Så skapades syv-lyftet på Gotland

Med en budget på 8,4 miljoner kronor ska Region Gotland försöka höja utbildningsnivån och stärka kompetensförsörjningen på ön. Statistik visar nämligen att Gotland har en lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet. Andelen elever som inom fyra år tog gymnasieexamen 2016 var 66 procent, jämfört med rikets 69,7 procent. Och andelen gotlänningar som gick en eftergymnasial utbildning, samma år, låg på 34 procent jämfört med rikets 42 procent.

Med tanke på regionens utsatta läge så får skillnaden extra stor betydelse. Den lägre utbildningsnivån smittar av sig på arbetslivet som uppger att det största hindret för tillväxt på Gotland är just kompetensbrist.

– Eftersom det är en ö så kan vi inte, som andra regioner, förlita oss på pendlarna, förklarar Susanne Svensson som är projektanställd som verksamhetsutvecklare inom skola/arbetsliv.

2016 blev utbildnings- och arbetslivsförvaltningen beviljat medel från Tillväxtverket för att genomföra projektet ”Kompetenta Gotland”.

Susanne Svensson har arbetat som studie- och yrkesvägledare på Gotland sedan 2012, men under projektets tre år är hon tjänstledig från sin ordinarie tjänst.

Projektet vill, med hjälp av olika aktiviteter som stärker studie- och yrkesvägledningen i skolan samt ökade kontakter mellan skola och arbetsliv, bidra till att fler klarar grund- och gymnasieskolan. Ett av målen är att det inte bara är studie- och yrkesvägledarnas ansvar att eleverna får den kunskap de behöver inför framtida yrkesval och vidare studier.

– Hela skolgången är ju yrkesförberedande, eleverna är trots allt på väg till arbetslivet och alla inom skolan har ett ansvar att förbereda dem för detta, säger Susanne Svensson.

Det handlar inte bara om att alla inom skolan ska vara engagerade, utan det gäller även skolans alla stadier.

– Ju tidigare vi kommer in till eleverna desto bättre tror jag att det kan bli, förklarar Susanne Svensson.

Det känns som att vi blivit ännu mer stärkta av varandra genom det här projektet.

I praktiken har projektet fram till våren 2020 handlat om en rad insatser på olika nivåer.

Det har hållits fortbildningsdagar för pedagoger från förskolan upp till vuxenutbildningen, där två olika materialboxar har delats ut.

– Det är en startbox för varje skola i deras arbete kring studie- och yrkesvägledning, berättar Susanne Svensson och fortsätter:

– För förskolorna hade boxen lite annat innehåll med mer fokus på högläsningsböcker för de allra minsta kring genusperspektiv och yrke plus böcker kring barn-konventionen.

Till grundskolan, gymnasierna och vuxenutbildningen innehöll boxen böcker, praktiskt material och en pärm med olika övningar.

– Det handlar om att få fler intresserade och engagerade i studie- och yrkesvägledning på deras respektive skola, säger Susanne Svensson.

Inom Region Gotland arbetar 18 studie- och yrkesvägledare. De arbetar i en egen organisation, med en egen chef, och träffas en gång i månaden.

– Det känns som att vi blivit ännu mer stärkta av varandra genom det här projektet och tydligare kan se vad vi kan göra tillsammans, berättar Susanne Svensson.

Traditionellt har studie- och yrkesvägledarens arbete varit ett ensamarbete och det är en utmaning som projektet har försökt förändra. Tidigare har de oftast bara kopplats in i samband med gymnasievalet eller praktik- och prao-perioden, men nu har Susanne Svensson arbetat för att lärarna vid varje lektion ska fundera på hur och om det är möjligt att koppla studie- och yrkesvägledning till varje lektionstillfälle.

– Och nu börjar vi se att lärarna vill samarbeta mer. Vi önskar att lärarna ska fråga sig: Vad i det här kapitlet eller området kan kopplas till arbetslivet? säger hon och betonar att det inte ska vara mer jobb för lärarna, utan ses som ett komplement till det som ändå görs.

– Det kan bli ett roligt samarbete, betonar Susanne Svensson.

Hon vill lyfta fram ordet ”valkompetens”. Om eleven vet var han eller hon står, vad den kan och vad det finns att välja mellan så har eleven lättare att fatta ett beslut som passar honom eller henne.

– Då kan vi ha elever som gör egna medvetna val. Det är annars så lätt att anpassa sina val efter vad andra tror och tycker och då kan det vara svårare och ta längre tid att hitta rätt, säger Susanne Svensson.

Detta innebär att eleverna måste få en möjlighet att tidigt bilda sig en uppfattning om arbetsmarknaden och sin egen kunskap om sig själva.

– Det har länge varit en stor utmaning att vi kommer in för sent till eleverna. Vi möter dem oftast första gången på högstadiet, men vi vill nå lägre ner i åldrarna och även finnas för pedagogerna som stöd i skolornas studie- och yrkesvägledning i undervisningen, säger Susanne Svensson.

Det ställer också högre krav på skolorna, att de håller sig informerade om den aktuella arbetsmarknaden. Där kan studie- och yrkesvägledarna finnas till hjälp.

– För arbetsmarknaden förändras hela tiden, och vi måste fråga oss vilken framtid dagens elever går till mötes.

Inom ramen för projektet har man också försökt hitta nya samverkansformer mellan skola och arbetsliv. Gotland är en av de regioner som aldrig tog bort arbetsplatspraktiken för årskurs åtta och nio, som nu är obligatorisk igen. Genom projektet försöker de vidareutveckla praktiken och även hitta nya, och de så kallade osynliga, jobben. Regionens prao-samordnare har haft 40 procent av sin arbetstid till projektet. Även tio pedagoger har haft tio procent vardera av sin arbetstid.

– Det har varit en bra idé, vi har bildat ett nätverk av lärare som jobbat med att testa olika idéer i sin undervisning, berättar Susanne Svensson.

På det här sättet vill vi mäta elevens upplevelse.

För alla lärare inom Region Gotland har man inom projektet också tagit fram en idébank på intranätet och länkat till regionens arbetsplan för studie- och yrkesvägledning.

– Det är en uppdaterad sida med tips, filmer, och annat material tillgängligt. En sorts klickbara lektionsförslag, berättar hon.

Dessutom har projektet i samverkan med studenter vid Uppsala universitet utvecklat en app där elever får frågor om sin studie- och yrkesvägledning.

– Tidigare har vi inte tittat på vad eleverna har fått med sig av studie- och yrkesvägledningen under sin skoltid. På det här sättet vill vi mäta elevens upplevelse, förklarar Susanne Svensson.

Nu står de inför projektets sista period och Susanne Svensson tycker sig kunna se början till en förändring. Men hon förväntar sig inte att projektet redan nu ska ge ett tydligt resultat.

– Jag tror man ska se långsiktigt på det här, resultatet ser vi kanske först om tre år till fem år, säger hon.

Statistik visar dock på en ökning, både vad gäller eftergymnasial utbildning och slutförd gymnasieutbildning. Andelen gotlänningar som har eftergymnasial utbildning och har ökat från 34 procent 2016 till 35,3 procent 2018, enligt Region Gotland.

– Vi hoppas att vi inte halkar tillbaka efter projektets slut utan att viljan finns kvar på skolorna och att rektorerna fortsätter driva på det här samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna, avslutar Susanne Svensson.