Ny larmrapport: Resultaten rasar för flickor med npf

Meritvärdet för elever som gått ut nian har sjunkit för samtliga elever mellan 2019 och 2024. Men störst är tappet för flickor med npf.

Deras snitt har fallit med 16,4 poäng.

– Man hade det på känn, men man blir bestört. Skolan klarar inte att uppväga skillnaderna i elevers förutsättningar, säger Caroline Helmersson-Olsson (S), ordförande i utskottets styrgrupp för uppföljning och utvärdering.

Resultaten sjunker

På uppdrag av styrgruppen har riksdagens analys- och forskningsavdelning gått igenom skolresultat för samtliga 586 000 elever som gått ut nian mellan 2019 och 2024, och samkört dem med Socialstyrelsens diagnosregister och förskrivningsregister.

Det vill säga jämfört skolresultat för elever med diagnos eller som får adhd-medicin med elever som saknar npf-diagnos.

– Vi har saknat fakta och det var mycket vi inte visste, säger Caroline Helmersson-Olsson.

Politikerna i utbildningsutskottet har gemensamt valt ut fokusområden.

– Styrgruppen har hela tiden varit noga med att vi gör det här för vår gemensamma kunskap i utskottet, sedan kan vi bråka om dem politiskt. Men utredningarna håller vi rena från partipolitik, säger hon.

Så skiljer sig eleverna

Utöver meritpoäng redogör rapporten även för betyg i kärnämnena och behörighet till gymnasiet.

Och det är stora resultatskillnader mellan elevgrupperna.

• 30 procent av eleverna med npf får underkänt i matematik, jämfört med 10 procent av eleverna utan diagnos.
• I svenska underkändes nära 23 procent av eleverna med npf, och 3,5 procent av eleverna utan.
• I engelska fick drygt 17 procent av eleverna med npf underkänt, jämfört med drygt 5 procent av eleverna utan npf-diagnos.
• Elevgruppen har också svårt att komma vidare efter grundskolan. Enligt rapporten saknar 4 av 10 behörighet till yrkes- och nationella program, och 3 av 10 till introduktionsprogrammen.

För flickor med npf har behörigheten till nationella program sjunkit med nära 10 procent, från 66 till 57 procent.

Rapporten tar upp pandemin som en tänkbar orsak, men pekar främst på andra faktorer bakom de dalande resultaten. Framför allt hur stödet till eleverna brister.

• Rapporten visar att färre flickor än pojkar med npf får särskilt stöd. Bland flickorna är andelen 40 procent, och pojkar nära hälften.
• Flickorna får också stöd betydligt senare, först i årskurs 8 och 9 närmar sig andelen flickor med npf och särskilt stöd andelen pojkar som får stöd.

– Det är förmätet att dra slutsatser som enskild person, men kanske är flickor med npf inte så utåtagerande och svårare att upptäcka, säger hon.

Skillnaderna är också stora mellan skolor.

• Bland den fjärdedel av skolorna som har npf-elever som det går bäst för, blir nära 9 av 10 elever godkända till gymnasiets yrkesprogram.
• Snittet för övriga skolor är 6 av 10.

Den viktigaste förklaringen bakom höga resultat, verkar vara föräldrars utbildningsbakgrund. Elever med utländsk bakgrund får i lägre grad npf-diagnoser.

”Flera frågor att ställa”

Rapporten kommer att ligga till grund för ett seminarium med forskare, politiker och patient- och intresseorganisationer på plats.

– Det finns fler frågor att ställa och jag hoppas att den här rapporten kanske kan vara en väg att gå vidare. Min personliga åsikt är politiken er grunda sig i verkligheten, forskning och beprövad erfarenhet, och inte vara så mycket plakatpolitik, som akutskolor och straff, säger Caroline Helmersson-Olsson.

LÄS ÄVEN:

Larmet: 2 av 3 skolor saknar resurser till npf-stöd

”Kommer nya skolan ta hänsyn till NPF-eleverna?"

Filippa Mannerheim: Lärarfientligheten blir inte större än så här

Professorn: Därför ökar npf-diagnoserna