Debatt: "Genom samarbete kan vi sätta starkare tryck på arbetsgivaren"

Lärarförbundets och LR:s samarbete på Midgårdsskolan bygger på att vi har en ideologisk samsyn och tänker att tillsammans är vi starkare. Våra medlemmar ser ingen avgörande skillnad mellan facken och för den enskilde läraren är det resultatet som räknas och där har vi kommit längre än om facken skulle ha jobbat var för sig på skolan.

Gammal tradition inaktuell

I praktiken innebär vårt samarbete att vi driver alla frågor gemensamt, pratar ihop oss inför samverkan och ibland har gemensamma informationsmöten för våra medlemmar. Den tradition av att yrkes- och estetlärare tillhör Lärarförbundet och ämneslärarna LR, ses av lärarna själva som överspelad och det samarbete som sker i lärarnas yrkesutövande har vi därför även på fackliga planet. 

Genom att facken jobbar ihop kan vi också sätta starkare tryck på arbetsgivaren. De vet att vi företräder kollektivet och inga särintressen. Genom ett långsiktigt och seriöst arbete vet arbetsgivaren att de problembilder vi presenterar tillsammans är väl underbyggda och att vi menar allvar med våra förslag. Vi har jobbat hårt för att återprofessionaliera läraryrket, vilket vi tror är en förutsättning för att lyckas med såväl arbetsmiljö– som avtalsfrågor.

Inte längre någon uppdelning

Det är tydligt att det ur arbetsgivarsynpunkt inte längre finns någon uppdelning mellan olika lärarkategorier. Avtalsmässigt har lärare setts som ett kollektiv sedan lång tid tillbaka, oavsett fackens egen självbild. Alla lärare får idag samma lönepåslag och skillnaden i ingångslöner för olika lärargrupper, handlar om utbildningslängd och marknadens behov snarare än någon historisk status.

Alla lärare, oavsett ämne eller stadium, sitter med andra ord i samma båt, vilket är en självklar uppfattning i våra studentföreningar, men inte lika självklart för oss äldre lärare. En gemensam organisation skulle göra så att alla medlemmar fick den bästa fackliga hjälpen. Många skolor och även många mindre kommuner är helt enkelt för små för att ha två konkurrerande fack värda namnet. En gemensam organisation skulle dessutom, en gång för alla, avsluta en ändlös dragkamp om medlemmar där fokus istället kan läggas på framtidens stora fackliga utmaning: att få de nya lärarna att ansluta sig.

Nu börjar medlemmarnas rådgivande omröstning inför de båda förbundens kongresser i maj. För att kongressombuden ska ha ett demokratiskt underlag att utgå ifrån är det därför viktigt att så många medlemmar som möjligt röstar och att alla lokalföreningar och ombud informerar ordentligt om den utredning som gjorts. Vår egen uppfattning, utifrån de samtal vi haft på flera olika skolor, är att en stor majoritet av Sveriges lärare vill ha ett nytt gemensamt förbund. Däremot är vi inte lika säkra på att de kongressombud som ska representera sina medlemmar har samma uppfattning.

Hans-Erik Carlborg, arbetsplatsombud för Lärarförbundet på Midgårdsskolan i Umeå.

Jonas Fahlgren, lokalombud för LR på Midgårdsskolan i Umeå.

LÄS ÄVEN:

Medlemmarna röstar - ja eller nej till nytt fackförbund