Sekretess: Vem får säga vad till vilka om en elev?

Foto: Gustaf Öhrnell Hjalmars/Vi Lärare

Staffan Olsson föreläser om tystnadsplikt, sekretess och andra juridiska frågor i skola och förskola och har skrivit flera böcker på området. Han är gymnasie­lärare i botten och tidigare lärar­utbildare.

Den stora mängden information på nätet har gjort sekretessfrågorna svårare: Vem får säga vad till vilka professioner i skolan?
– Lärare borde få mer information än de får i dag, säger Staffan Olsson, en av landets ledande sekretessexperter.

Han är gymnasielärare i botten och har i decennier föreläst om sekretess och tystnadsplikt i skolan. Vilka är de vanligaste frågorna han får från lärare?

– Hur länge gäller tystnadsplikten? Och då svarar jag ”hela livet”.

En annan vanlig fråga gäller samtycket från vårdnadshavare, måste det vara skriftligt?

– Nej, muntligt gäller också, men jag brukar rekommendera skolor att få skriftligt samtycke, det kan kännas tryggare.

Då görs flest felbedömningar

Skolornas olika yrkesgrupper är väl förtrogna med att graden av tystnadsplikt varierar, där medicinskt ansvariga som skolsköterskor och skolläkare har den högsta graden. Men det är inte lika självklart hur mycket av informationen som kan och bör delas.

Vilka situationer är vanligast där man fortfarande gör felbedömningar kring vem som får säga vad till vem?

– Det sker i många sammanhang, på klasskonferenser och på elevhälsomöten, men också i hemmen, där lärare kan säga för mycket till partner och barn. Eller när skolpersonal träffar vänner utanför skolan.

Men det omvända problemet finns också: att för lite information delas vidare. Staffan Olsson menar att just lärare ibland hålls utanför på ett olämpligt sätt:

– Jag tycker att lärare oftare borde vara med vid elevhälsomöten, i synnerhet när man diskuterar extra anpassningar och särskilt stöd. Ja, de borde rentav kräva att få vara med, de har ju ofta information som elevhälsoteamet kan behöva.

Den som sitter på viktig information för en lärare borde förstå att läraren behöver den – eller delar av den, menar han.

– Likaså måste lärare bli bättre på att fråga den som bedöms veta något viktigt. Ju bättre läraren bedömer och tydliggör sitt behov, desto större möjlighet att få den behövda informationen.

Kan vara ett lagbrott

När det gäller elevhälsans medicinska insatser (EMI) så kan yppande av information innebära ett brott – men i övrigt handlar tystnadsplikten i huvudsak om etik. En viktig distinktion, menar Staffan Olsson:

– Bryta mot lagen är bara tillåtet i nödsituationer. Men att frångå tystnadsplikten på etiska grunder inom skolan handlar om gott omdöme och erfarenhet. Jag tycker att man bör följa principen: ”Vilka behöver veta det jag vet för sitt arbetes skull?”

Det händer att vårdnadshavare förbjuder skolan att läsa en bup-utredning. Vad är ditt råd?

– Jag stödjer skolpersonal som försöker övertyga vårdnadshavaren om att barnet gynnas av att skolan får ta del av utredningen.

Expertens fem tips

  1. Prata avidentifierat om en elev
    Det handlar om familjens integritet, man behöver inte alltid nämna en elevs namn när man vill ha en annan persons professionella bedömning – när till exempel en kurator vill bolla med en skolsköterska eller när en lärare pratar med en annan lärare som inte känner eleven. Men när teamet samlas för ett elevhälsomöte talar förstås alla
    öppet om den aktuella eleven.
  2. Vårdnadshavare har inte rätt att veta allt
    Här är sekretessreglerna extremt tydliga: eleven är som huvudregel sekretesskyddad gentemot sina vårdnadshavare. Men om de behöver information om sitt barn för att fullgöra sitt ansvar enligt föräldrabalken ska de informeras – utom när den informationen kan leda till betydande men för barnet. Det kanske vanligaste exemplet är när elever talar om våld i hemmet.
  3. Föräldrar är inte alltid vårdnadshavare
    Föräldrar och vårdnadshavare är inte samma sak, vissa föräldrar kan av olika anledningar ha förlorat sin roll som vårdnadshavare. Skolan har inte alltid kännedom om detta, vilket kan leda till svåra situationer när föräldrar ringer och kräver information. Ett tips är att kolla med folkbokföringen via elevens personnummer.
  4. Fall inte i förtroendefällan
    Det är kanske vanligare bland kuratorer, men det händer också bland lärare: att man skapar ett nära band med en elev, att man känner sig utvald att hjälpa den eleven – och går med på önskemålet att ”detta måste stanna mellan oss”. Men viss information måste spridas till fler, till exempel till kollegor, elevhälsan, polisen eller socialen – annars kan situationen förvärras.
  5. Skapa en god relation med hemmet
    Lättare sagt än gjort, eller? Absolut, Staffan Olsson är medveten om att föräldrakontakter kan vara utmanande. Men all den information som hemmet behöver för att vara en stöttande part måste hemmet också få. Det är extra viktigt med yngre elever, där mer kan rättas till och där föräldrakontakterna är tätare – det blir svårare när barnen kommer upp i tonåren.

LÄS ÄVEN

Tema sekretess: Rätt till integritet – och information

”Sekretesslagen står inte i vägen”

Sluta skydda proven med sekretess

Skolverket tar inte bort sekretessen från fler nationella prov