Så lyfter den tysta läsningen i ”bänkboken”
Åsa Feldin är mellanstadielärare på Gäddgårdsskolan i Arboga, och Lisa Jonsson är utredare på Skolforskningsinstitutet.
Forskning
Den klassiska ”bänkboken” måste inte bli ett menlöst tidsfördriv. Tvärtom finns det flera sätt att stötta eleverna och lyfta den tysta läsningen, visar aktuell forskning.
– Det funkar så, så, så bra, säger mellanstadieläraren Åsa Feldin.
Flera rapporter har visat att svenska elever läser allt mindre – både i klassrummen och hemma.
År 2022 visade statistik från Högskolan Dalarna till exempel på ett dramatiskt ras av läsningen av så väl fack- som skönlitteratur i skolan, något som Grundskolläraren skrev om då.
För att vända trenden råder en bred enighet om att det måste läsas mer på lektionstid. I många klassrum får också eleverna sjunka ner i varsin bok under en klassisk tyst lässtund.
Men det finns lärare som varnar för att läsningen av ”bänkböcker” är bortkastad tid, när allt fler elever har en svag läsförmåga.
Att bara uppmana till självständig läsning utan att följa upp den kan vara riskabelt, menar Lisa Jonsson, utredare på Skolforskningsinstitutet.
– Man tror gärna att om eleverna bara läser så blir de bättre på det och så läser de mer och mer, men riktigt så enkelt är det inte. Läraren behöver vara uppmärksam på hur läsningen fungerar och fundera på om det behövs någon typ av tillägg som stöd, säger hon.
Komplement till tysta läsningen
I en ny internationell forskningsöversikt, som Skolforskningsinstitutet sammanfattat, finns flera tips på komplement till den självständiga tysta läsningen som kan stärka elevers läsförmåga, motivation och läsvanor.
Det handlar till exempel om att hjälpa elever välja bok på rätt nivå, att kolla att de faktiskt läser genom läsloggar eller att öka förståelsen för texter genom boksamtal.
– Är man orolig att bänkboken bara blir ett tidsfördriv så är det här tillägg som man kan överväga och som flera studier visar har effekt, åtminstone på kort sikt. Störst är effekten för elever som löper risk att utveckla lässvårigheter, säger Lisa Jonsson.
Central plats i alla ämnen
För mellanstadieläraren Åsa Feldin har både den gemensamma och självständiga läsningen en central plats i alla ämnen.
Hennes elever på Gäddgårdsskolan i Arboga får läsa tyst i 15 till 20 minuter varje dag i böcker som de har valt själva. Under den stunden dämpar Åsa Feldin belysningen och sätter på klassisk musik i bakgrunden.
– Det funkar så, så, så bra. Det blir lugnt och tyst och alla läser – jag också. Det är viktigt att eleverna får en positiv, läsande förebild och att läraren verkligen förstår och visar att all läsning är oerhört viktig, säger Åsa Feldin.
Tillsammans med skolbibliotekarien guidar hon eleverna så att alla hittar lagom svåra böcker att läsa.
”Den stora läsutmaningen” har också fungerat som en draghjälp och sporrat eleverna att hålla egna lästävlingar. Åsa Feldin uppmuntrar hela klassen med små belöningar ju mer de läser.
Ett par gånger per termin ordnar hon även boksamtal där eleverna berättar om och reflekterar över sina läsupplevelser i smågrupper.
– Utöver ett eget frågeunderlag använder jag en kortlek som heter ”Boksamtal” med öppna frågor som fungerar oavsett vilken bok eleven läst. Det blir alltid jättefina samtal. Eleverna inspireras och byter böcker med varandra, säger hon.
”Vi får inte ge upp”
Att alla elever inte har lika god läsförståelse och att det finns elever som inte omedelbart blir uppslukade av läsningen är inte ett skäl att välja bort ”bänkboken”, menar hon.
– Jag har också elever som har otroligt svårt att läsa med flyt men vi får inte ge upp för det. Vi måste hålla i och hålla ut. Så småningom kommer de eleverna också att komma i gång och få en läsvana, säger Åsa Feldin.
LÄS ÄVEN
Elever får syn på sitt eget lärande – med speglar
Ny studie: Oklart vilket stöd bilder ger elever
