Experten: Frågorna din rektor inte får ställa

Rättegången mot rektorn Thomas Hultqvist, som åtalats för brott mot efterforskningsförbudet, har precis avslutats. Rektorn hävdar att han känner till reglerna om vilka frågor man kan och inte kan ställa till en anställd.

Ändå ställde han upprepade frågor om lärarens eventuella kännedom om vem på skolan som pratat med media.

Enligt tryck-och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är det ett tecken på ett pågående förfall för respekten till yttrandefrihetsgrundlagen.

Vad innebär efterforskningsförbudet?

– Myndighetschefer, till exempel rektorer, är förbjudna att bedriva efterforskning efter källor. De får helt enkelt inte ens ställa frågan om en anställd talat med media eller på annat sätt med uppsåt få veta vem som spridit information. Det har historiskt varit svårt att bevisa efter att man hamnar i ett läge där ord står mot ord.

– Nu när alla har möjlighet att spela in samtal har det blivit lättare eftersom allt finns ”ord för ord”, så att säga. Efterforskningsförbudet gäller inte statliga bolag eller privata företag med undantag för offentligt finansierad vård, skola och omsorg.

”Har tjänat landet väl i hundra år”

Varför är det viktigt att det efterforskningsförbudet efterlevs?

– Efterforskningsförbudet är en del av meddelarskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen och har tjänat landet väl i hundra år. Möjligheten för anställda att kontakta media har genom åren försvårat korruption och missbruk av pengar och andra missförhållanden. Hade möjligheten att berätta anonymt inte funnits hade betydligt mindre kommit i dagen.  

Vad innebär meddelarfrihet och finns det undantag?

– Meddelarfrihet, som även gäller privat anställda, och efterforskningsförbudet hör ihop. Det förra innebär att man straffritt får sprida sekretessbelagda uppgifter för publicering i media. Det senare innebär att ingen offentliganställd chef ens får ställa frågan om vem som gjort det.

– Det finns undantag, för lärare kan det handla om enskilda elevers prestationer eller diagnoser. Man skyddas inte heller om man sprider grundlösa rykten som skadar verksamheten eller chefen. Gör man det kan det handla om förtal. Det finns även undantag för frågor som rör rikets säkerhet.

Lojalitet starkt i privat sektor

Kan det räknas som illojalt och innebära avsked om det framkommer att man talat med media?

– Ja, det kan det. I den privata sektorn är lojalitetskravet extra starkt. Men man ska komma ihåg att om man kontaktar en redaktion med en ansvarig utgivare så har journalisten tystnadsplikt och det är bara ansvarig utgivare som kan kräva att få veta vem källan är. Att avslöja en källa är straffbart för journalister.

Vad ska man göra om en myndighetschef eller annan chef i offentlig förvaltning frågar om man är den som pratat med media?

– Oftast sker det av okunskap om lagarna eller av obetänksamhet. Det har varit ett väldigt förfall när det kommer till grundläggande respekt för vår yttrandefrihet. Om man får frågan om man spridit uppgifter till media kan man börja med att fråga chefen vad den håller på med. Oftast räcker det.

– Vill man ha hjälp kan man kontakta facket eller polisen. Eller så kan man kontakta Justitiekanslern direkt. Brott mot efterforskningsförbudet ligger under allmänt åtal vilket innebär att en åklagare driver förundersökningen och själv väcker åtal om brottet anses styrkt.

Riskerar dagsböter

Vad riskerar en offentligt anställd chef som söker efter källor?

– Det är i huvudsak ett bötesbrott. Den som fälls döms till ett antal dagsböter. Antalet bedöms utifrån hur allvarligt brottet varit och bötesbeloppet av hur mycket den dömde tjänar. Det finns fängelse i straffskalan men då ska brottet vara väldigt allvarligt och/eller upprepande.

LÄS MER:

Rättegången mot rektorn: ”Han luskade 4–5 gånger”

Läraren har köpts ut av skolan – grät i rätten