Förslaget: Minskad ersättning till friskolor

Utredaren Lena Holmdahl går fram med ett förslag på beräkning av skolpengsnorm för förskoleklass och grundskola. Förslag för gymnasieskolan kommer i nästa delbetänkande.

Tanken är att likvärdigheten ska öka i skolorna. Idag råder stora skillnader mellan hur mycket kommunerna satsar.

En tredjedel måste satsa

Enligt utredningen skulle 109 av landets 290 kommuner behöva satsa mer på skolan, om de väljer att följa förslaget. Kostnaden ligger mellan 50 kronor och 25 500 kronor per elev.

Skolpengsnormen kommer inte att vara bindande att följa för kommunerna, säger Lena Holmdahl. 

– Den är inte bindande, den är vägledande. De får den varje år, de måste beakta den, de måste förklara varje år varför de inte väljer att följa den, säger hon.

Att kräva en miniminivå skulle enligt utredaren innebära en ”väldig påverkan” på det kommunala självstyret.

– Vi kan konstatera att det blir väldigt stora förändringar på väldigt kort tid, som inte är jättetydligt kopplade till verksamhetens kvalitet, säger hon.

”Statligt huvudansvar”

Anna Olskog.

Anna Olskog menar att en föreslagen norm inte är ett tillräckligt skarpt verktyg.

– En icke-bindande nationell norm kommer inte att ha tillräcklig styrkraft. Sveriges Lärare anser att den nationella norm som staten fastslår självfallet ska vara bindande. Vårt splittrade skolsystem kräver ett statligt huvudansvar, säger hon.

Utredaren vill skriva in i skollagen att kommunerna ska tvingas beakta normen.

– Man kan säga att en norm behöver man inte bry sig om, men varje år måste varje kommun redovisa varför man inte följt normen, säger hon.

Avdrag för friskolor

Lena Holmdahl föreslår också att kommunerna får göra ett avdrag på 6 procent på skolpeng till friskolorna. Kommunerna har utbudsansvar, det vill säga att de måste erbjuda varje elev en skolplats, även med kort varsel.

– Elevantalet har under många år gått väldigt kraftigt uppåt, men vi har en situation med ett vikande elevantalet under många år framåt. Och vi kan konstatera att det är kommunerna som tar utbudsansvaret både i uppgång och nedgång, säger Lena Holmdahl.

Anna Olskog:

– Friskolorna har på ett oskäligt sätt gynnats av vår nuvarande ersättningsmodell som skapat vinstmarginaler för de aktiebolagsbaserade friskolorna. Denna orättvisa är något som vi har påtalat under mycket lång tid, säger Anna Olskog.

Hon ser avdraget som ett bevis på att den kommunala skolan är underfinansierad.

– Det här visar med tydlighet att den kommunala skolan är underkompenserad i förhållande till sitt uppdrag, och att finansieringen behöver stärkas med minst 6 procent, säger hon.

”Underfinansierad”

Sveriges Lärare har nyligen gått ut med krav på vinstutdelningsstopp för friskoleägare.

– Den svenska skolan är underfinansierad och systemet viktat till den kommunala skolans nackdel. Kommunerna måste få utrymme att satsa på den egna verksamheten utan att behöva ersätta friskolorna med oskäliga nivåer, säger Anna Olskog.