Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Flera undersökningar tyder på att allt fler elever upplever en orättvis betygsättning. Bland annat gjorde Sveriges Elevkårer och Lärarnas Riksförbund en studie 2014 där en majoritet av de tillfrågade eleverna påstod att de någon gång fått ett orättvist betyg. Samtidigt kan skolor, såväl kommunala som privata, utnyttja de ekonomiska ramverk som finns för att attrahera ännu fler elever utan krav på en reell kunskapsförmedling.

Det problem som uppstår när skolor kan locka elever genom så kallade glädjebetyg för att få större anslag, samtidigt som intagningen till högskola och universitet blir allt mer snedfördelad, är uppenbart. Att istället införa ett system med externa examinatorer skulle motverka problemet och garantera såväl elever som skolor det mest rättvisa utfallet inom betygsättningen.

Skolverkets rapport från februari visar att friskoleelever generellt presterar sämre än elever från kommunala skolor när de väl börjar studera vid högskolor och universitet, detta trots att friskoleeleverna i genomsnitt har högre gymnasiebetyg. Slutsatsen från många håll blev då att man borde förbjuda friskolor eftersom de uppenbarligen ger sina elever högre betyg än de gjort sig förtjänta av. Men, är det verkligen den rätta lösningen?

Istället för att se elevers möjlighet att välja mellan olika skolor som ett problem borde man ifrågasätta det system som skapat orättvisan. Att skolorna själva får ansvara för rättningen, samtidigt som skolpengen baseras på antalet elever, har skapat en struktur där skolor, oavsett aktör, använder sig av orättvis hög betygssättning som lockbete för att fler elever ska välja skolan.

Ett system där man i stället rättar en större andel av proven externt skulle innebära att fler elever får en mer rättvis bedömning, samtidigt som skolorna skulle konkurrera på mer lika villkor. Detta i kombination med en skolpeng som baseras på kvalitet och kunskapsutveckling i stället för antal elever skulle lägga grund för en mer välfungerande skolmarknad, där man mäter kvalitet i kunskap som kan granskas och mätas på ett rättssäkert sätt.

Externa examinatorer skulle även underlätta för landets alla lärare. En undersökning från Lärarförbundet visar att över 80 procent av de tillfrågade lärarna menar att deras administrativa börda har ökat under de senaste fem åren. Den här utvecklingen är ytterst problematisk då lärare i själva verket behöver lägga mer tid på undervisningen och det som de faktiskt är utbildade till att göra, nämligen att lära ut. Moderaterna har redan föreslagit att de nationella proven ska rättas externt, vilket är ett bra första steg, men systemet måste i större utsträckning tillämpas vid fler provtillfällen för att garantera en rättssäker bedömning.

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer. Det skulle garantera såväl elever som skolor en totalt rättssäker betygssättning och skulle skapa en undervisningskultur som fokuserade mer på kunskapsförmedling och mindre på onödigt pappersarbete.

Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom