
Fredrik Lindmark i arbetet med videofilmerna. Foto: Jonas Bilberg
Digitalt
Det är kvällstid i villaområdet i Lindesberg. Tisdagens arbetsdag har sedan länge avslutats för de alla flesta. Men inte för läraren Fredrik Lindmark. Det är nu det roligaste med yrket börjar.
I arbetsrummet på övervåningen står teknikutrustningen noggrant uppställd och redo. En mikrofon, ett headset, en kamera och en ritplatta. I kväll ska det spelas in en ny genomgång i matematik.
Här, hemma i huset hos Fredrik Lindmark, ser yrkeslivet lite annorlunda ut jämfört med den generella lärarkollegan.
Varje vecka hjälper han nämligen tusentals gymnasieungdomar över hela Sverige att lösa hundratusentals uppgifter i ämnena matematik, fysik och kemi i vad som är ett av Sveriges största klassrum – ”Fredriks filmer” på Youtube.
Men så här har det inte alltid sett ut i Fredriks undervisning.
Precis som många andra lärare ägnade han en stor del av lektionen åt muntliga föredrag för sina elever i klassrummet på Lindeskolan i Lindesberg, där han förklarade teoretiska begrepp och visade exempel på problemlösning.
När eleverna själva skulle börja ta itu med uppgifterna var lektionen i princip slut, och det blev hemläxa.
Då eleverna skulle studera vidare på egen hand hemma var risken stor att de körde fast på någon av de krångligare skoluppgifterna. Eftersom många ungdomar inte har någon vuxen som kan hjälpa dem blev uppgifterna sällan avklarade och genomförda – och nästa skoldag var det nya uppgifter som stod på agendan.
– Kör man fast i matematik är man oftast kvar på samma ställe tills läraren eller någon annan kan hjälpa en. Så eleverna kom tillbaka till skolan och sa att de inte kunde lösa uppgifterna hemma, säger Fredrik Lindmark.
Det var så hans idé uppstod.
För att kunna hjälpa alla elever bättre startade Fredrik Lindmark 2014 en egen Youtube-kanal där han förklarar och löser hundratusentals matte- och fysikuppgifter som elever har tilldelats i skolan.
Under de här åren har hans egenproducerade filmer visats över 19 miljoner gånger och under en vecka kan klippen ha närmare 300 000 visningar
– Min drivkraft har alltid varit att få eleverna att nå så goda resultat som möjligt. Jag gör det här på min fritid som en hobby
”Videofilmerna är ett perfekt sätt för att repetera”Förutom Lindeskolans elever, även kallade de mest trogna tittarna, är visningsantalet stort runtom i hela landet där man titt som tätt besöker hans digitala klassrum.
– Det är väldigt många elever som skickar meddelanden till mig och tackar för att jag har hjälpt dem att få det betyget man strävats mot. Det får en att vilja fortsätta.
Även lärare brukar höra av sig med positiva tillrop och tacka för filmerna.
– Det är många lärare som använder mina filmer som ett komplement i sin undervisning vilket jag tycker är glädjande, säger han och tillägger:
– De är också nyfikna på hur jag får tid till allt. Hemligheten är att jag gör detta periodvis, så det känns faktiskt inte som att jag jobbar extra mycket.
Catharina Block-Fredricson, lärare i matematik och biolog, har använt Fredriks filmer frekvent som komplement i sin undervisning under ett antal år, dels på den kommunala Jenny Nyströmskolan i Kalmar och nu på Korrespondensgymnasiet i Torsås med elever på distans.
– Vi använder ett digitalt läromedel där eleverna har möjlighet att se lösningarna på uppgifterna i skriven form, vilket inte alltid räcker till. Då brukar jag rekommendera just Fredriks filmer eftersom eleverna lätt kan hitta den uppgift de behöver hjälp med. Det är korta filmer och Fredrik går igenom och förklarar snabbt hur man kan göra uppgiften. Det gillar eleverna, det får inte vara för omständlig förklaring.
