
4 av 10 känner stress och oro för framtiden, enligt rapport från Boinstitutet och Ungdomsbarometern, mars 2020. Illustration: Pep Boatella
Forskning Räcker maten till alla? Hur stora utsläpp gör våra kor? Är det inte bara solen som lyser mer intensivt nu? Du har säkert fått frågor av det här slaget av dina elever. De nämnda frågorna och 148 andra ställer Stefan Edman och svarar så rakt han kan utifrån grundlig research.
Det som drivit Stefan Edman i hans senaste projekt är att han mött den förlamande känslan av hopplöshet, både hos barn och vuxna, trots att han ser att det inte är för sent. Han blev frustrerad över det han kallar den ensidiga domedagsbevakningen efter att ha mött så många förtvivlade människor, både unga och vuxna.
– Forskarna, som FNs IPCC, är överens. Det är inte för sent att bromsa den globala uppvärmningen även om media fylls av domedagsprofetior. Men det är bråttom.
Det vi lärt oss av pandemin är att när det verkligen gäller då förändras många system, även det politiska.
Hans senaste bok ”Bråttom men inte kört” bygger på djup och bred research både internationellt och i Sverige och Edman svarar på 151 frågor utifrån vad forskningen, teknikutvecklingen och politiken står idag. Han kompletterar sina texter med länkar eftersom utvecklingen går så fort.
Stefan Edman är naturvetaren som jobbade över 20 år som lärare och sedan blev föreläsare och författare med miljön i fokus. Han har dock befunnit sig mitt i miljöfrågorna hela sitt liv, alltid älskat naturen, havet, skogen och varit fågelskådare. I dag kallar han sig förväntansfull realist.
Yrke: Lärare
Bakgrund: Fil mag i biologi, kemi, oceanografi och naturgeografi.
Karriär: Lärare, författare, föreläsare.
Böcker: Närmare 50 böcker om miljö, klimat och natur.
Du kan ha nytta av Stefan Edmans förhållningssätt i klassrummet när du möter oroliga elever:
– I första steget är det viktigt att bekräfta rädslan. Sedan kan vi också tala om att rädslan faktiskt kan ta fram något bra hos oss så att vi hittar lösningar.
Han talar också mycket om ärlighet eftersom eleverna redan vet så mycket.
– Men det finns ett så enormt stort faktamaterial och det blir enklare att hantera om man formulerar en fråga och sedan försöker kondensera svaret. Det är lite därför jag använder fråga och svar-modellen i boken.
Och hur kan lärare bemöta elever som inte tror på klimatförändringarna?
– Också genom att vara ärlig. Planeten har alltid varit varm och kall och har sin egen termostat. Men nu har människan påverkat denna termostat, det är forskarna världen över helt överens om. Vi vet i dag väldigt väl vad som händer och vad vi bör göra.
4 av 10 känner stress och oro för framtiden, enligt rapport från Boinstitutet och Ungdomsbarometern, mars 2020. Illustration: Pep Boatella
Han resonerar vidare kring det han beskriver som en explosion av nya idéer.
– Vi kan inte bara säga att ”det här kommer vi att klara” utan förklara varför vi kan klara av det och visa på goda exempel.
För att kunna vidga bilden lyfter Stefan Edman exempel, som han inte tycker kommit fram så mycket. Som att USA, det land som har släppt ut mest växthusgaser av alla, nu har målet att minska utsläppen. Att då höra att president Donald Trump ska kliva av Parisavtalet gör det svårt att se hela bilden.
– Då är det bra att också berätta om den amerikanska paraplyorganisationen, ”We are still in”, med företrädare för delstater, städer, företag och organisationer, som fortsätter klimatarbetet. De representerar i dag 159 miljoner amerikaner och cirka 9 500 miljarder dollar, nära hälften av USA:s BNP.
Räcker maten till alla?
”Ja, om den fördelas rättvist.”
Hur stora utsläpp gör våra kor?
”Svensk mjölk- och köttproduktion har EU:s lägsta utsläpp av växthusgaser, räknat per kilo mjölk och kött. Utsläppen från produktionen av svenskt nötkött är cirka 25 procent lägre än medelproduktionen i EU, som i sin tur är 60 procent lägre än medelproduktionen i världen.” Detta beror dels på hur mycket fossil energi som går åt till att hålla djuren dels på vad de får för mat. I Sverige får kor mycket kraftfoder med spannmål som till 90 procent produceras i närområdet.”
