Så fördjupas de yngstas förståelse för matematik
”Ett ensidigt fokus på uppåt- och nedåträkningsstrategier kan bli ganska ineffektivt”, konstaterar forskaren Catarina Wästerlid.
Forskning
Undervisning som låter elever i förskoleklass öva på att snabbt bestämma antal gynnar deras förståelse för hur antal och tal kan sättas samman och delas upp, visar Catarina Wästerlid i en ny avhandling.
– Det här gäller särskilt de lägst presterande eleverna, säger hon.
I barns tidiga matematikutveckling är uppåt- och nedåträkning med en i taget en vanlig strategi för att lösa enkla additions- och subtraktionsuppgifter.
– Även om det är ett viktigt steg i den tidiga matematikutvecklingen kan ett ensidigt fokus på uppåt- och nedåträkningsstrategier bli ganska ineffektivt. Det begränsar elevernas möjligheter att känna igen och utnyttja tals del-helhetsrelationer, säger Catarina Wästerlid, universitetsadjunkt i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.
I den avhandling hon nyligen lade fram vid Lunds universitet provar hon konceptuell subitisering som grund för att utveckla elevers förståelse av hur tal kan sättas samman och delas upp. Konceptuell subitisering handlar om att direkt kunna se och bestämma antal genom att mentalt strukturera dessa i mindre antalsgrupper.
– Eleverna behöver stimuleras till att använda tals del-helhetsrelationer så att de inte fastnar i ineffektiva uppräkningsstrategier. När de har utvecklat ett kunnande om grundläggande talkombinationer kan de fokusera på problemlösning i matematiska uppgifter, säger Catarina Wästerlid.
Kunskapsklyftan minskar
Under ett år följde hon fyra förskoleklasser för att undersöka om och på vilket sätt elevers medfödda subitiseringsförmåga kan stimuleras och utvecklas.
– Lärarna fokuserade på elevernas medfödda förmåga att direkt bestämma antal upp till tre–fyra och hur de med det som grund kunde stimulera eleverna att se mönster och strukturer i lite större antal.
Resultaten visade att samtliga elever utvecklade sin förmåga att bestämma och flexibelt hantera antal och tal. Kunskapsutvecklingen var störst hos de elever som i början presterade på en låg nivå.
– Skillnaderna mellan låg- och högpresterande elever minskade utan att de högpresterande eleverna fick stå tillbaka i sin utveckling, säger Catarina Wästerlid.
”En viktig grund”
Hon har själv en bakgrund som matematik- och NO-lärare samt speciallärare i matematik i årskurs 1–7.
– När jag arbetade som lärare märkte jag hur elever skiljer sig åt i sin förståelse och hantering av antal och tal. Det väckte min nyfikenhet kring hur undervisningen i de tidiga skolåren kan utformas för att ge alla elever en stabil grund att bygga vidare på.
Om lärare lyckas stimulera elevernas förmåga att bestämma och flexibelt hantera antal och bestämma tal – vilka vinster kan det ge längre upp i skolgången?
– Det är inget jag har undersökt. Men det verkar som om man kan stimulera snabbheten i att kunna bestämma och hantera antal och bestämma tal. I det här fallet var det bara förskoleklass, vad som händer sedan och om eleverna kan vinna på det även längre fram hade varit intressant att se. Annan forskning pekar på att det är en viktig grund, säger Catarina Wästerlid.
LÄS ÄVEN
Strategin som gör matten enklare hela vägen
Så utmanar hon sina vassaste matteelever
Så får hon de yngsta att ta ansvar för sitt lärande
