Facken går samman: ”Gör skillnad i lärares vardag”
”Rimligt att både staten och huvudmännen tar ansvar” säger Pontus Bäckström, Sveriges Lärare
Fackligt
Sveriges Lärare och de andra medlemmarna i Facken i välfärden kräver ett slut på ”pressmeddelandepengar” – det vill säga nedskärningar som framställs som satsningar.
– Det är rimligt att både staten och huvudmännen tar ansvar, säger Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef Sveriges Lärare.
Regeringen har annonserat två stora reformer på skolområdet, inför att höstbudgeten presenteras: Reglerad undervisnings- och planeringstid för lärare ska öka läraryrkets attraktivitet och stödundervisning ska höja elevresultaten.
Men både Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner och Socialdemokraterna varnar för att pengarna regeringen avsatt inte räcker.
Samtidigt kräver Facken inom välfärden – 1,2 miljoner medlemmar från Sveriges Lärare, Vision, Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Vårdförbundet – att det som lanseras som satsningar i kommunal, regional och statlig budget också ska innebära ökade resurser.
”Kan inte smita undan”
– En nationell reglering av planerings- och undervisningstid är avgörande för att lärare ska få rimliga förutsättningar. När det lag- och förordningsregleras kan huvudmännen inte smita undan, säger Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiska chef.
Nu kräver fackförbunden gemensamt åtgärder för att öka attraktiviteten och minska sjukskrivningarna inom välfärdsyrkena.
Nya rapporten ”Från urholkning till utveckling” beskriver hur den offentligt finansierade välfärden skärs ned.
Nedkärningar
Enligt rapporten har skatteintäkterna minskat med 450 miljarder kronor sedan år 2000, vilket lett till nedskärningar och krav på effektivisering i offentlig sektor.
Sveriges Lärare har larmat om de största nedskärningarna sedan 1990-talet.
Därför presenterar Facken inom välfärden en kravlista, som bland annat innehåller:
- Räkna upp statsbidragen så att de kompenserar för pris- och löneökningar och demografiska förändringar.
- Stopp för pressmeddelandepengar – budgetsatsningar från stat, region och kommun ska räknas upp med kostnader och satsningar ska innebära faktiska resursökningar.
- Se över skolpengen – höga fasta kostnader per elev får stora ekonomiska konsekvenser för kommuner, även vid små skillnader i elevunderlaget.
”Riktiga pengar”
– Regeringen har aviserat 2,5 miljarder i budgeten. Det är viktigt att detta är nya medel och inte omdisponerade medel från befintliga statsbidrag. Detta har vi framfört till regeringen under hela processen, säger Pontus Bäckström.
Vi Lärare har frågat skolminister Simona Mohamsson (L) om oron för underfinansiering.
Hur ska budgetsatsningen täcka samtliga reformer, det talas redan nu om en underfinansiering?
– Vi finansierar varje reform krona för krona, säger Simona Mohamsson.
”Gör skillnad”
Sveriges Lärare har beräknat att den totala kostnaden för reglerad undervisningstid kommer ligger på 4,5 miljarder kronor. Men den uträkningen tar inte hänsyn till att lärare hos olika huvudmän undervisar olika mycket.
– En vinstdrivande skola med höga undervisningsuttag kan ju inte få samma ersättning som någon annan skola som har ett rimligt undervisningsuttag, säger Pontus Bäckström.
Därför har Sveriges Lärare också räknat ut en summa som tar hänsyn till undervisningstiden.
Då landar kostnaden på 2,5 miljarder.
– Det är rimligt att både staten och huvudmännen tar ansvar: staten eftersom balansen var bättre före kommunaliseringen, och huvudmännen eftersom det är de som fördjupat obalansen. Det viktiga är att vi nu får till en reglering som faktiskt gör skillnad i lärarnas vardag, säger Pontus Bäckström.
Riksdagsomröstningen om reglerad undervisningstid och tid till för- och efterarbete kommer enligt Simona Mohamsson att ske innan mandatperiodens slut.
LÄS ÄVEN:
Partienkät: Så ska skolan finansieras
Glädjebeskedet: Lärares tid regleras
Regeringen: ”Försökte låta parterna komma överens”
