Träning i att bli schyst

Tänk efter före. Brädspel i all ära, men ha gärna en tanke med varför eleverna ska spela dem.
Illustration: Istockphoto

På nästan alla fritidshem runt om i landet spelas det olika typer av brädspel i princip dagligen, konstaterar fritidspedagog Torbjörn Wågstrand.

– Men det är inte alltid som valet av spel är särskilt genomtänkt. Dessutom är många spel av ganska dålig kvalitet, de kan vara slitna eller också saknas pjäser och så vidare, säger han.

Så var det i alla fall på hans egen arbetsplats, Fredrika Bremerskolans fritidshem i Uppsala. Men för ett par år sedan bestämde sig Torbjörn Wågstrand och hans kollegor för att göra en satsning på brädspelsutbudet.

Torbjörn Wågstrand.
Foto: privat

– Fritidshemmet ska ju uppmuntra elevers intressen men också jobba mot olika mål i läroplanen. De flesta elever gillar att spela brädspel och det finns många spel som på olika sätt kan utveckla elevernas kunskaper och förmågor. Men för att nå dit behöver man ha en tanke med varför man spelar ett visst spel, säger Torbjörn Wågstrand.

Han och kollegorna tog sig tid att gå igenom befintligt utbud, kasserade det som inte längre var spelbart och läste på kring utbudet på marknaden.

– Jag har själv ett stort spelintresse privat och det underlättar så klart om någon i arbetslaget har det när man ska köpa in, men det finns också mycket information att hitta på nätet. Eller gå och prata med någon i en butik och förklara vilka syften du är ute efter.

Torbjörn Wågstrand och hans kollegor valde att satsa på exempelvis Ticket to ride, där spelarna ska bygga järnvägar genom olika länder vilket tränar både geografi och strategi, Dixit och Storycube som övar eleverna i muntligt berättande samt Catan som leder till diskussioner om byteshandel.

– Köper man in en lärobok är den redan anpassad efter läroplanen, men med brädspel behöver vi tänka till. Dessutom måste spelen gå att spela på som mest en timme. Det är sällan man har mer tid än så på fritids.

Torbjörn Wågstrand bildade en brädspelsklubb som nu träffas en gång i veckan och är öppen för alla som vill. Till en början var aktiviteten ganska krävande att rådda som ensam vuxen, säger han. Men snart kunde elever som varit med tidigare förklara spelregler för den som kom ny.

– I brädspelsklubben kan det uppstå nya konstellationer av elever som inte umgås med varandra annars. Det ger också träning i att bli en schyst medspelare och vi pratar mycket om det.

Än så länge finns inget konkret samarbete mellan brädspelandet på fritidshemmet och det som sker i klassrummen på skoltid, men Torbjörn Wågstrand ser det som en utveckling för framtiden.

– Det finns stora möjligheter i olika typer av spel. Dessutom kan det vara ett jättebra verktyg för att fånga intresse och koncentration hos elever som annars bara springer runt på fritids.