”Tiden med arbetslaget är nödvändig”

Ring igen efter 10.45 på måndag, då har jag egen planeringstid.

Det svarar Cathis Williams, lärare i fritidshem, när jag ringer och frågar om en intervju om vikten av att få tid för att planera fritidshemmets verksamhet.

Totalt har hon sex timmar i veckan avsatt för planering för fritidshemmet.

Varje fredagsförmiddag planerar all fritidspersonal tillsammans på Tollarps skola i Kristianstad. Tiden som är avsatt är fyra timmar och en kvart för fritidshemmens arbetslag och då jobbar ingen från fritids i klasserna. 

Varannan fredag deltar även rektorn i mötet med personalen från alla fritidshemsavdelningar. Det mötet är på 1,5 timmar. En del av den tiden är en klasslärare med för att informera om det som är aktuellt under skoltid. En fritidslärare är även med en stund på klasslärarnas arbetslagsmöte för att informera om fritidshemmens planer.  

Hinner diskutera barngruppens behov

Cathis Williams betonar vikten av sammanhängande tid för planering för fritidshemmets arbetslag.

– Det är omöjligt att garantera en verksamhet som följer styrdokumenten om man inte får förutsättningar att planera och utvärdera. Tillräcklig planeringstid har stor betydelse för hur man kan bedriva och utveckla verksamheten med hög måluppfyllelse. Tiden behövs också för att planera och utvärdera. Det vill säga systematiskt kvalitetsarbete, säger Cathis Williams.

Planeringstid behövs även för att diskutera aktuella frågor och om något speciellt har hänt i barngruppen.

– Du måste hinna diskutera med kollegorna om vad barngruppen har för behov, vad vi ska satsa på och hur vi ska göra det, säger Cathis Williams.

Planerar tema om empati

Cathis Williams är förstelärare på fritidshemmet. Hon arbetar på en avdelning med 79 elever från årkurs 3 till 6. På den avdelningen är det två lärare i fritidshem och två elevassistenter.

– Eftersom jag är förstelärare har jag en del ytterligare planeringstid jämfört med de andra fritidslärarna.

Nu satsar Tollarps skola på språkutveckling, något som berör både undervisning i klasserna och på fritidshemmens olika avdelningar.

– På fritids arbetar vi med hur vi får eleverna att våga prata och stå för sina åsikter. Uttrycka vad de tycker och tänker.

Fritidshemmen arbetar med teman om olika färdigheter som samspel och hantering av starka känslor. Nu är temat empati.

– Det planerar vi tillsammans med alla avdelningar så att vi vet vad de olika åldrarna gör och att det blir en progression i undervisningen.

Under enskild planering arbetar Cathis Williams mycket med praktiska delar. Det kan till exempel handla om att tillverka visuellt material till avdelningen.

Att arbetslag har en lång sammanhållen tid för gemensam planering är nödvändigt för att kunna utveckla verksamheten, anser hon.

– När man sitter och pratar så krävs det tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna. Om inte tiden finns blir det mest praktiska saker som hinns med som vad ska vi göra, vem ska gå till gympasalen och vem ska vara ute på gården.

Pedagogisk planering – hett ämne

Under en del av planeringstiden arbetar lärarna i fritidshem med det digitala verktyget Unikum. Där lägger de ut information till vårdnadshavarna om vad som händer på fritids. I systemet finns även den pedagogiska planeringen som kan kopplas till mål och centralt innehåll i läroplanen.

– Pedagogisk planering är ibland ett hett ämne om det behövs eller inte. Vi har en mall som gäller för hela skolan. Vi på fritidshemmets avdelningar har ju ingen bedömning men vi planerar vilka mål som ska uppnås nu med empati till exempel. Målen i läroplanen konkretiseras med vad vi tycker är viktigt. Jag tycker att det här fungerar bra.  

Utöver grunden med sex timmars planering har fritidslärarna som undervisar i ett ämne planeringstid för det. 

 – Jag har intensivläsning med elever i årskurs fem och då har jag en timmes planeringstid för det uppdraget. 

Arbetsplatsträffar, APT, genomförs sex gånger per år med hela skolan från förskoleklass till årskurs 9. Då är fritidshemmet stängt.