Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Huvudlärare och ämneslektorer i grund- och gymnasieskolan samt metodiklektorer vid lärarhögskolan. Det är de tre nya karriärtjänsterna som Liberalerna föreslår.

Partiet vill att 30 000 huvudlärare tillsätts på låg- och mellanstadiet, var och en med ansvar för ett specifikt ämne på den skola där hen arbetar. Tjänsten ska medföra ett lönelyft på 5 000 kronor. Kostnaden för alla förslag, som presenterades under tisdagen, beräknas till drygt 4 miljarder kronor per år.

Liberalernas skolpolitiska talesperson Christer Nylander menar att man i dag inte riktigt har definierat fullt ut vad en huvudlärare ska ägna sig åt.

– Men det handlar om att ta ansvar för ämnet på en skola. Till exempel kan det handla om ansvar för läromedel, om att ha koll på forskning på området, fortbildningsinsatser och hålla ihop lärargruppen som utbildar inom ämnet. Man har en strategisk roll att se till så att ämnet är starkt på skolan, säger han.

Hur skiljer de sig från förstelärare?

– En del förstelärare har redan det uppdraget i dag, medan andra förstelärare har andra uppdrag. Jag skulle gissa att en del av förstelärartjänsterna konverteras till de här typen av tjänster i stället om det införs, säger Christer Nylander.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar Liberalernas förslag.

– Det är en ganska stor satsning på lärarlöner. Det här är ett sätt att se till att när man meriterar sig på högre nivå och tar större ansvar så ska man kunna få pengar för det. Det tycker jag vore bra. Samtidigt som att det naturligtvis måste finnas pengar till mer generella löneökningar, säger hon.

Direkt efter att förslaget hade presenterats kom det även kritik från andra håll.

På sociala medier var det flera lärare som uttryckte sitt missnöje med att L-satsningen enbart kommer leda till mer splittring i lärarkåren.

– Jag tror att man ska ta Lärarlönelyfts-kritiken som funnits på väldigt stort allvar och en del i kritiken har varit att det är otydliga kriterier för vem som ska utses och vem som ska få de här satsningarna, säger Christer Nylander och tillägger:

– Vårt förslag är väldigt tydligt med lönesatsningar som riktas mot de som tar huvudansvaret för ett ämne och det är mer definierat vad som förutsätts och vad som förväntas. Lärarlönelyftet har däremot varit oförutsägbart och ogenomträngligt att förstå vem och varför det har skett.

Ni är inte bekymrade givet den kritik som riktats mot tidigare karriärreformer?

– Vi har tagit till oss av kritiken och vårt förslag är mycket tydligare i sin utformning. Jag tror att det är bra för lärarna att det finns möjligheter till löneutveckling. Men det måste också vara tydliga kriterier.

Åsa Fahlén om kritiken:

– Jo, det är en av anledningarna till att vi har tryckt på vissa saker när vi har fått tycka till om professionsprogrammet. De här pengarna som Liberalerna föreslår måste synkroniseras med ett professionsprogram där man har nationella kriterier för vem som kan meritera sig. Alla lärare ska kunna meritera sig.

Om Lärarlönelyftet har du tidigare sagt att det hade varit bättre med en lägre summa som kom fler lärare till del i landet – hur tänker du kring det i dag?

– Det hade varit bättre med ett lägre belopp som skulle komma fler till del, och det vidhåller vi fortfarande. Men professionsprogrammet har ingenting med Lärarlönelyftspengarna att göra, det var ett generellt lönepåslag. Det här är ett meriteringssystem som man bygger upp.

Lärare måste göra olika saker och i högre grad premiera och ta vara på erfarenhet och kompetens – och det är vi dåliga på i svensk skola i dag.

Christer Nylander, många saknar förslag om arbetsmiljöfrågor. Hur ser du på det?

– Det kommer att komma om några veckor. Vi måste också se till att det finns en bra arbetsmiljö om man ska lösa den lärarkris som finns. Då måste både karriär- och löneutveckling samt arbetsmiljön komma på plats, säger han.