Så blir lärare och syv bättre på att samarbeta

Samarbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare uppfattas i dag av yrkesgrupperna på många skolor som både svårt och utmanande. Samtidigt har viljan att vända på situationen blivit allt större inom professionerna.

Det menar läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren David Spak, som sedan en tid tillbaka arbetar med att stärka samarbetet på olika sätt.

Under början av 2019 inledde duon en utbildningssatsning genom Stockholms universitet där man föreläste för syv-studenter kring hur man får det gemensamma arbetet mellan lärare och studie- och yrkesvägledare att fungera bättre.

Charlotta Granath och David Spak har därefter aktivt fortsatt med att både föreläsa och utbilda yrkesverksamma lärare, vägledare och studenter på flera platser i landet.

– Efter första utbildningsdagen märkte vi, inte minst på frågor vi fick av både yrkesverksamma och studenter, att behovet av yrkessamarbetet är stort, säger Charlotta Granath.

De har nu fått uppdraget av Lärarnas Riksförbund att erbjuda en nationell utbildnings- och fortbildningsserie för lärare och studie- och yrkesvägledare i syfte att stärka hela skolans arbete inom samarbetsfrågan. Utbildningen, som är en förmån för LR-medlemmar, startar i oktober och är uppdelad på fem olika tillfällen (se nästa uppslag) med teoretiska och praktiska moment samt undervisnings-exempel – och utbildningen sker digitalt.

Målet är att utbildningen ska ge en ökad förståelse för studie- och yrkesvägledningsuppdraget och bjuda på massor av inspiration och konkreta verktyg.

David Spak menar att det finns mycket att vinna på ett tydligare samarbete mellan lärare och syv och han ser flera brister i dag.

– Jag ser att lärare och syv inte närmar sig varandras yrkesgrupper, man håller sig mest inom sin egen yrkesgrupp. Många lärare är rädda att samarbetet ska leda till en extra belastning och det har jag full förståelse för.

Därför är det viktigt att prata mycket med varandra mellan yrkesgrupperna och inventera vad man gör för att se om arbetet går att koppla till varandra. Det är även enormt viktigt att yrkesgrupperna får rätt förutsättningar, påpekar han.

– Jag ser att det finns en stor vilja bland vägledare och lärare att samarbeta men man behöver rätt förutsättningar som ingen annan än skolledningen kan sätta. Får man rätt förutsättningar att samarbeta, jobba tillsammans och träffas på arbetslagsmöten, då kan man sätta en planering som leder till en förbättrad arbetsplats.

Charlotta Granath upplever att det under det senaste året har blivit mer fokus på samarbetsfrågan mellan professionerna.

– Jag ser det mycket mer och tydligare. Vi märker också av intresset från flera olika ställen i landet och i olika stadier i utbildningsväsendet – komvux, grundskolor, gymnasieskolor och hela barn- och utbildningsförvaltningar. Det är på alla möjliga nivåer, säger hon och fortsätter:

– Just ”hur:et” och ge exempel praktiskt hur man går tillväga är eftersökt. Många vet att man ska göra detta, man kollar styrdokumenten, men man vet inte när och i vilken ände man ska börja.

Kan du ge några konkreta exempel på hur man stärker samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare?

– Tittar man på våra styrdokument kan man se att det finns flera ämnen där det går att samarbeta. I samhällskunskapen går man igenom arbetsmarknaden och där skulle man ha en stor vinst av ett samarbete.

– Steg ett är att sätta sig ner och se över innehållet i kursplanerna och kolla på vilket sätt kan jag få in vidareutbildning och arbete i undervisningen.

Charlotta Granath har exempelvis jobbat med fältstudier inom geografi där hon har samarbetat tätt med skolans vägledare för att få ett syv-perspektiv.

– Det har fungerat utmärkt. Även eleverna uppskattar det mycket. Redan i årskurs 8 börjar vi titta på webbsidor om gymnasieval. Det är viktigt att vi ger eleverna redskapen att bli självständiga i sökandet, säger hon.

På många skolor kan det vara svårt att få tiden att räcka till kring ett samarbete mellan professionerna. Vad är viktigast att tänka på för att ens lyckas inleda ett samarbete?

– Steg ett är att det finns tid till att träffas. Sitter man tillsammans och tittar på innehållet i kursplanen så kommer det att bli väldigt tydligt för båda yrkesgrupperna hur man kan använda varandras kompetenser, säger Charlotta Granath.

Något som David och Charlotta brukar trycka mycket på under utbildningsdagarna är att man som syv behöver ta initiativ till att börja samarbeta och inte och sitta och vänta på att läraren ska söka upp en.

– Vi behöver visa mer intresse för varandras professioner och hur vi kan samarbeta. Som skolledare behöver man investera en gemensam tid till att lyfta den här frågan. Det har vi märkt när vi föreläser: när man har fått den pushen så är det mycket som händer i verksamheten, säger David Spak.