”Pengarna som regeringen utlovat räcker inte”

Sedan den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (USK:en) strax före millennieskiftet försvann ur kollektivavtalet mellan SKL och lärarfacken och ersattes av en formulering om att undervisningstiden inte ska öka har den gjort just det – ökat.

För några år sedan visade Vi Lärares föregångare tidningen Skolvärlden hur grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid under 2000-talet hade ökat med motsvarande två veckor per läsår.

Hårt motstånd

Sveriges Lärare har under flera år, och under hårt motstånd från bland annat arbetsgivarorganisationerna SKR och Almega, försökt få till en nationell reglering av lärares planerings- och undervisningstid.

Samtliga partier i Vi Lärares enkät svarar – med vissa förbehåll – ja på frågan om de vill ha en nationell reglering av lärares undervisningstid och tid till för- och efterarbete av undervisningen. 

De är inte lika tydliga när det gäller finansieringen.

Regeringen aviserade häromdagen att den vill avsätta 2,5 miljarder kronor per år till reformen.

– 2,5 miljarder räcker inte, säger Niels Paarup-Petersen (C).

”Jättesvårt att avgöra”

Hur mycket behövs?

– Det är jättesvårt att avgöra när beräkningarna spretar i så stor utsträckning som de gör i de här fallet beroende på vem som har gjort dem, från 2,5 miljarder kronor till tre eller fyra gånger så mycket eller mer. Men inget tyder på att 2,5 miljarder kronor kommer att räcka. Staten måste gå in med mer pengar om detta ska kunna ske på ett rimligt sätt. 

– Vi anser dessutom att den statliga finansieringen av skolan behöver öka rent generellt och att de riktade statsbidragen ska tas bort till förmån för ett sektorsbidrag.
Det är en uppfattning som i varierande utsträckning delas av de övriga partierna, enligt enkätsvaren.

Många gör överskott

Förra året gjorde Stockholms kommun ett överskott på nästan 2,9 miljarder kronor och Göteborgs kommun ett överskott på 900 miljoner. Friskolekoncernen Academedias rörelseöverskott uppgick under det senaste verksamhetsåret till 1,7 miljarder kronor, Jensens till 94 miljoner och Kunskapsskolans till 54 miljoner.

– Samtidigt är det många kommuner som har det mycket knapert och tvingas skär hårt i sin verksamhet, säger Niels Paarup-Petersen (C).

Almega Utbildnings förbundsdirektör för Andreas Mörck är mycket kritisk till såväl utredningsförslaget om en nationellt reglera lärares planerings- och undervisningstid som regeringens 2,5 miljardersutspel.

– Jag behöver veta mer för att kunna kommentera ordentligt. Det enda regeringen har sagt är ”2,5 miljarder kronor”. Vi vet inte vad som egentligen avses, till exempel om det är frågan om nya pengar eller exakt vad där är för regleringar som ska införas.

– Men om statens planerar att reglera lärarnas undervisningstid så måste reformen var fullt ut finansierad av staten.

”Då måste pengarna tas från annan del av skolan”

Vad händer annars? 

– Då måste pengarna tas från någon annan del kopplad till svensk skola. Jag tycker att regeringen då är skyldig att berätta hur dessa nedskärningar kommer att drabba Sveriges elever.

Flera kommuner och friskoleskoncerner går med stora överskott. Det är väl bara att ta av de pengarna?

– Det satsas alldeles för lite på svensk skola och har gjorts så under de senaste 10 – 20-åren. Det är inte för mycket pengar i systemet, det är snarast alldeles för lite. 

I en bilaga till sitt remissvar på Bo Janssons regeringsutredning ”Tid för undervisningsuppdraget” som kom i vintras och där det bland annat föreslås en nationell reglering av lärares planerings- och undervisningstid, skriver Sveriges Lärare bland annat att förbundet inte är övertygat om att staten rent principiellt är skyldig att ersätta skolväsendets huvudmän för samtliga kostnader som uppstår med anledning av utredningens förslag.

”Förbundets uppfattning baseras på det faktum att vid den tidpunkt staten överlämnade det huvudsakliga finansierings- och driftansvaret till kommunerna, och sedan delvis också de enskilda huvudmännen, så var systemet balanserat”. 

Den obalans som uppstått sedan dess beror, enligt förbundet, i huvudsak på kommunerna.

”Vid tidpunkten för kommunaliseringen av skolan överlämnade staten ett system med en viss ambitionsnivå avseende balansen mellan elevernas undervisningstid och hur mycket undervisningstid en lärarheltidstjänst motsvarade. Dagens ambitionsnivå är i dessa avseenden nuvarande huvudmäns, inte nödvändigtvis statens. Givet detta perspektiv är det också rimligt att resa frågan i vilken utsträckning staten ens bör ersätta huvudmännen för regleringen av undervisningstiden, i och med att den föreslagna regleringens högsta intervall ligger över nivåerna i den tidigare undervisningsskyldigheten?”

Privatanställda undervisar mer

Enligt förbundets egna undersökningar undervisar lärare i privat sektor mer än sina kollegor i kommunal sektor. Dessutom undervisar lärare på vinstdrivande fristående skolor mer än deras kollegor på fristående skolor som är ickevinstdrivande.

”Huvudmän med högt undervisningsuttag, som dessutom kanske tar ut stora ekonomiska vinster, får inte gynnas ekonomiskt av den kommande regleringen”, skriver förbundet. 

Vi Lärare har utan framgång sökt utbildningsminister Simona Mohamssons stab för att ställa frågor kring regeringens planer på en reglering av lärares undervisningstid mm, till exempel när det gäller kostnader, finansiering, om de aviserade 2,5 miljarderna är ”nya” pengar eller omfördelning inom ram.   

LÄS MER:

Glädjebeskedet: Lärares tid regleras

Regeringen: ”Försökte låta parterna komma överens”

Wiman: Manna från himmelriket – Bo-statyn ska resas