Konflikten: Partiernas JA blir NEJ i SKR

Foto: Lisa Blidnert/Vi Lärare

Carina Wutzler (M) är SKR:s andre vice ordförande.

I regeringen och riksdagen står partierna bakom planerna på en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. I SKR säger samma partier blankt nej.
– Som kommunpolitiker vill man inte ha detaljregleringar från rikshåll, säger SKR:s andre vice ordförande Carina Wutzler (M).

LÄS OCKSÅ: Granskning: Hoten mot ”Den nya skolan”

Om några veckor väntas riksdagen rösta igenom propositionen ”Tid för undervisningsuppdraget” som bland annat föreslår en reglering av vad som ska ingå i undervisningsuppdraget för lärare i skola och förskola.

Mycket talar för att propositionen antas i bred politisk enighet.

– Men det innebär inte att vi är nöjda med allting, säger Centerpartiets utbildningspolitiske talesperson Niels Paarup-Petersen (C).

– Jag tycker att regeringen har ”fuckat” den svenska modellen.

”Kortsluter den svenska modellen”

Ungefär en kilometer från riksdagshuset på Helgeandsholmen och regeringskvarteret i centrala Stockholm har organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) sitt huvudkontor.

Det är en i grunden politisk organisation som styrs av politiker från samma partier som i regering och riksdag säger ja till en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid.

Men som i SKR säger blankt nej.

– Den här reformen kortsluter den svenska modellen. Dessutom är den kraftigt underfinansierad från regeringens sida. Genomförs detta får kommunerna antingen skära ner på andra delar inom skolan eller höja skatten, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson (S).

Så tycker väljarna – se statistik längre ner i artikeln

Hans presidiekollega Carina Wutzler (M), 2:e vice ordförande i SKR och tidigare kommunstyrelsens ordförande i Vellinge söder om Malmö, är av liknande uppfattning.

– Jag försöker prata med mina moderata kollegor på riksplanet om att detta inte är något som moderata kommunpolitiker gillar. Det är dessutom ett stort avsteg från den svenska modellen.

”Saknas konsekvensunderlag”

På sin hemsida skriver Moderaterna att partiet vill ”återinföra en reglering av lärares undervisningsskyldighet”, alltså ungefär det som nu är på gång och som man ställt sig bakom i regeringen.

Samtidigt är ni starka motståndare till just detta i SKR.

– Rikspolitiker har en fallenhet för att vilja detaljreglera. Som kommunpolitiker vill man inte ha detaljregleringar från rikshåll. Dessutom varierar förutsättningarna kraftigt mellan Sveriges kommuner, säger Carina Wutzler.

– Ibland tror jag att de (rikspolitikerna, reds anm) inte ser hur verksamheterna har det runt om i Kommunsverige. Det här införs dessutom väldigt hastigt utan ett riktigt konsekvensunderlag.

Om riksdagen antar propositionen blir det upp till regeringen att ange tidsintervallen för de olika delarna av undervisningsuppdraget, vilket väntas ske i sommar.

– Det hoppas jag verkligen att man kommer att ha en dialog om.

En dold maktstruktur

Liknande uppfattning har Social­demokraternas utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman.

– Vi hade önskat att regeringen i större utsträckning hade involverat arbetsmarknadens parter. Det är ju ändå de som till syvende och sist kommer att få hantera det här ute på skolorna. Regeringen har dock chans att involvera dem (arbetsmarknadens parter, reds anm) när den faktiska regleringen ska göras. Propositionen innehåller ju ingen reglerad tid, utan är ett skal.

Enligt en del av sina kritiker fungerar SKR som en dold maktstruktur i den svenska demokratin och förvaltningen, andra talar om en anomali. Häromåret konstaterade Lena Marcusson, professor i förvaltningsrätt och regeringsutredare, att SKR fått en alltmer framskjuten roll i det offentliga Sverige och har en form av offentlig makt som egentligen inte finns.

”SKR har egna intressen”

Själv beskriver SKR sig som en medlems- och arbetsgivarorganisation för kommuner och regioner. Andra liknar den även vid en lobbyorganisation.

Samtidigt utför SKR – mot ekonomisk ersättning – offentliga förvaltningsuppgifter på uppdrag av staten och ter sig alltmer myndighetslik.

Men till skillnad mot riktiga myndigheter omfattas inte SKR – som formellt är en ideell förening – av exempelvis offentlighetsprincipen, trots att organisationen finansieras med skattemedel.

Det är dessutom mycket svårt för utomstående att utkräva politiskt ansvar av SKR:s ledning.

Varför säger ni i SKR nej till en reglering av lärares undervisnings- och planeringstid men ja i riksdagen?

– Jag fattar att det är jätteförvirrande. Men det gör i stort sett alla partier, säger Niels Paarup-Petersen (C).

– I det här sammanhanget är SKR framför allt en arbetsgivarorganisation.

Har SKR blivit ett eget parti?

– Nej, men organisationen har sina egna intressen. Så är det. När det kommer till arbetsmarknadsperspektivet och förhandlingar är det skit samma om det är Svenskt Näringsliv eller SKR. Typ.