Här är lärarna nöjda med sin fortbildning

Agneta Isaksson och Ronny Söderqvist, två nöjda lärare på Fokusskolan. Foto: Johan Strindberg

Lärarna Agneta Isaksson och Ronny Söderqvist på Fokusskolan i Nyköping har aldrig nekats individuell fortbildning. Dessutom är de nöjda med den kompetens­utveckling som erbjuds under skolans gemensamma studiedagar.

Just i dag är mellanstadieläraren Ronny Söderqvist på Fokusskolan i Nyköping jättetaggad, berättar han glatt. Om några dagar är det dags för skolans studiedag och interna fortbildning som ska handla om Kaisa Vuorinens bok ”Se det goda!”, om hur man kan arbeta för att stärka elevers självkänsla och skolprestation genom att hjälpa dem att hitta sina styrkor.

– Vi hade en halvdagsföreläsning med henne förra året som var väldigt bra. Först avsätts tid för att vi ska hinna läsa boken och sedan har skolans pedagogiska grupp förberett hela upplägget. Man kommer alltid till ett dukat bord under studiedagarna, det är lyxigt som attan, säger Ronny Söderqvist som undervisar i matematik.

Han har arbetat på flera skolor där han har varit betydligt mindre nöjd med den fortbildning som erbjudits.

– Här är fortbildning något naturligt. Den allmänna inställningen är att det ska vara lustfyllt att fortbilda sig. Och att allting ska vara kopplat till vår vardag och vårt yrke, vilket jag tror är en anledning till att vissa lärare tappar intresset för fortbildning. Alltså när man inte ser att den har någon bäring till ens yrkesval.

Intresserad av matte

När det gäller extern kompetensutveckling föredrar han områden kopplade till matematik.

– Jag är mattenörd. Just nu skulle jag gärna vilja gå en utbildning om dyskalkyli och utredning, säger han.

Om rektorn på Fokusskolan tycker att det gynnar lärarna på skolan så brukar det inte vara några problem att få relevant fortbildning, berättar NO-, teknik-, slöjd- och bildläraren Agneta Isaksson.

Snart ska hon och en kollega gå på ”Slöjdlärarnas dag” på Nääs i Floda, precis som förra året.

– Vi får allt betalt: resa, uppehälle och kompensation för övertid i och med att det sker på en helg. Ämnesspecifik fortbildning är något som ofta står högst upp på ämneslärares önskelista men som sällan, eller aldrig, erbjuds lärare som undervisar i prest-ämnen, säger Agneta Isaksson.

Nu har hon precis anmält sig till en kurs om teknikämnet, som hon skulle vilja jobba mer med.

– Möjligheten till fortbildning är en stor anledning till att jag vill vara kvar på den här skolan. När man kommer upp i åren ökar risken att det blir lite tråkigt, men det här blir som en morot och då tröttnar man inte lika fort, säger hon.

Pedagogisk grupp planerar fortbildningen

Agneta Isaksson konstaterar att hon är lite partisk gällande skolans interna fortbildning. Hon sitter i skolans pedagogiska grupp som har i uppdrag att göra en läsårsplanering om vad som ska behandlas under torsdagarnas fortbildningstid, där alla lärare deltar, F–9.

– Pedagogiska gruppen består av sex personer från samtliga stadier, inklusive biträdande rektor, som försöker bevaka ­aktuella frågor och ha koll på vad vi behöver förbättra på vår skola. Här har vi hittat flera angelägna ämnen på Skolverkets ”Lärportal”, säger Agneta Isaksson.

Studiedagarnas innehåll planeras till viss del av den pedagogiska gruppen som står för både innehåll och genomförande, många gånger efter önskemål som framkommit i de enkätundersökningar som genomförs under läsåret.

– Det kan handla om betyg och bedömning, kooperativa arbetssätt, strategier eller anpassningar och särskilt stöd, säger hon.

Hur gör ni för att anpassa fortbildningen till lärare i alla årskurser, F–9?

– När vi exempelvis arbetar med språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning så kan alla vara med eftersom det är årskursöverskridande frågor.

Måste få ta tid

En annan viktig del i lärarnas individuella utvecklingsarbete är ämneslagsarbete, menar Ronny Söderqvist som är förstelärare och ansvarar för ämneslaget i matematik tillsammans med en lågstadiekollega. Ämneslagsarbetet sker några gånger per termin.

Nyckeln till god fortbildning är att den måste få ta tid, enligt Ronny Söderqvist.

– Ingenting kan läras in på ett ynka tillfälle, det måste finnas tid för reflektion och adaption med fokus på frågan ”Hur kan vi använda oss av de nya kunskaperna i vår undervisning?” I vårt arbetslag, på mellanstadiet, lever fortbildningen vidare genom att vi diskuterar den utifrån våra årskurser.

5 tips: Öka chansen att få relevant fortbildning

  1. Ta reda på vad skolan planerar för fortbildning under läsåret och hur mycket tid och pengar som finns avsatt för fortbildning som man kan få ta del av utöver det.
  2. Om fortbildningen på skolan inte innehåller ämnesspecifik kompetensutveckling – kolla upp vilken extern fortbildning du vill ta del av och tydliggör att du själv tar hand om planering och logistik, att rektorn bara behöver se till att fakturan betalas.
  3. Motivera varför fortbildningen i fråga är viktig för just dig, din undervisning och dina ämnen. Rektorn ska inte behöva ha något rättvisetänk: ”Om en svensklärare ska åka på det här så ska alla få åka.”
  4. Att åka tillsammans med flera ämneskollegor kan ibland öka chansen för ett godkännande från rektorn, med argumentet att det underlättar ett fortsatt förändrings- och förbättringsarbete efter kompetensutvecklingen.
  5. I värsta fall, om det fortfarande finns tveksamheter: föreslå att du kan tänka dig att åka över dagen, för att minska hotell­kostnader.

Källa: Listan är en sammanställning av råd från Grundskollärarens enkät och de intervjuer vi har gjort till temapaketet om fortbildning.