Mannerheim: ”Ska vi lärare behöva ta den här kampen också?”

I den omfattande utredningen föreslås bland annat förändringar av skolpengen, skolval, slopade köer till friskolor och ett ökat statligt ansvar för skolan.

Rubriken på utredaren Björn Åstrands likvärdighetsutredning ”En mer likvärdig skola: minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” kan låta harmlös. Men av många remissinstanser betraktas den som rena dynamiten – oavsett om man är positiv eller negativ till förslagen. Syftet med förslagen är att Sverige ska få en mer likvärdig skola. Remissinstanserna är inte eniga om att förslagen kommer att leda till en bättre likvärdighet däremot är man eniga om att utredningens förslag kommer innebära stora förändringar av det svenska skolsystemet – om de politiska partierna vågar och vill genomföra förslagen. Förändringarna, som föreslås i utredningen, har fått bland annat friskolekoncernerna att vässa klorna.

I slutet av förra veckan initierade åtta lärare ett upprop, efter gymnasieläraren Filippa Mannerheims stenhårda attack mot samtliga riksdagspartier i en debattartikel i Expressen.

I skrivande stund har lärarnas upprop ”Vi anklagar”, som legat ute på Twitter under några dagar, skrivits på av över 13 000 personer.

”En våt dröm för riskkapitalbolag”

I Filippa Mannerheims debattartikeln rasar hon emot att hundratals miljoner i skattepengar – avsedda för svenska skolbarns utbildning – i stället går till vinster för aktieägare i stora skolkoncerner. Hon anklagar samtliga riksdagspartier för att utsätta den svenska skolan för ett världsunikt experiment samtidigt som de sviker svenska skolbarn och förvandlar den gemensamma skolan till en ”våt dröm för riskkapitalbolag”. I artikeln ställer hon frågan: Varför kan resten av världen ha välfungerande fristående skolor, utan att ägarna får plocka ut miljonvinster, men inte Sverige?

I det gemensamma uppropet kräver lärarna att de folkvalda politikerna nu går samman över partigränserna och reglerar skolmarknaden och stoppar utflödet av de hundratals miljoner som skulle gått till den svenska skolan – men istället hamnar hos aktieägarna. De poängterar att frågan inte är en vänster- eller högerfråga. Många lärare som skrivit under arbetar själva i friskolor och har själva barn som går där.

”Ska vi lärare behöva ta det här också”

Filippa Mannerheim beskriver att hon ofrivilligt hamnat i rampljuset efter sin debattartikel. Det är en utsatt position att vara lärare och samtidigt sticka ut huvudet i en stor samhällsfråga med föräldrar som man ska samarbeta med och elever som undrar.

– Jag vill, som andra lärare, ha mitt fokus på eleverna i klassrummet och inte sitta och debattera i tv-soffor. Att vi ska behöva ta den här kampen för samhället… det är orimligt och det har gjort mig så djävla förbannad. Ska vi behöva ta det här också? Det är ju makabert, säger hon.

Hon är enormt tacksam över att alla slutkörda lärare, och andra som kämpar på i vardagen under corona, valt att sluta upp bakom uppropet för att slåss mot friskolornas vinstuttag och ställa politikerna till svars.

– Det känns fantastiskt att så många vill engagera sig för att få till en förändring. Med alla koncernmiljonerna vi har emot oss så är det som en David mot Goliat-strid, säger hon.

Likvärdighetsutredningen tar egentligen inte upp frågan om vinstuttag inom skolkoncerner, men ett par av huvudförslagen i utredningen kan påverka skolkoncernernas möjligheter att gå med vinst. Det handlar framför allt om förändringarna av hur skolpengen föreslås beräknas, minskas och betalas ut till fristående skolor samt förändringarna i antagningssystemet där köer föreslås slopas som urval för friskolor. (Se separat faktaruta här nedan)

Flera opinionsundersökningar visade, innan senaste valet, att en majoritet av svenska folket, över partigränserna, vill begränsa eller helt förbjuda vinster i välfärden.

I stället kom punkt 9 i januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna S och MP och L och C. I den har regeringen förbundit sig att inte driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden.

– Och så fort frågan om friskolekoncernernas stora vinstuttag tas upp för debatt så används kommunikationsbyråer för att försöka styra över frågan från vinsterna till att handla om fritt skolval i stället – trots att skolvalet inte är ifrågasatt, säger hon.

Så svarar partierna

Bland partierna är det bara S och L som svarat på uppropet och Mannerheims debattartikel i Expressen.

Nyamko Sabuni, Liberalernas partiledare, svarar Filippa Mannerheim utan att beröra sakfrågan utan kommer i stället in på just rätten att välja skola och det positiva värdet av att fristående aktörer kan driva skolor. 

Gunilla Svantorp, (S) ordförande i utbildningsutskottet svarar att hon delar Mannerheims frustration.

Hon skriver att ”den extrema marknadiseringen av skolan i Sverige har lett till skolsegregation och ojämlikhet”. Hon ser det som ett akut samhällsproblem. Men utan stöd från andra partier kan S inget göra menar hon. I stället hänvisar hon till Björn Åstrands Likvärdighetsutredning som hon anser kan förändra svensk skola.

I nästa mening rasar hon mot ”friskolelobbyn som slåss för att behålla sina privilegier med egna köer till sina skolor och orättvis skolpeng”. Hon poängterar att skolkoncernen Internationella Engelska skolans remissvar till Likvärdighetsutredningen sammanfattar motståndet bäst.

Friskolekoncernen Internationella Engelska skolan förkastar hela utredningen. De anser inte att likvärdigheten skulle stärkas genom förslagen i ”likvärdighetsutredningen” utan snarare vara spiken i kistan för friskolornas expansion i Sverige.

Andra remissinstanser, som exempelvis Lärarförbundet, har en helt annan syn på utredningen och menar att utredarens förslag skulle vara ”ett stort steg framåt för att nå en mer likvärdig skola i Sverige” och ”komma till rätta med de systemfel som i dag präglar den svenska skolan”. De menar att förslagen bör genomföras snarast.

DN:s kulturskribent Leonidas Aretakis lyfte nyligen fram dilemmat med likvärdighet kontra individens frihet i en kulturartikel genom den socialliberala pedagogen John Deweys varning från 1899:

”Det som den bäste och klokaste föräldern önskar för sitt eget barn, det måste också samhället eftersträva för alla sina barn. Alla andra ideal för våra skolor skulle vara trångsynta och kärlekslösa. De skulle förstöra vår demokrati om de omsattes i praktiken”.

Om utredningen kommer vidare i den politiska processen återstår nu att se.

LÄS ÄVEN

Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

Vädjan till ministern: ”Sluta fatta beslut utan att tillföra resurser”

Varför har Finland ingen lärarbrist?

Förlorad demokrati i skolan