
José Cándido och Leon Koponen hämtar mattekort – klarar de sina uppgifter får de klistra in märken från Bayern München och andra storklubbar i mattehäftet.
Reportage
Uppgifterna kan vara spridda i klassrummet. Eller sitta uppklistrade på väggen i korridoren.
– Eleverna får mer arbetsro och lär sig bättre om de rör på sig under lektionen, säger Katariina Uurasjärvi, som infört funktionellt lärande på Stålhamraskolan i Södertälje.
Mattekorten och lapparna med klubbmärken från europeiska fotbollsligor är populära i klass 3B.
– När man har klarat talet får man klippa ut märket och klistra fast i mattehäftet, berättar Leon Koponen.
Han har hämtat både kort och märken vid ett litet långsmalt bord mitt i klassrummet. Några steg dit, tre varv runt bordet och sedan några steg tillbaka till bänken.
– Jag tycker de här är bäst, säger bänkkompisen José Cándido och håller fram Bayern Münchens märke med blåvitt i mitten och rött runtomkring.
Funktionellt lärande bygger på fysisk aktivitet och aktivt tankearbete. Katariina Uurasjärvi använder gärna spel och lekar i sin undervisning. Är eleverna glada och tycker att lektionen är rolig blir de motiverade att lära sig, förklarar hon.
– Jag försöker ha någon funktionell uppgift och hitta på något lustfyllt i klassrummet varje dag. Ibland kan det vara en hel lektion, ibland bara någon del av lektionen.
José Cándido och Leon Koponen hämtar mattekort – klarar de sina uppgifter får de klistra in märken från Bayern München och andra storklubbar i mattehäftet.
Katariina Uurasjärvi tog med sig kunskaper och erfarenhet av funktionellt lärande när hon flyttade till Sverige från Finland för sju år sedan.
– Jag har fått min utbildning i Finland och där använder man mycket funktionella metoder i undervisningen i grundskolan. På min första arbetsplats i Finland var det några lärare som jobbade med funktionellt lärande, som också finns med i den finska läroplanen sedan 2016.
Hon försöker följa vad kollegorna i Finland gör på området, bland annat via Facebook, men i takt med att hon blivit mer rotad i Södertälje är det skolutvecklingen i Sverige som får det mesta av hennes uppmärksamhet.
– När jag kom hit blev jag överraskad av att lärarna inte visste något om funktionellt lärande. Arbetssättet har ju inte funnits här på samma sätt. Nu märker jag att många kollegor börjar få upp ögonen för metoden, även om en del är rädda att den kan leda till mycket spring i klassrummet.
För att lyckas är det viktigt att våga lätta på tyglarna, framhåller hon.
– Idén är att fånga elevernas intresse. Många barn orkar inte sitta stilla en hel lektion och behöver röra på sig. Ofta gör vi vanliga uppgifter, men med en lite ny twist. Man får känna in vad det är som funkar och det kan vara bra att ha en plan B.
Dagens lektion inledde Katariina Uurasjärvi med att skriva en räkneuppgift på tavlan och fråga eleverna hur man ska tänka när man adderar talen 106 och 86.
– Kommer ni ihåg? Vad är jätteviktigt när vi räknar med uppställning?
Cristiano Hermiz viftar från sin plats längst bak i klassrummet:
– Att dra streck med linjal!
Fler händer viftar, ivriga fötter springer fram till tavlan och visar Katariina Uurasjärvi hur hon ska göra: Först måste siffrorna längst ut till höger läggas samman.
– Bra, vi skriver entalet här och minnessiffran där, säger hon. Vad ska vi göra nu? Hur ska vi fortsätta?
Tiotal och hundratal adderas, fler minnessiffror kommer upp på tavlan. Uppgiften närmar sig fullbordan.
– Det blir 192, säger José Cándido.
Tavlan finns alltid på nära håll när 3B har matematik. Både läraren och eleverna tycker om att ställa upp talen så att de syns.
Katariina Uurasjärvi bestämde sig för att flytta till Sverige när hon såg en annons i en finsk tidning. Södertälje kommun sökte lärare i matematik och NO till en klass med finskspråkiga barn. Hon kommer från en finsktalande ort i trakterna av Björneborg, men läste svenska från årskurs sju och växte upp med en mamma som gick i svensk skola, trots att svenska inte var hennes modersmål.
– När jag var 18 jobbade jag på ett tvätteri i Sverige. Jag tänkte att någon gång ska jag testa att bo här lite längre.
I dag är hon mentor för 3B och undervisar även i 3A. Stålhamraskolan har inte längre någon finskspråkig profil, så nu är all undervisning på svenska.
Katariina Uurasjärvi har skapat Facebookgruppen ”Funktionellt lärande” med 5 600 medlemmar. I sin beskrivning av gruppen skriver hon att funktionellt lärande utgår från många olika pedagogiska arbetssätt, med fokus på upplevelsepedagogik och inlärningsmetoder som främjar delaktighet.
– Jag lägger ut mina övningar. I gruppen delar vi med oss av tips och erfarenheter som kan vara ett stöd i arbetet med funktionellt lärande.
