Tre lärare om när eleverna blir klara olika fort
Iris Witte, Albin Skillmark och Helene Haga.
Panelen Vissa har svårt att hinna klart. Andra river snabbt av uppgiften och frågar ”vad ska jag göra nu?”. Vi frågade tre lärare på låg- och mellanstadiet hur de hanterar att elever arbetar i olika takt.
Iris Witte
Iris Witte, lärare i alla ämnen utom idrott i årskurs 2 på Landeryds skola i Landeryd.
1. Hur hanterar du att elever arbetar i olika takt?
– I matematik och svenska har eleverna anpassade läromedel efter förmåga. Då tar det ungefär lika lång tid för alla att göra det de ska. I SO och NO gäller det att låta alla först göra det de behöver och sedan erbjuda extra-uppgifter.
2. Vad gör du för att slippa frågor som ”vad ska jag göra nu” från elever som snabbt blir färdiga?
– Eleverna vet vad de ska göra när de blir färdiga. Jag använder tacksamt extrauppgifterna i läromedlen där eleverna får träna vidare och fördjupa sina kunskaper. Information om vad de ska göra hittar eleverna på tavlan.
3. Vad gör du när långsammare elever inte hinner färdigställa en uppgift?
– Ibland tar det lång tid för vissa att jobba med uppgifter. Då gäller det att välja ut det som är allra viktigast. Vissa gånger får vi ta oss tiden att jobba vidare med samma uppgift ett tillfälle till. Då gäller det att erbjuda annat åt de som redan är färdiga.
Albin Skillmark
Albin Skillmark, lärare i svenska, engelska och matematik i årskurs 4–6 på Adolfsbergsskolan i Örebro.
1. Hur hanterar du att elever arbetar i olika takt?
– Processtänkande för att ta vara på elevernas kreativitet, uppgifter eller undervisningsmoment där eleverna kan uttrycka sig utifrån olika intressen. Ofta behöver elever som är klara snabbt stanna upp, reflektera en gång till och göra saker noggrannare. Lite som Dewey sa en gång: ”Stop, look, listen”!
2. Vad gör du för att slippa frågor som ”vad ska jag göra nu” från elever som snabbt blir färdiga?
– En tydlig lektionsstruktur som svarar på de didaktiska frågorna. Gärna visualiserad eller färgkodad på något sätt. En sådan tydlighet minskar förekomsten av frågan och skapar förutsägbarhet för eleverna.
3. Vad gör du när långsammare elever inte hinner färdigställa en uppgift?
– Det går oftast att anpassa. Finns det tid ger jag mer tid, annars anpassar jag i omfång. Viktigast är inte alltid vad vi gör – utan vad vi lär. Utgå från förmågorna kopplade till varje ämne i planeringen. Samtidigt ska alla elever ges möjlighet att träna specifika aspekter av varje skolämne.
Helene Haga
Helene Haga, lärare i svenska, engelska, SO, NO och bild i årskurs 4 på Nyhedsskolan i Rättvik.
1. Hur hanterar du att elever arbetar i olika takt?
– Jag försöker skapa uppgifter som kan göras på olika nivåer, där snabba elever har möjlighet till fördjupning och de som tar lite tid på sig kanske bara hinner göra det grundläggande. Det fungerar ofta bra, men ger mig som lärare dåligt samvete eftersom inte alla får samma möjlighet till fördjupning.
2. Vad gör du för att slippa frågor som ”vad ska jag göra nu” från elever som snabbt blir färdiga?
– Alla elever har en bänkbok som jag ofta hänvisar till när de är klara. Det finns också andra uppgifter att ta till när det behövs. I avsaknad av grupprum så behöver dessa aktiviteter vara relativt tysta för att inte störa de elever som kämpar för att hinna klart med grunduppgiften.
3. Vad gör du när långsammare elever inte hinner färdigställa en uppgift?
– Vi har studietid på skolan som jag rekommenderar elever att utnyttja när de inte hunnit färdigt med sina uppgifter. Ibland ger jag dessa elever tid till färdigställande vid ett senare tillfälle.
LÄS ÄVEN
Tre grundskollärare om sin utbildning
Tre grundskollärare om att få eleverna att skriva för hand
