”Regeringen glömmer erfarna lärare”

LÄSTIPS Nya läraren: Räcker inte med kompetensutveckling – ge mig förutsättningar

Lärarbristen ligger som en grå hinna över alla frågor som rör skolan. Den är hotet och hindret, både för svenska skolans framtid och för en bättre arbetsmiljö för alla lärare.

Regeringen har tillsammans med förra samarbetspartierna Centern och Liberalerna utlovat ett nytt professionsprogram, som både ska locka fler till yrket och ge dem som redan finns där bättre förutsättningar.
Nu finns ett färdigt förslag på bordet.

Själva professionutvecklingsbiten är vag. Lärare ska få bättre möjligheter till utveckling under sitt yrkesliv, ramarna ska vara nationella.

– Alla våra undersökningar visar att lärares kompetensutveckling är eftersatt. Idag saknas en nationell struktur som kan säkra rätten till, tiden för och kvaliteten i kompetensutvecklingen under hela lärarkarriären. Därför har vi i allra högsta grad varit påtryckare för ett professionsprogram, säger Johanna Jaara Åstrand.

Regeringens pro memoria innehåller också ett meriteringssystem, med tydliga regler för vem som får bli förstelärare.

Legitimerade lärare har två olika kvalitetsstämplar att ansöka om hos Skolverket – två olika grader av meritering. Och det är bara meriterade lärare som kan bli förstelärare, för att bli lektor krävs att man är särskilt meriterad.
Lärarförbundet menar att det saknas erkännande för seniora lärare.

LÄSTIPS: Lägre lön än nyutbildad kollega

– Förslaget tar inte hand om de erfarna lärarnas rättighet att få sin kompetens erkänd. Det kommer att vara en minoritet av lärarkåren som omfattas av meriteringen, ett professionsprogram måste vara en angelägenhet för alla legitimerade lärare och gynna hela kåren, säger hon.

Så kan lärarna påverka kompetensen

Lärarfacken får också sin belöning, och Skolverket ytterligare en uppgift, genom det nya Rådet för professioner i skolväsendet. Här ingår lärare som facken utser, samt representanter för universitet och högskolor och huvudmännen. Rådet ska bidra med sina kunskaper inför olika politiska beslut och reformer.

– Det har varit enormt viktigt för oss att professionsprogrammet styrs av oss inom professionen. För att programmet ska kunna ta hand om både individens rätt till och behov av utveckling samt bidra till utvecklingen av läraryrket och vår kunskapsgrund så är det vi inom lärarprofessionen som behöver äga det och ha det största inflytandet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Frågan är varför just lärarkåren behöver statlig kontroll av kompetensutvecklingen.

– Idag ska alla brister och tillkortakommanden lösas genom ytterligare en kurs på grundlärarutbildningen. Det är varken hållbart eller ansvarsfullt. Alla legitimerade lärare och förskollärare behöver få inflytande över sin yrkesutveckling. Det är ett samhällsintresse att säkerställa att lärare får den kompetens och yrkesutveckling de behöver för att kunna möta elevernas och samhällets behov, säger Johanna Jaara Åstrand.

Professionsprogrammet föreslås lanseras juli 2023, och förslaget befinner sig nu på remiss fram till 1 november 2021.

LÄS ÄVEN

Lärarförbundets krav: Statligt ansvar för lönerna

Tre lärare: Därför jobbar vi efter 65

Läraren Eva har upplevt fyra betygssystem: ”Nu är vi snart tillbaka på ruta ett”