Arbetsmetoden passar för de flesta ämnen, menar hon.
– När jag undervisade i finska språket fick eleverna gå runt till bilder som jag satte upp på väggarna. Barnen memorerade vad de såg och gick sedan tillbaka till sin plats och skrev ner det.
Med tio minuter kvar till lunchrasten börjar några av eleverna i klass 3B bli lite okoncentrerade. Andra, som till exempel Mikaela Petersson, har fortsatt fokus på uppgiften. Hon tar ännu en sväng förbi mattekorten och vänder och vrider på dem ett tag innan hon väljer ett med många siffror.
Varför valde du det kortet?
– Jag vill ha ett som det tar lite tid att räkna ut, så jag får jobba lite mer, säger hon.
LÄS ÄVEN
Nora jämnar ut de sjuka skillnaderna
Tidiga stödinsatser viktiga för barns matteinlärning
Debatt Replik: Krävs djupa mattekunskaper för att hjälpa elever vidare.
Debatt Professorn: Grovt missvisande påstående.
Debatt Kunskapsstrategen: Läsetablissemanget struntar i det som inte passar in i deras världsbild.
Debatt Läraren: ”Chockad över hur olika det ser ut.”
Forskning Forskaren: Många riskerar att hamna i en återvändsgränd.
Debatt Lågstadieläraren: Att förstå en text handlar inte enbart om att kunna återberätta vad som står.
Debatt Läraren: Ett centralt hinder som är osynligt i debatten.
Boktips Lektorerna ger flera handfasta tips i ny bok.
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika ”Det finns en sådan kraft i en lärares röst. Den ska inte tystas.”
Guiden Expertens fem bästa tips.
Naturkunskap ”Vi vill visa att det är lätt att ta sig ut.”
Pedagogiska tips Lågstadieläraren om forskningsbaserade metoden: ”Små enkla grepp som ger effekt.”
Krönika ”Kan bidra till en känsla av mening och sammanhang.”
Forskning Forskaren: Utvecklar ett algebraiskt tänkande eleverna har nytta av.
Debatt Lågstadieläraren: ”AI är INTE ett hot – det är ett hopp!”
Debatt ”Serverar en illusion som kraschar när verkligheten hinner ikapp.”
Pedagogiska tips ”Eleverna i bägge skolorna är enormt stolta.”
Förskoleklass Idrottsläraren: Barns motoriska förmågor påverkar mycket i deras vardag.
Pedagogik Mellanstadieläraren: ”Eleverna uppskattar det här.”
Krönika ”Astrid Lindgren skulle säkert ha ett och annat att säga om det som sker i världen.”
Undervisning Hur mycket feedback hinner du ge?
Pedagogiska tips Lågstadielärarens uppgift gör begreppet friktion konkret.
Krönika Läraren: Leken riskerar att förlora sin viktiga plats.
Forskning Forskaren: Får negativa konsekvenser för det svenska språket.
Reportage ”Barnen blir mer engagerade och får ökad lust att lära.”
Pedagogiska tips Lärarnas metod lär eleverna att använda interpunktion rätt.
Skolmat Forskarens fem bästa tips.
Forskning Forskaren: Idealen krockar med praktiken.
Pedagogik ”I årskurs 3 fick alla våra elever godkänt i delen om beskrivande text.”
Fokus ”De ska tro på sin egen förmåga och våga vara aktiva.”
Skolövergång Lärarnas granskning avslöjade stora brister: ”Ett dike”.
Lovskola Ny utvärdering: ”Vissa elever dubblade sin läshastighet.”
Praktiska tips ”Vi såg omedelbart bättre resultat på prov och i läxförhör.”
Pedagogik ”Ett verktyg för att få eleverna att tänka till kring sitt lärande.”
Pedagogik Läraren om metoden som ger tydliga resultat.
Debatt ”Utan förmågan att läsa och skriva begränsas våra möjligheter.”
Krönika ”Jag kan inte hjälpa det men jag är sjuk.”
Undervisning ”Jag kan inte göra mer än mitt bästa”
Forskning ”Synliggör olika moment i berättelsen men metaforer som används kan även distrahera.”
Debatt ”Varför har vi lärare så lågt självförtroende i att berätta om den lustfyllda läsningen?”
Arbetsmiljö Sveriges Lärare: Klasserna måste bli mindre och stödinsatserna fler.
Reportage ”Vi har lyft läsningen på ett sätt som jag inte varit med om tidigare under mina snart 30 år som lärare.”
Undervisning ”Alla elever blir väldigt fokuserade och alla lyckas.”
Krönika ”När betygen inte räcker till påverkas känslan av att tillhöra.”
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Debatt ”Var är kajen, den hamn där vi avgav våra sköna löften.”
Forskning Professorn prisar kloka uppgifter som saknar ”rätt” och ”fel”.
Krönika ”Jag har trängt mig på utan att visa hänsyn och respekt.”
Läsning Eleverna har läst mer än två timmar varje dag.