
Vincent med pappa Dimosthenis, lillasyster Vienna och mamma Lilian. Båda Vincents föräldrar är lärare.
Vincent Borghol Mpatsiaris är tio år och går i sjuan. ”Nu är det roligare att gå till skolan”, säger han.
Elevhälsa
Vincent Borghol Mpatsiaris, tio år, har precis börjat högstadiet.
Han är en vanlig tioåring men med en extrem begåvning.
– Skolan kändes som ett fängelse men nu är det roligare att gå till skolan. Helst hade jag velat gå med jämnåriga men det är ju inte möjligt.
I en undersökning gjord av Sveriges Lärare svarar majoriteten av lärarna att man inte kan tillgodose alla elevers behov i undervisningen på grund av för stora klasser och många elever med särskilda behov.
Åtta av tio lärare svarar att eleverna inte når så långt som de skulle kunna göra. Sju av tio lärare anser att duktiga elever inte får den stimulans de behöver.
I Sverige beräknas det finnas cirka en procent särskilt begåvade elever. En av dem är Vincent Borghol Mpatsiaris. Han har en IQ på 145, utan diagnos, vilket är en väldigt hög siffra eftersom bara två procent av befolkningen har över 130.
Som treåring lärde sig Vincent att både räkna och läsa.
Det är inte alltid lätt att känna sig inkluderad när man är extra begåvad och för Vincent som är mycket vetgirig och vill lära sig nya saker blev skolan en besvikelse. Han hade redan höga förkunskaper och blev uttråkad.
I dag går han på Hermodsdalsskolan i Malmö, dit han bytt efter en tid på Spångholmsskolan i Bara.
En gång hade Vincents mamma Lilian Borghol bett att få vara med under en lektion i engelska eftersom Vincent upplevdes som stökig. På lektionen spelade eleverna ordbingo och Vincent tittade på sin mamma och sa: ”Jag kan redan flytande engelska mamma, jag lär mig ingenting.”
– När jag frågade var han lärt sig det så fick jag svaret: ”På nätet.” Det visade sig stämma och han har dessutom ett perfekt uttal och rättar mig ibland på resor.
Vincent lärde sig att läsa och räkna redan vid tre års ålder och han ställde frågor som var ovanliga för hans ålder. Han lärde sig nya saker väldigt snabbt och även hans logiska tänkande var välutvecklat jämfört med andra barn i förskolan.
Hans föräldrar Lilian Borghol och Dimosthenis Mpatsiaris är båda lärare och väl insatta i skollagen. De stred för att få lärare, rektor och huvudman att förstå att Vincent måste få en stimulerande skolgång och undervisning på adekvat nivå för att må bra. Föräldrarna var medvetna om att denna målgrupp kan utveckla psykisk ohälsa om de inte får rätt förutsättningar, men deras framsteg var små och frustrationen stor.
– Vi försökte påtala hans behov för skolan redan i förskoleklass. Vi skickade Skolverkets handledning för undervisning av särskilt begåvade elever, men blev inte tagna på allvar.
Vincent med pappa Dimosthenis, lillasyster Vienna och mamma Lilian. Båda Vincents föräldrar är lärare.
Hemma var Vincent harmonisk och nyfiken men i skolan blev hans beteende utmanande och provocerande för att söka stimulans.
– Det var en förvirrande situation för oss som föräldrar. Den elev som skolan beskrev för oss var främmande och den son vi beskrev för skolan var lika främmande för lärarna.
I slutet av årskurs tre vägrade Vincent till och med att delta i lektionerna och hans föräldrar bekostade själva ett WISC-test som visade att Vincent hade ett IQ på 145.
Först efter WISC-testet kartlades Vincent, men endast i tre ämnen. Genom nationella prov i matematik, engelska och svenska för årskurs 6 visade han A-nivå i samtliga delar utan att få fram ett kunskapstak då han inte testades högre. Familjen fick hjälp av Stiftelsen för hög begåvning, som tog över som Vincents ombud och det började röra på sig.
Kreativiteten flödar i Vincent Borghol Mpatsiaris vardag.
Skolledningen tog beslut om att flytta upp Vincent tre årskurser. Vincents föräldrar märkte att han blev mycket gladare och mer engagerad i skolarbetet när han fick mer utmaning.
– Det var som att han äntligen fick använda hela sin potential och göra det han älskar – att lära sig nya saker och tänka på ett djupare plan. Närvaron i skolan ökade radikalt men vi måste understryka att det här är en ständigt pågående process med dessa barn. Deras snabba inlärning fortsätter även efter årskursuppflyttningen och de kommer snabbt ifatt.
För extremt begåvade elever kan det vara svårt, eller rent av omöjligt, att hitta jämnåriga att föra resonemang med. De har en kognitiv förmåga som motsvarar en ålder långt över deras kronologiska. Vincent konstaterades som nioåring ha en kognitiv förmåga som en 17-åring.
– Till vår fördel är vi lärare, maken förstelärare i matematik och jag yrkeslärare på försäljning- och serviceprogrammet. Trots det är det en utmaning att möta Vincents behov. En annan fördel är att vi har en stark familj, Vincents två äldre bröder och lillasyster finns aktivt med i Vincents liv, säger mamma Lilian Borghol.
Vincent följer börsen och har gett sina föräldrar vinstgivande tips.
De har gemensamma intressen såsom börshandel, matematik, piano, spel och träning. Vincent och hans pappa diskuterar ofta matematik och börshandel. Vincent sökte själv upp Avanza och började följa börsen. Han gav sina föräldrar börstips som visade sig vara riktigt vinstgivande och de fick så bra avkastning att de kunde renovera sitt kök.
Vincents medlemsbevis i Mensa.
– Vi fick tidigt introducera biblioteket, Google, appar och andra lärprogram, allt för att träna upp hans förmågor att till exempel söka kunskap och information på egen hand. I dag är han väldigt duktig på informationssökning och är dessutom källkritisk, säger Dimosthenis Mpatsiaris.
Vincent följer med intresse vad som händer i världen och har bland annat blivit mini-redaktör för Mensas tidning Legatus Mensae och ska sitta med i ungdomsrådet tillsammans med forskare och experter i Stiftelsen för hög begåvning.
Vincent själv har redan planer på vad han ska syssla med i framtiden.
– Jag vill bli matematiker och forskare, samtidigt vill jag fortsätta med min konst och ha utställningar, men även satsa på min skådespelarkarriär och fortsätta hjälpa barn med hög begåvning.
Lärarna utbildas för att stötta särskilt begåvade elever
”Särskilt begåvade elever behöver också stöd”
Satsning för särskilt begåvade elever – så gick det sen
Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever
Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus
”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”
Debatt Skolan är idag besatt av siffror. Meritvärden, betyg och rankningar styr hela utbildningskedjan. Elever jagar höga resultat för att komma in på rätt gymnasium och sedan ännu högre för att nå universitet. Men mitt i denna jakt pratar nästan ingen om det mest självklara: kunskap.
Debatt Ingeborg Carlquist skriver om makt – och hoppande mungrodor
Replik Debatten om lärares relationer till eleverna fortsätter att dela kåren
Debatt Debatten om relationer: ”Vi behöver sluta låtsas att det finns en polarisering”
Arbetstid Beräkningarna på hur mycket satsningen på reglerad arbetstid egentligen kostar spretar enormt.
Intervju Natalia Kazmierska fördjupar sina omskakande grävjobb i ny bok.
Särskilt stöd Stödundervisning införs i svenska och matematik.
Arbetstid Kommenterar regeringens besked: ”Ger lärare tid att planera”.
Krönika ”Om du ifrågasätter relationsskapande undervisning, så har du inte förstått vad det handlar om.”