Fredrik Lindmark i arbetet med videofilmerna. Foto: Jonas Bilberg
– Men jag brukar också säga till eleverna att det inte fungerar att bara titta på filmerna. Det är viktigt att de försöker själva först, de behöver göra fel för att testa igen. Det pågår ju en process också när man arbetar med en uppgift och det får inte vara för lätt heller för att eleven ska få möjlighet att utvecklas i sitt matematiska tänkande.
Sedan Fredrik Lindmark började med Youtube-kanalen ser han att hans egna elever genom åren fått en djupare förståelse för matematiken och därmed en bättre måluppfyllelse.
– Elever lär sig mer, det är jag säker på. Videofilmerna är ett perfekt sätt för att repetera.
Hur påverkar filmerna din egen arbetsmiljö i förlängningen och studieron i skolan?
– Arbetsmiljön och studieron blir bättre. Eleverna kan vara förberedda på ett helt annat sätt om de kan titta på mattegenomgångar innan den fysiska lektionen. Då får de mer tid till att arbeta med uppgifter.
Sedan ser han att det under lektionen tittas en del på problemlösningar om man har kört fast.
– Det leder till att jag slipper springa runt mellan borden och hjälpa alla elever samtidigt. Det ger mig, och eleverna, en avlastning. Vi har egentligen mobilförbud, men vid sådana tillfällen kan jag göra undantag och tillåta telefoner. Det är en balansgång som man ska hantera noggrant.
Fredrik Lindmark undervisar inte bara på Youtube. På Lindeskolan i Lindesberg möter han eleverna fysiskt när han undervisar i matematik, kemi, fysik och naturkunskap. Foto: Jonas Bilberg
– Jag har ett helt rum på övervåningen hemma i huset som jag bara använder till att spela in mina mattefilmer. All teknik är uppställd och redo för inspelning när jag kommer hem. När jag kliver in i inspelningsrummet hemma känns det lite som att jag ska gå in och hålla en vanlig lektion. Rummet har gjort det enklare att hålla isär arbetet och privatlivet. När jag stänger dörren till rummet är arbetsdagen slut.
Just den funktionen har blivit en viktig detalj i hemmaarbetet, menar han.
– Annars finns det en risk att allting flyter in i varandra. Det tror jag att många lärare har känt under coronakrisen med distansundervisningen. Det är svårt ibland att förstå vad som är jobb och vad som är hemma.
Sedan handlar det mycket om god planering för att producera så bra innehåll som möjligt.
– Den tar ganska mycket tid. Om man ska spela in en genomgång krävs det en gedigen planering och manusskrivande. Sedan spelar man in och testar sig runt med olika tagningar.
Sedan Fredrik Lindmark startade sin Youtube-kanal har hans filmer visats över 19 miljoner gånger. Foto: Jonas Bilberg
– Jag tror många lärare skulle fixa videoinspelandet galant. Det handlar bara om att våga och avsätta tid till det.
För den som är intresserad av att bli en ”Youtube-lärare”, vilka är de vanligaste fallgroparna?
– Att inte satsa på ljudet vid inspelningen. Det är jätteviktigt med ett bra ljud för att eleverna faktiskt ska ta till sig av det som sägs och orka lyssna. En kameramikrofon kan vara ganska ansträngd och tråkig att lyssna på en hel genomgång. Så A och O är att investera i en mikrofon.
– Klart man kommer stöta på problem under resans gång. Första filmen jag gjorde tog sex timmar att göra. Från det att jag satte mig ner i arbetsstolen till det att filmen var utlagd, då minns jag att jag tänkte: ”aldrig mer”. Men jag reste mig och nu tycker jag det här är bland det roligaste som finns!
Debatt Grundskolläraren Cecilia Wemgård efterlyser eftertanke i samtalet om AI i skolan.
Debatt Erfarne läraren listar tre faktorer som bromsar skolutveckling
Debatt Han översätter Lagerlöf till TikTok i sin uppmaning till skolministern: ”Våga investera”
Debatt ”Vi ser något helt annat är det vissa lärare upplever. Det är logiskt”
Debatt ”Pedagoger ska agera ´skolsköterska light´– en uppgift de saknar utbildning för”.
Debatt Förskollärarna har rättigheter – och det är dags att använda dem, skriver Anki Jansson.
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag tar semester från klåfingriga politiker som vill in och joxa i mitt klassrum.”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”