Vissa barn stängs ute från skolan – från start
Det räcker inte att bara pröva förmågor – stödbehoven i klassrummet handlar inte enbart om kunskapsprogression, menar Anna Ahlgren.
Forskning Skolans sätt att fungera utestänger vissa barn – redan vid skolstarten. Barn har genom åren blivit elever på olika sätt, vilket har påverkat deras möjligheter att fungera i skolan, konstaterar läraren och forskaren Anna Ahlgren i sin avhandling.
1. Kunskapstester räcker inte
Studien innehåller en historisk genomgång av hur skolstarten har sett ut mellan 1940 och 2025, och hur synen på eleven förändrats över tid. Anna Ahlgren har gått igenom skolans tester, information till föräldrar och skildringar av skolstarten i barnlitteraturen. Länge stod barnets sociala förutsättningar i fokus. På senare år har det blivit viktigare att undersöka kunskapsnivåer.
– Men det räcker inte att bara pröva förmågor – stödbehoven i klassrummet handlar inte enbart om kunskapsprogression, utan påverkas av skolans kontext och de villkor som skolstarten formar för barnet.
2. Snäva ramar med ålderssortering
När barn börjar skolan blir den kronologiska åldern en grund för jämförelse. Ett barn vars utvecklingstempo inte följer den ”normala” kurvan riskerar att kategoriseras som en elev med svårigheter. Flera studier visar att barn som är födda sent på året i högre grad får NPF-diagnoser.
– Ålderssorteringen är ett exempel på att vi har för snäva ramar för vad som betraktas som normalt. Att normalitet kommit att förstås i relation till en standardiserad tidsbunden utveckling har stora konsekvenser på hur vi ser på barn, och vilka förväntningar vi har på elever.
3. Tydliga normer styr hur barn ”ska vara”
Anna Ahlgren menar att vi har en norm som säger hur elever ”ska vara”, vilket riskerar att stigmatisera barn som inte passar in i normen. Att man till exempel ska behöva kunna sitta still för att kunna gå i skolan. I stället för att detaljgranska hur det individuella barnet ska kunna fungera i skolan bör man titta närmare på hur man organiserar skolan och undervisningen – så att den kan fungera för alla.
– De praktiska ramarna har i många fall kommit att förstås som nödvändiga, men ligger ofta långt ifrån vad som behövs för lärande.
4. Allt högre krav på anpassning
Under 1900-talets mitt dominerade skolmognadsprövningar, med möjlighet till individanpassad intagning. De såg lite olika ut i olika delar av landet – och de tolkades på olika sätt. Man använde sig av olika vetenskapliga idéer vilket bidrog till spretigheten. Mot slutet av seklet byttes de i stor utsträckning ut mot specialpedagogiska insatser, med högre krav på anpassning i skolan.
– Frågan om vad det innebär att vara ”en elev i behov av stöd” behöver utvidgas, med en problematisering av både vad som utgör gränsdragningar i skolan, och vad dessa betyder för individerna i praktiken.
LÄS ÄVEN
Skrivkrisen: Så många elever underkänns – trots låga krav
Ny studie: Oklart vilket stöd bilder ger elever
Låga krav på nationella proven leder lärarna fel