Är det inte bara solen som lyser mer intensivt nu?
”Under den här perioden har solstrålningen faktisk varit svagare. Att jordens medeltemperatur trots detta har ökat med 0,2 grader per årtionde sedan 1970 kan vetenskapen bara förklara med människans påverkan.”
I boken finns många sådana här exempel som kan vara bra att visa för oroliga elever. Stefan Edman är konkret när han kan och skriver exempelvis om att det inte är någon idé att skambelägga unga för att de till exempel gillar att köpa kläder. Vi ska i stället tala om alternativ. Stefan Edman skriver om att köpa mer second hand, ha klädbytarfester och ändra konsumtionen. Det kan handla om att förstå att det är billigare för klimatet att gå på en konsert eller se en teaterpjäs än att köpa ännu en pryl. Men även om teknikutvecklingen som ekodesign, som ska få ”få grejerna att hålla längre”.
Han lyfter i sammanhanget fram att en sjättedel av alla européer helst köper second hand redan i dag. Allt enligt en rapport från det brittiska marknadsundersökningsföretaget YouGov som publicerades i januari i år.
Erfarenheterna av corona, att resurser plötsligt finns när det är livshotande, dessa erfarenheter kan användas för att hejda klimatkrisen:
– Det vi lärt oss är att när det verkligen gäller då förändras många system, även det politiska. Ett aktuellt exempel är att svenska företag kan få långa ur en pott på 50 miljarder, så kallade gröna krediter. Krediterna ges för att företag ska effektivisera sina utsläpp bland annat genom att till exempel byta till miljövänliga transportmedel. Det här är en följd av pandemin.
Ungdomen är den klokaste och mest medvetna generationen, de driver verkligen på med både hjärna och hjärta.
Mer vardagsnära tror han även att många företagare sparat in mycket tack vara digitala möten i stället för fysiska under pandemin.
– Det har sparat in enormt mycket klimatutsläpp när de inte tagit flyget. Det blir nog en viss återgång men jag tror inte det blir som förr. Vi har lärt oss ett nytt sätt att tänka.
Han nämner också det faktum att EU blivit mycket mer radikalt och nu föreslagit att koldioxidutsläppen ska minskas med 55 procent på tio år.
– Det är verkligen radikalt!
Han följer ungdomsrörelsen för miljön noga och den gläder honom:
– Det är den klokaste och mest medvetna generationen, de driver verkligen på med både hjärna och hjärta.
Han såg många ungdomar demonstrera redan 2009 i Köpenhamn under miljökonferensen och att Parisavtalet togs fram har nog ingjutit mod hos många, att det finns en möjlighet, menar han.
– Trump och andra kan heller inte stoppa utvecklingen av den nya effektiva tekniken som är både klimatsmart och billigare än det fossila, säger Stefan Edman.
Källa: ”Bråttom men inte kört” av Stefan Edman
Debatt Specialläraren Disa Karlsson Malik vill se fortsatt specialpedagogisk utbildning.
Replik Större problem bakom sviktande läsning än brist på särskilt stöd, menar Oscar Björk
Debatt Anders Hill ser hur pendeln har svängt – men vad händer med AI:s framväxt?
Debatt Grundskolläraren Cecilia Wemgård efterlyser eftertanke i samtalet om AI i skolan.
Debatt Erfarne läraren listar tre faktorer som bromsar skolutveckling
Debatt Han översätter Lagerlöf till TikTok i sin uppmaning till skolministern: ”Våga investera”
Krönika ”Jag vet minsann vad som händer på de så kallade uppstartsdagarna därute i landet”.
Debatt ”Vi ser något helt annat är det vissa lärare upplever. Det är logiskt”
Debatt ”Pedagoger ska agera ´skolsköterska light´– en uppgift de saknar utbildning för”.
Debatt Förskollärarna har rättigheter – och det är dags att använda dem, skriver Anki Jansson.
Debatt Nya utbildningsministerns löften till Sveriges lärare.
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag tar semester från klåfingriga politiker som vill in och joxa i mitt klassrum.”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare