Vincent med pappa Dimosthenis, lillasyster Vienna och mamma Lilian. Båda Vincents föräldrar är lärare.
Till startsidan
Vincent Borghol Mpatsiaris är tio år och går i sjuan. ”Nu är det roligare att gå till skolan”, säger han.
Elevhälsa
Vincent Borghol Mpatsiaris, tio år, har precis börjat högstadiet.
Han är en vanlig tioåring men med en extrem begåvning.
– Skolan kändes som ett fängelse men nu är det roligare att gå till skolan. Helst hade jag velat gå med jämnåriga men det är ju inte möjligt.
I en undersökning gjord av Sveriges Lärare svarar majoriteten av lärarna att man inte kan tillgodose alla elevers behov i undervisningen på grund av för stora klasser och många elever med särskilda behov.
Åtta av tio lärare svarar att eleverna inte når så långt som de skulle kunna göra. Sju av tio lärare anser att duktiga elever inte får den stimulans de behöver.
I Sverige beräknas det finnas cirka en procent särskilt begåvade elever. En av dem är Vincent Borghol Mpatsiaris. Han har en IQ på 145, utan diagnos, vilket är en väldigt hög siffra eftersom bara två procent av befolkningen har över 130.
Som treåring lärde sig Vincent att både räkna och läsa.
Det är inte alltid lätt att känna sig inkluderad när man är extra begåvad och för Vincent som är mycket vetgirig och vill lära sig nya saker blev skolan en besvikelse. Han hade redan höga förkunskaper och blev uttråkad.
I dag går han på Hermodsdalsskolan i Malmö, dit han bytt efter en tid på Spångholmsskolan i Bara.
En gång hade Vincents mamma Lilian Borghol bett att få vara med under en lektion i engelska eftersom Vincent upplevdes som stökig. På lektionen spelade eleverna ordbingo och Vincent tittade på sin mamma och sa: ”Jag kan redan flytande engelska mamma, jag lär mig ingenting.”
– När jag frågade var han lärt sig det så fick jag svaret: ”På nätet.” Det visade sig stämma och han har dessutom ett perfekt uttal och rättar mig ibland på resor.
Vincent lärde sig att läsa och räkna redan vid tre års ålder och han ställde frågor som var ovanliga för hans ålder. Han lärde sig nya saker väldigt snabbt och även hans logiska tänkande var välutvecklat jämfört med andra barn i förskolan.
Hans föräldrar Lilian Borghol och Dimosthenis Mpatsiaris är båda lärare och väl insatta i skollagen. De stred för att få lärare, rektor och huvudman att förstå att Vincent måste få en stimulerande skolgång och undervisning på adekvat nivå för att må bra. Föräldrarna var medvetna om att denna målgrupp kan utveckla psykisk ohälsa om de inte får rätt förutsättningar, men deras framsteg var små och frustrationen stor.
– Vi försökte påtala hans behov för skolan redan i förskoleklass. Vi skickade Skolverkets handledning för undervisning av särskilt begåvade elever, men blev inte tagna på allvar.
Vincent med pappa Dimosthenis, lillasyster Vienna och mamma Lilian. Båda Vincents föräldrar är lärare.
Hemma var Vincent harmonisk och nyfiken men i skolan blev hans beteende utmanande och provocerande för att söka stimulans.
– Det var en förvirrande situation för oss som föräldrar. Den elev som skolan beskrev för oss var främmande och den son vi beskrev för skolan var lika främmande för lärarna.
I slutet av årskurs tre vägrade Vincent till och med att delta i lektionerna och hans föräldrar bekostade själva ett WISC-test som visade att Vincent hade ett IQ på 145.
Först efter WISC-testet kartlades Vincent, men endast i tre ämnen. Genom nationella prov i matematik, engelska och svenska för årskurs 6 visade han A-nivå i samtliga delar utan att få fram ett kunskapstak då han inte testades högre. Familjen fick hjälp av Stiftelsen för hög begåvning, som tog över som Vincents ombud och det började röra på sig.
Kreativiteten flödar i Vincent Borghol Mpatsiaris vardag.
Skolledningen tog beslut om att flytta upp Vincent tre årskurser. Vincents föräldrar märkte att han blev mycket gladare och mer engagerad i skolarbetet när han fick mer utmaning.
– Det var som att han äntligen fick använda hela sin potential och göra det han älskar – att lära sig nya saker och tänka på ett djupare plan. Närvaron i skolan ökade radikalt men vi måste understryka att det här är en ständigt pågående process med dessa barn. Deras snabba inlärning fortsätter även efter årskursuppflyttningen och de kommer snabbt ifatt.
För extremt begåvade elever kan det vara svårt, eller rent av omöjligt, att hitta jämnåriga att föra resonemang med. De har en kognitiv förmåga som motsvarar en ålder långt över deras kronologiska. Vincent konstaterades som nioåring ha en kognitiv förmåga som en 17-åring.
– Till vår fördel är vi lärare, maken förstelärare i matematik och jag yrkeslärare på försäljning- och serviceprogrammet. Trots det är det en utmaning att möta Vincents behov. En annan fördel är att vi har en stark familj, Vincents två äldre bröder och lillasyster finns aktivt med i Vincents liv, säger mamma Lilian Borghol.
