Prisad lärare låter skönlitteraturen ta allt större plats

Lust och nyfikenhet är hennes nyckelord som lärare. Men Regina Falk lyfter också dynamiken ”och det mervärde en text får när man diskuterar den tillsammans och lyfter olika kopplingar.”

Så skrev hon som svar på om Grundskolläraren kunde få besöka henne i klassrummet. Javisst, men då vore det ju bra om Grundskollärarens utsända även kunde passa på att berätta lite om tidningens arbete. Hennes femteklass skriver nämligen artiklar för tillfället och då skulle det verkligen vara spännande för eleverna att träffa en riktig journalist och fotograf.

Klockan är 07.55 och eleverna kommer in i det ljusa klassrum som heter Katherine Johnson (döpt efter hjärnan bakom det amerikanska rymdprogrammet). På Kvibilleskolan finns förresten också Selma Lagerlöf, Alfred Nobel, Nelson Mandela, Malala, Astrid Lindgren, J.K. Rowling och Leonardo da Vinci. Mobilerna placeras i ett skåp med utsikt och sedan börjar lässtunden. Det är tyst förutom lite spridda viskningar. Allt är ju inte riktigt som vanligt när tidningen är på besök.

Halmstads BK-supportern Regina Falk, för dagen klädd i jeansjacka över en svart hoodie, utstrålar en kombination av lugn, energi och lösningsvilja. På den här skolan, i samhället som mest är känt för sin ost­fabrik, har hon jobbat i snart två år. Men hon har mer än tjugo års erfarenhet från den betydligt större Söndrumsskolan som ligger i den västra delen av Halmstad.

Sedan plockas elevernas anteckningsblock fram, de så kallade bloggböckerna. Senast fick de fundera över om de föredrar att bo på landet eller i staden. Dagens ämne är: ”Om jag var journalist skulle jag skriva om …”

Tavlan fylls efterhand med förslag som ”vad som händer i världen”, ”idrottsmän och sportevenemang”, ”forskningsrön och upptäckter”, ”aktuellt inom skolvärlden” och ”musiker och konserter”. Regina Falk påpekar snabbt att hon med idrottsmän menar både män och kvinnor.

Eleverna får en stund på sig, för att skriva sina texter som mest är för dem själva. Därefter fortsätter de med sina artiklar, om kattungen som har legat i en tygväska och har kastats upp på taket till ett katthem i Norre katts (!) park i Halmstad.

”Det finns sagor på så många olika nivåer.”

I år har alla elever en och samma bok som de läser hemma. Det är Kerstin Gavanders ”Fröken Europa” och eleverna får, längs vägen, frågor och uppgifter kring det de läser.

I lärarrummet berättar Regina Falk om hur hon tänker kring läsning.

Förra året hade de ingen gemensam läsebok utan eleverna fick välja böcker utifrån olika svårighetsgrader och intressen. Det kunde vara klassiker, sagor, äventyrsböcker, rysare eller böcker om olika typer av relationer. De fick rita och skriva sina svar på Regina Falks frågor, om huvudkaraktären, om något som har hänt.

– Alla tycker inte att det är kul att läsa sagor men det finns sagor på så många olika nivåer. Då får man ju prata om sagans uppbyggnad, om vad de kunde hitta i sina sagor. Man kan lyfta det magiska tretalet, men också motsättningar mellan det onda och det goda och fundera kring om sagan har någon sensmoral, om man lär sig vad som är rätt och fel, säger Regina Falk.

Hon konstaterar att när de läser högt är det viktigt att sedan plocka ut viktiga händelser eller företeelser i texten. Då kanske någon relaterar till en film de har sett, något som hände i den. Eller något de själva har varit med om, egna erfarenheter. Det finns så mycket man kan göra med texten, så många sidospår som kan tas. Det kan vara kvinnlig rösträtt, tyska ubåtar, hästarnas olika gångarter eller månens faser.

Viktigt att barnen får det skrivna språket

Boken de har som högläsningsbok just nu heter ”Lyssna till månen”, av den före detta läraren Michael Morpurgo.

– Åh, han är min favoritförfattare. Jag har läst mycket av honom. Han skriver för barn och ungdomar men på ett kanske lite mer vuxet sätt. Jag tycker om hans tilltal och att handlingen kretsar kring historiska händelser och ibland komplicerade relationer mellan människor. Det är så viktigt att läsarna, barnen, inte bara får det vardagliga språket utan också det skrivna språket, att de får till sig ord som kanske är lite svårare, säger Regina Falk.

Mer skönlitteratur och mindre läromedel

Hon konstaterar att hon i början av sin yrkeskarriär förlitade sig mycket på det hon hade med sig från lärarutbildningen och det hon lärde sig av sina kollegor. Nu är det mer plats för skönlitteratur och mindre för läromedel, i svenskunder­visningen i stort.

– Det pedagogiska friutrymmet som det pratas allt mer om, det uppskattar jag väldigt mycket. För hur det än är så lägger man in väldigt mycket av sin personlighet som lärare och jag tycker om att lägga in det som är jag, bild och musik. Det blir roligare för mig och jag tror att det blir roligare för eleverna, säger Regina Falk.

Hon trodde inte att det var riktigt sant när hon fick reda på att hon skulle få Svenska Akademiens svensklärarpris. Men glad, det blev hon.

– Det är väldigt roligt att få ett pris för något man arbetar med varje dag. Något som jag verkligen kan stå för, menar Regina Falk och fortsätter:

– Att läraryrket får positiv uppmärksamhet är också bra. Så mycket skrivs om det negativa i skolans värld. Men det är jättemånga lärare som jobbar som jag gör, det jag gör är inte unikt och det finns så mycket litteratur för både killar och tjejer. Det finns böcker för alla. Jag som lärare har ett viktigt uppdrag, att visa på den bredd av böcker som finns.

”Jag vet vad som brukar funka i klassrummet”

På sitt stillsamma vis understryker hon att de, i Halmstad och i den svenska skolan i stort, drabbas av ständiga ekonomiska neddragningar. Det märks inte minst i form av stora elevgrupper och ont om planeringstid och mycket undervisningstid.

– Då får vi skrika högt ibland: Stopp och belägg! Men det hjälper inte så mycket. Det är vad det är och då är jag glad att jag har några år av erfarenhet, lite att ösa ur. Jag vet vad som brukar funka i klassrummet: Så gör vi.

Efter lektionen kommer eleven Melker fram i korridoren. Han vet vad han vill, tydligt inspirerad av klassens fokus på journalistik: ”Fem snabba med …” Han, som tillsammans med klasskamraterna, nyss ställde en massa frågor om utlandsjobb och år i yrket, sträcker fram handen, som om den vore en mikrofon, och ber mig säga mitt namn. Vad väljer jag: ”Glass eller godis?” ”Spanien eller Danmark?”

LÄS ÄVEN

Så vidgar du elevernas ordförråd

Så stöttar föräldrar sina barns läs- och skrivutveckling

Därför ratar läraren läseböcker: ”Lustdödare”

Undervisningen lyfte när de slog ihop sina klasser