Israelsson: Digitala verktyg är bra redan i förskoleklass

Den senaste tiden har jag hört många åsikter om digitala verktygs vara eller icke vara i skolan. Jag är för digitala verktyg i skolan, då jag har sett att det är en hjälp på traven när det gäller tidig läs- och skrivinlärning.

Många elever får sina egna lärplattor i årskurs 1, men jag menar att digitala verktyg redan i förskoleklass kan vara ett värdefullt komplement till det analoga arbetet.

Ett argument som jag ofta hör är att ju mer digitala verktyg vi använder i skolan, desto sämre blir barnens finmotorik. Och, visst, det kan absolut stämma. Men det fina i kråksången är att det ena inte behöver utesluta det andra. När vi använder oss av digitala verktyg i skolan, behöver vi även fortsätta se till att det finns tid till att klippa, klistra och färglägga. Vi lärare behöver hitta en balans där både det digitala och analoga finns med.

Jag ser en viss risk att förskoleklass alltmer ”skolifieras” och att fokus hamnar på tryckta läromedel och långa pass med skrivande för hand. För många elever kan det snabbt bli för mycket och känslan av misslyckande tar över.

Individuella uppgifter på rätt nivå

För att på ett bra sätt kunna kombinera analogt och digitalt arbete kan man som lärare exempelvis skapa en veckostruktur med återkommande aktiviteter där eleverna får öva sina förmågor på flera olika sätt. Korta, tydligt avgränsade övningar – som att skriva några ord, färglägga en bild eller klippa med sax – i kombination med digitala moment gör övningen både lustfylld och meningsfull.

Genom digitala verktyg kan läraren skapa individuella uppgifter på rätt nivå som stärker elevernas förmåga att arbeta självständigt. Vissa elever kan behöva repetera bokstavsljud och enskilda bokstäver i sin egen takt, medan andra redan behärskar många bokstäver och kan öva på att sätta ihop dem till ord, meningar och texter.

När eleverna har kommit lite längre i sin läs- och skrivutveckling, och börjar skapa egna texter, går det också alldeles utmärkt att använda sig av digitala verktyg.

Digitalt och analogt kompletterar varandra

Att få ord och meningar upplästa direkt vid skrivandet ger eleverna hjälp på vägen. Jag märker även att elever blir mer delaktiga och motiverade när de skriver sagor eller berättelser digitalt. Möjligheten att enkelt sudda, ändra eller flytta text gör också att fantasin får större utrymme. Det blir lättare att lägga till nya vändningar i handlingen eller justera detaljer utan att fastna i det praktiska arbetet med papper och penna.

Digitala verktyg ersätter inte det analoga arbetet, men jag ser att det kan fungera som ett viktigt komplement. Med en medveten balans kan eleverna få möjlighet att utveckla både sin handstil och sin digitala kompetens. Det centrala är att undervisningen formas utifrån elevernas behov och att de får tillgång till olika verktyg som hjälper dem vidare i sitt lärande. 

LÄS ÄVEN

Israelsson: Så gör året i förskoleklass stor skillnad

Israelsson: Alla nya lärare måste få det stöd de har rätt till

Israelsson: Barnen blir peppade när deras arbete har en mottagare

Israelsson: Ämneslärare på lågstadiet – då krävs det mer av eleverna

Israelsson: Undervisning i matte är mer än ett rätt eller fel i en bok