Vincent följer börsen och har gett sina föräldrar vinstgivande tips.
De har gemensamma intressen såsom börshandel, matematik, piano, spel och träning. Vincent och hans pappa diskuterar ofta matematik och börshandel. Vincent sökte själv upp Avanza och började följa börsen. Han gav sina föräldrar börstips som visade sig vara riktigt vinstgivande och de fick så bra avkastning att de kunde renovera sitt kök.
Vincents medlemsbevis i Mensa.
– Vi fick tidigt introducera biblioteket, Google, appar och andra lärprogram, allt för att träna upp hans förmågor att till exempel söka kunskap och information på egen hand. I dag är han väldigt duktig på informationssökning och är dessutom källkritisk, säger Dimosthenis Mpatsiaris.
Vincent följer med intresse vad som händer i världen och har bland annat blivit mini-redaktör för Mensas tidning Legatus Mensae och ska sitta med i ungdomsrådet tillsammans med forskare och experter i Stiftelsen för hög begåvning.
Vincent själv har redan planer på vad han ska syssla med i framtiden.
– Jag vill bli matematiker och forskare, samtidigt vill jag fortsätta med min konst och ha utställningar, men även satsa på min skådespelarkarriär och fortsätta hjälpa barn med hög begåvning.
Lärarna utbildas för att stötta särskilt begåvade elever
”Särskilt begåvade elever behöver också stöd”
Satsning för särskilt begåvade elever – så gick det sen
Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever
Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus
”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”
Debatt ”Det som i stunden verkar snällt, kan i långa loppet leda till ett enormt utanförskap”
Debatt Eleonor Larsson skriver om de tysta barnen med adhd: ”Handlade inte om intelligens”
Debatt Svensklärarna vill se satsning på skönlitteratur i hela skolsystemet
Debatt Så vill läraren motverka ytliga och förhastade tolkningar av Pisa-resultatet
Valet 2026 Men gapet mellan blocken är i det närmaste utraderat.
Valet 2026 Oviss valutgång – men en person återkommer som kandidat till ministerposten
Krönika ”Bakom resultaten finns det en intressant trend.”
Valet 2026 Socialdemokraterna kommer med ytterligare motåtgärder efter Pisa-kraschen
Valet 2026 Sista minuten-guide inför valet – se vilket parti som mest tycker som du inom skolan.
Debatt Miljöpartiet kräver en skolberedning för långsiktig politik för skolan
Debatt Två modersmålslärare vill att deras yrke ska uppvärderas
Debatt ”Förskoleålderns språkutveckling är helt avgörande för kommande skolår”
Debatt Erik Cardelús manar till ändring efter Pisa-raset
Debatt ”Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen”
Debatt Anders Härdevik kräver kriskommission – och samma mod som 1842
Debatt Sally Windsor varnar för att ställa kognitionsvetenskap mot utbildningsvetenskap
Debatt Simona Mohamsson (L) lovar max 20 elever i varje klass
Krönika Jag är trött på att alla är skolexperter – utom vi som arbetar i skolan.
Debatt Han vill se en skola som faktiskt följer läroplanen
Debatt Sarah Cross vill uppvärdera hemläxan
Ledarkrönika ”När var tredje elev inte kan läsa ordentligt har vi ett samhällsproblem.”
Debatt Han ser behovet av nya läroplaner för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Valet 2026 Höjda statsbidrag och köttlöften – här är valfläsket om skolan
Pisa 2025 Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skyller Pisa-raset på ”skärm-pandemin”.”Skolans uppgift kan inte vara att avskärma barn från den värld de lever i. Den måste ge dem redskap att förstå den – och tillgång till fler världar än de annars hade fått möta”, skriver Oscar Björk, universitetslektor i svenska.
Pisa 2025 Efter Pisa-smällen: Så ska nya läroplanen ta svensk skola ur krisen.
Pisa 2025 Ola Helenius om framtidstron för matten: ”Jag tror på förändringarna som ska komma”
Pisa 2025 Anna Olskog om Pisa: ”Det är dags att tala klarspråk.”
Pisa 2025 ”Sättet som skolan styrs på är inte rimligt.”
Pisa 2025 ”Ibland funderar jag på vad våra elever kan.”
Pisa 2025 Pisa-raset: ”De starka blir allt färre och de svaga allt fler”
Pisa 2025 Var tredje 15-åring klarar bara att läsa de allra enklaste texterna
Debatt Friskolorna vädjar inför valet: ”Vi ber om en rimlig princip”
Valet 2026 Valet närmar sig – här är förändringarna riksdagspartierna vill se i skola och förskola.
Debatt Susan Sall vill fråga makthavarna om syftet med AI i skolan
Debatt Skolchefen Jonas Wallin varnar för stora effekter för mindre skolor
Debatt Niels Parup-Petersen spår lägre behörighet om nästa utbildningsminister kommer från SD
Våld i skolan Huvudskyddsombudet: ”Det som pågår är ohållbart”
Replik Christian Liljeros svarar på Academedias krav på mer inflytande över gymnasiet
Debatt Hon undrar hur våra politiker skulle klara de vanliga reglerna på skolgården
Svenska som andraspråk Mona Holmqvist ska föreslå ny uppdelning av svenskämnet
Arbetsbelastning ”Lassar över ytterligare en grej på lärarna”