Skarpa förslagen: Så ska fler elever klara målen

På fredagen tog skolminister Lotta Edholm (L) emot den 358 sidor tjocka utredningen ”Förstärkningsundervisning i skolan – En försöksverksamhet för fler behöriga lärare”. Den har gjorts av Pontus Bäckström, till vardags samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.

– Ett syfte med förslagen är att öka den kompensatoriska effekten, säger Pontus Bäckström.

Det tror han att man lyckas bäst med genom att utöka undervisningstiden på nya riktade sätt.

– Att bara lägga till ”mer av samma” inom ramen för ett befintligt skolsystem har oftast små eller inga positiva effekter. Vi föreslår därför att undervisningstiden som ska tillföras ges under andra förutsättningar än ordinarie undervisning. Det handlar till exempel om hur stora undervisningsgrupperna får vara.

Två huvudförslag

 I utredningen lyfts två olika huvudförslag fram om hur mer obligatorisk undervisning bör ges. De är:

• Ska ges i vissa ämnen till alla elever, främst i de tidiga årskurserna.
• De elever som riskerar att inte nå målen får förstärkningsundervisning i små grupper, 3–6 elever i lågstadiet, 5–8 i mellanstadiet och 6–10 i högstadiet.

Pontus Bäckström kan inte säga om han föredrar halvklassundervisning eller så kallat elevurval. De är bra på olika sätt, menar han.

– Delar du en redan heterogent sammansatt klass i två delar får du två heterogent sammansatta grupper.  Halvklass är inkluderande, inte stigmatiserande. Och du kan dra nytta av positiva kamrateffekter.

– Elevurval i små grupper har en mycket starkare kompensatorisk effekt än halvklassen. Men du får å andra sidan inte den draghjälp som de duktiga eleverna kan ge andra.

För att utröna vilket alternativ som är bäst föreslår Pontus Bäckström en treårig försöksperiod.  320 slumpvis utvalda skolor ska delta och omfatta 16 000 elever.

– Efter tre år finns ett beslutsunderlag. Men grundprincipen har vi hämtat från Läroplanen från 1969, Lgr 69.

Hur då?

– Då reglerades elevernas undervisningstid som veckoarbetstid per stadie och ämne. Alltså hur många lektioner per ämne och vecka de skulle få. Det styrde också hur många lärarveckotimmar som skulle finnas. I ett antal ämnen, främst svenska och matematik i lågstadiet fanns ett överskott av antalet lärarveckotimmar. Överskottet kallades resurstimmar och skulle främst användas för att dela gruppen i halvklass.

Då fanns det också allmän och särskild kurs i språk och matematik. Ingår det i förslaget?

– Nej, men vi för ett resonemang om nivågruppering. På ett sätt är ju elevurval en form av nivågruppering. Det är viktigt att det är lärarna som avgör vem som ska ha förstärkningsundervisning, säger Pontus Bäckström.

Utredningen har också undersökt lovskolans framtid. Den bör inte bli obligatorisk, menar Pontus Bäckström.

– Utredningen visar att lovskolan kan hjälpa vissa elever som inte klarar målen. Men långt ifrån alla. Dessutom är det sällan behöriga lärare i lovskolan. I våra förslag ska det alltid vara behöriga lärare.

Men finns det tillräckligt med behöriga lärare?

– Nej, det största problemet med utredningens förslag är att det ökar behovet av lärare. Men just nu minskar elevkullarna så läget att pröva och implementera är trots allt bra.

Om regeringen säger ja till utredningens förslag kan den treåriga försöksverksamheten börja 2026.

– Då är det klart 2029 och kan utvärderas och sedan måste en ny proposition komma. Så någon gång 2030 och framåt kan det bli verklighet.

”Obligatoriska halvklasser dyrast”

Lotta Edholm gav vid pressträffen inga löften om förslagen kommer att bli verklighet. Men hon målade upp en bild av skolan med läskris och stora brister i det kompensatoriska uppdraget.

– För att vända det måste både lärare och skolor få bättre förutsättningar med att sätta in tidiga stödinsatser under ordinarie skoltid, sade Lotta Edholm.

Kostnaden för förslagen då?

Det beror på vilken inriktning man väljer.  Dyrast, enligt utredningens beräkningar, är obligatoriska halvklasser som beräknas kosta fem miljarder kronor per år att genomföra i grundskolan. Väljer man elevurvalet hamnar prislappen på 1,6 miljarder. Väljer man en variant där man blandar de två metoderna hamnar de årliga kostnaderna på tre miljarder kronor.

– Men då ska man ha i beräkningen att Skolverkets förslag om en utökad timplan på lågstadiet kostar 1,8 miljarder kronor om året. Vi föreslår att den inte genomförs, säger Pontus Bäckström.

LÄS MER:

Hon ger tummen upp för utredningen: ”Efterfrågat”

Läraren hyllar förslagen: ”Jag får gåshud”

Skolministern: ”Vi har ett inkluderingshaveri”

Inkluderingshaveriet: ”Det är dags att tänka om”

Hälften av Annas elever är i behov av anpassningar

Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner