Klassen synar bilder med skeva skönhetsideal
Lektionslyftet När barnen upptäckte att Justin Biebers snopp såg mycket större ut på en retuscherad kalsongbild än på en oredigerad uppstod en diskussion. Här förklarar Linnéa Malmsten varför det är viktigt att våga prata om sådana saker med sina lågstadieelever.
Kvinnliga influencers gör duckface och plutar med munnen medan killarna gör stoneface och ser oberörda ut. Alla framhäver sitt snyggaste jag. De här uttrycken har blivit en naturlig del i det bildflöde som barn tar del av. Men det är nog få sjuåringar som har funderat över hur vår syn på de här personerna skulle förändras om de inte hade blänkande tänder och silkeshy.
Det är en av Linnéa Malmstens utgångspunkter när hon arbetar med skönhetsideal tillsammans med sina lågstadieelever.
– Det har till och med gått så långt att barnen retuscherar bilder på sig själva och döljer kroppsdelar som de är mindre nöjda med. Tyvärr tenderar vi att glömma bort det här värdegrundsarbetet i skolan, där fokus främst ligger på prestationer, säger Linnéa Malmsten, klasslärare på Sågtorpsskolan i Nacka utanför Stockholm.
Vid ett tillfälle fick eleverna studera en reklambild av sångaren Justin Bieber, enbart klädd i kalsonger, och jämföra den med en oretuscherad bild av artisten.
– Plötsligt insåg de att Biebers snopp framstod som betydligt större på reklambilden, vilket ledde till en diskussion om man är manlig bara för att man har en stor snopp? Och varför man väljer att förstärka sådana saker i en bild.
Men för att få igång samtal av det här slaget krävs det att läraren får sina elever att känna sig trygga, betonar hon.
– Jag tror, exempelvis, att vi lärare måste våga säga ord som snopp och bröst högt i klassrummet. Annars uppstår inga diskussioner.
