Tre lärare: Det här vill vi ha forskarnas svar på
Azra Softic, Dominik Miocic och Sang Ho var några av lärarna som besökte forskningskonventet STEM 2026.
Forskning
Forskningskonventet STEM 2026 för samman lärare och forskare under samma tak. Vi Lärare passade på att fråga tre lärare på plats:
Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
-
Azra Softic
Stenhammarskolan, Flen
– Hur ska man få med alla elever i klassrummet när de ligger på olika nivåer? När vissa elever på lågstadiet är redo för tusental är andra inte det, men jag kan inte välja bort någon. Hur ska man nivåanpassa så att det fungerar för alla elever?
-
Dominik Miocic
Stenhammarskolan, Flen
– Vad gör andra rätt som lyckas bättre med undervisningen i matematik än vi gör generellt i Sverige? Pisa och annan statistik visar att exempelvis Finland lyckas bättre, men hur gör de som leder till det resultatet? Vi vet att enkla förklaringar som att socioekonomiska faktorer är avgörande inte stämmer. Här på Linköpings universitet finns TUFF-projektet (Taluppfattning i förskoleklass) som visar att det går att undervisa så att taluppfattningen inte ska avgöra lärandet, men jag vill veta mer om vad vetenskapen kan bidra med om hur matematikundervisningen kan bli bättre och nå fram till fler?
-
Sang Ho
Komtek (kommunal teknikskola), Katrineholm
– Vilken nivå ska vi lägga på elevernas lärande inom AI? Många elever på låg- och mellanstadiet får aha-upplevelser när vi undervisar om programmering och AI. En vanlig missuppfattning är att AI lever helt sitt eget liv och är alldeles självlärande och det finns en rädsla hos eleverna som minskar med ökad kunskap och förståelse hos eleverna. Samtidigt är det svårt att veta hur mycket eleverna på låg- och mellanstadiet behöver kunna om hur AI fungerar och vilka verktyg de ska lära sig använda som tillämpar AI.
LÄS MER:
