Elever har svårt för begreppet liv i NO-undervisningen

Att motorn dör betyder inte att bilen har ett liv. För barn kan vuxnas sätt att uttrycka sig påverka deras syn på vad som är levande. 

Den insikten påverkade Ebba Håkansson och Memija Halilovic när de valde ämne för sitt gemensamma examensarbete i slutet av lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet. De undersökte hur elever i årskurs fem beskriver vad som är levande och vad som är icke-levande och vilka mönster det finns i elevernas beskrivningar av begreppet liv. För sitt arbete fick de två kurskamraterna i höstas pris av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID), vid Linköpings universitet.

– Tidigare tog vi för givet att eleverna vet vad liv är. När vi insåg att alla inte gör det förstod vi att det hindrar deras förståelse för vad vi försöker lära ut i NO-undervisningen, säger Ebba Håkansson.

Svårt att ta till sig biologiska koncept

En av deras iakttagelser var att elever kan ha svårt att förstå att växter lever. Utan den kunskapen får de svårt att förstå varför fröspridning sker, men det gör det också svårare att ta till sig grundläggande biologiska koncept som till exempel reproduktion, cellandning, tillväxt och metabolism.

Ebba Håkansson framhåller att eleverna behöver ta till sig ett naturvetenskapligt synsätt för att lärare ska kunna fördjupa undervisningen i teman som biologisk mångfald, hållbar utveckling och klimatförändringar. Men för att de ska göra det krävs att de försöker förstå varför elever tänker som de gör.

– Som lärare ska vi naturligtvis utgå från läroplanen och skapa innehåll utifrån den, men viktigast är ändå att se var eleverna befinner sig, säger Ebba Håkansson.

Även Memija Halilovic understryker att elevens uppfattning måste vara utgångspunkt när läraren funderar över hur undervisningen av begreppet liv ska läggas upp.

– Om eleven utgår från att liv är när något som rör sig så får man ta fasta på det och sedan försöka få dem att förstå hur det förhåller sig.

Han tar AI som exempel på vad som kan ställa till det när elever funderar över vad som är levande och vad som inte är det.

– Det finns de som tror att en chatbot är levande eftersom man kan prata med den. Andra tycker att robotar är levande eftersom de kan röra sig, säger Memija Halilovic.

Risken för missuppfattningar om begreppet liv innebär att lärare och andra vuxna behöver tänka till lite extra på hur de uttrycker sig, menar de två kurskamraterna. En av de elever de intervjuade hade när familjen grillade korv hört sin farfar säga att det är viktigt att mata elden annars dör den.

– Barn tar saker bokstavligt. Därför är det viktigt att vi lärare visar skillnader och nyanser i språket, säger Memija Halilovic.

Har nytta av sitt examensarbete

Efter att ha vikarierat i olika skolor under hösten har han fått fast jobb som mellanstadielärare på Smedbyskolan i Kalmar.

Har du kunnat använda erfarenheter från examensarbetet i undervisningen?

– Ja absolut, särskilt i sättet jag ställer frågar till eleverna och bedömer vad de har lärt sig. Jag försöker att inte bara fokusera på deras svar utan på hur de resonerar. Jag vill försäkra mig om att de verkligen har förstått.

Ebba Håkansson har just börjat ett långt vikariat på en annan grundskola i kommunen. Hon gläder sig över att NO är ett av de ämnen hon undervisar i och ser även hon fördelar med att ha examensarbetet i bagaget.

– Jag tar gärna chansen att samtala med mina kollegor, bland annat om språkbrukets betydelse. Det är intressant och jag har sett att det väckt tankar hos dem, säger hon.

LÄS ÄVEN

Lärarens knep får alla elever att erövra NO:n

Så skakar läsningen liv i NO-undervisningen

Marie ger NO:n en flygande start

Estetiska lärprocesser lyfter tidiga SO- och NO-undervisningen

Så lyfter teoretiska ämnen med praktiska moment