Debatt Han vill se specialdidaktik i alla klassrum.
Krönika ”Samhället i stort behöver fundera på vad kidsen gör med skärmarna på sin fritid”.
Hoten mot lärarna Skulle larma i säkerhetsappen: ”Kändes som han ville knäcka mig”.
Lärarbrist Facket larmar efter mörka siffrorna: ”Väckarklocka för svensk skola”.
Hoten mot lärarna ”Jag blir tyvärr inte förvånad.”
Arbetstid Vi Lärares partienkät visar politiskt stöd för lärarnas viktiga fråga.
Debatt ”Gillar man inte en viss lärare finns det en tendens att man beter sig dåligt”
Debatt ”Att prata om goda relationer istället för god undervisning är typiskt svenska skolan”
Debatt Kritiken: Malmö stad spärrar sociala medier på skoldatorn – även på fritiden
Löner och avtal Sveriges Lärares förhandlingschef: ”Vi har inte släppt kravet på reglerad arbetstid.”
Arbetsmiljö Unika siffror: klasserna har blivit större senaste åren.
Aktuellt Stor omfattning av uppgifter som stulits i cyberattack.
Friskolor Simona Mohamsson: ”Branschen har haft lång tid att självsanera”
Fortbildning Kritiken: ”Väldigt mycket kring professionsprogrammet är ännu oklart.”
Krönika ”Lärare bör snarare fokusera på att ge sina elever en välplanerad, trygg, engagerande och pedagogisk undervisning.”
Undervisning Endast tre av 30 granskade skolor anses hålla hög kvalitet.
Arbetsmiljö ”Mer lönsamt att byta jobb och pendla till Stockholm.”
Aktuellt Vann priset för Årets dokumentärprogram
Debatt Två lärare i klassrummet lönar sig, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.
Krönika ”Resultaten sjunker – det vi behöver är tid för varenda unge, inte käcka rim från en minister.”
Avtalsrörelse 20 000 medlemmar i Sveriges Lärare inväntar nytt avtal.
Arbetsrätt Sveriges Lärare tog kampen efter Darko Marics avsked: ”Fanns inte skäl”
Debatt ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet”
Friskolor Sveriges Lärare: ”Överskott uppstår inte som en slump”
Friskolor Rasar mot friskolekoncernen: ”Vinstuttag hör inte hemma i förskolan.”
Debatt Därför har debatten som ifrågasätter vikten av relationsbyggande i skolan dragit igång.
Replik Specialpedagogen Olga Victorsdotter-Sapkina svarar Linnea Lindquist om hur elever lär sig.
Debatt Sveriges Lärarstudenter kritiserar marknadsskolan i ny kampanj
Matematik För första gången sämre än pojkar i matematik, visar statistik från Skolverket.
Vi lärare Tidningen Grundskolläraren kan ta guld som ”Årets medlemstidning”.
Folkhögskola ”Det har gått så långt att man ber privatpersoner att bli bidragsgivare”
Replik Linnea Lindquists svar till Per Kornhall om relationer: ”En sådan skola vill jag ha”.
Krönika ”Visst kan man lära ut utan goda relationer. Men hur mycket, till vilken nytta och vilken sorts kunskap blir det?”
Fackligt Antalet medlemmar växer: ”Varje lärare göra oss starkare i kampen”.
Friskolor ”Överskott handlar om trygghet för de anställda” säger vd Marcus Strömberg.
Lärarlegitimation Skolverket höjer avgiften med 26 procent.
Arbetsmiljö Vi Lärares artikel om ett kaosartat schema får flera läsare att reagera.
Fritidshem Incidenten blev startskott för debatt om arbetsmiljön i fritidshem.
Krönika ”Ge blanka fasen i att lägga ner skolor – ett gyllene tillfälle att låta allt få lösa sig självt.”
Krönika ”Fixeringen är både enfaldig och skadlig.”
Betyg För första gången är pojkarna bättre i matematik.