Slipp namnförvirring med egen minnesteknik

Bild: Janette Bornmarker

– I början av terminen kan det vara kaotiskt med namnen, medger Magnus Melliander, lärare i hem- och konsumentkunskap på Kunskapsskolan i Lund.

Eftersom han är skolans enda lärare i ämnet måste han ha koll på vad samtliga 360 elever heter.

– Eller åtminstone på de 180 jag undervisar varje termin.

I vissa klasser går namninlärningen lättare än i andra.

– Jag har funderat på vad det beror på. För mig handlar det nog om det första mötet med en grupp. När det är avspänt, man får igång en bra diskussion och alla berättar lite om sig själv brukar det sätta sig ganska snabbt. Om gruppen är väldigt stel tar det ofta längre tid, säger Magnus Melliander.

Även Lina Kardell, lärare i idrott och hälsa på Minervaskolan i Ånge, måste kunna namnen på skolans alla elever – även på dem hon inte själv undervisar.

– Eftersom den andra idrott och hälsa­läraren inte är behörig är jag den enda

betygsättande läraren på skolan.

I början av höstterminen brukar Lina Kardell ägna en lektion åt lekar där elevernas namn används flitigt.

– Jag brukar säga att nu får ni utmana mig – när lektionen är slut ska jag veta vilka ni är. Det har funkat väldigt bra hittills.

Under senare år har Minervaskolan fått nya elever från länder som Syrien, Eritrea och Afghanistan.

– De elevernas namn kan vara svårare att lära sig, många av dem har jag aldrig hört förut. Men jag frågar eleverna flera gånger vad de heter. När jag har pratat en stund med dem sätter sig namnet ganska snabbt.

Att kunna kalla alla vid namn är avgörande för relationen mellan honom och eleverna, menar Magnus Melliander.

– Om jag inte kan namnet på en elev så blir det en glipa mellan oss. Det blir mer av den klassiska elev-lärarrollen när man inte kan namnen.

Skolans fotokatalog är ett viktigt minnesverktyg.

– Fotokatalogen är bibeln. När den kommer i september faller allt på plats.

Lina Kardell har genanta erfarenheter av att förväxla elevers namn.

– Jag hade två elever som var väldigt lika varandra, både till utseendet och personligheten. De hade samma beteende i klassen och gjorde väldigt lite väsen av sig. Jag blandade alltid ihop dem.

Sammanblandningen skedde inte obemärkt.

– Eleverna kom till mig och sa ifrån att de inte alls tyckte att det var kul. Jag kände mig riktigt dum, bad om ursäkt och lovade att skärpa till mig. Sedan tvingade jag mig att plugga in ordentligt vem som var vem.

När Magnus Melliander tillfälligt glömmer en elevs namn, för det händer, vidtar omedelbar skadereglering.

– Då gäller det att fejka på ett smart sätt. Till exempel kan jag försöka få en annan elev att säga elevens namn, eller tilltalar själv eleven på ett förtroligt sätt utan att använda namnet. Det viktiga är att han eller hon inte märker att namnet har fallit mig ur minnet.

I enstaka fall har det hänt att hela högstadiet passerat utan att han lyckats spika namnet på enskilda elever.

– Det kan vara att man någon gång i början förväxlar Kalle och Nisse, och sedan sitter misstaget i. Men jag vet exakt vem varje elev är när jag sätter betyg – jag skulle aldrig sätta ett betyg om jag inte var helt säker. Är jag osäker använder jag fotokatalogen.

Många minnesexperter poängterar vikten av att öva in minnestekniker som ska göra det lättare att memorera namn. Vanliga råd är att upprepa namnet högt, eller skapa associationer i text eller bilder. Men Yanjaa Wintersoul, som har världsrekord i att memorera namn och ansikten, menar att de vedertagna minnesteknikerna är överskattade.

– Vissa kommer ihåg namn bättre om de tänker i text, andra i bilder. Många fokuserar på det mest utmärkande i ett ansikte, som att Christoffer har krokig näsa. Men för mig är det inga hållbara tekniker. Det viktiga är att hitta sitt eget sätt att minnas.

Anna Derwinger Hallberg, psykolog och minnesforskare, kom till samma slutsats i sin forskning om minnesträning.

– Det var oerhört tydligt att det viktigaste är att bli varse hur man själv minns, och använda sig av det. Det visade sig för de flesta vara både lättare och effektivare än att lära sig minnestekniker som någon annan tänkt ut.

Yanjaa Wintersoul kör på känsla.

– Så länge man har någon slags känsla har man engagerat sig emotionellt. Och minsta emotionella engagemang gör det väldigt mycket lättare att minnas.

Kvinnor har ett tydligt försprång när det gäller namninlärning, menar Yanjaa Wintersoul.

– Man ser det tydligt i tävlingssammanhang – tjejer som tävlar för första gången har så mycket lättare än killarna att minnas namn, ansikten och ord. Jag tror att det delvis beror på hur vi uppfostrar tjejer i större delen av världen – man ska tänka på, och uppmärksamma, andra. Jag har insett att jag helt omedvetet har övat på namn och ansikten i hela mitt liv, säger hon.

Att bli tilltalad med namn ger en män­niska en form, säger Anna Derwinger Hallberg.

– För oss människor finns det inget finare än att känna sig sedd och bekräftad i relation till en annan människa. Det skapar en viktig anknytning.

Bara i undantagsfall kan namnkunskaper vara exkluderande.

– Om man bara kommer ihåg enstaka namn i en större grupp kan det bli negativt för gruppen. De namn man kommer ihåg skiljer ut några och får de andra att känna sig som en del av en massa. Då kan det vara bättre att vara mer anonym med alla än att skilja ut att man minns just Gerd.

Både Magnus Melliander och Lina Kardell är rätt dåliga på att minnas namn i privatlivet, säger de.

– Privat kan jag glömma namn, men inte på skolan. Namnet är en viktig del av elevernas identitet, de kanske känner sig osynliga om fröken inte vet vad de heter, säger Lina Kardell.

– I skolan är jag väldigt noga, instämmer Magnus Melliander.

– Elevernas namn är ju ett av mina arbetsverktyg.