Ny studie: Skärmläsning slår mot utsatt elevgrupp

Hon disputerade häromveckan vid Göteborgs universitet på en avhandling om fjärdeklassares läsförmåga i 14 länder – utifrån deras resultat i den internationella kunskapsmätningen Pirls och e-Pirls år 2016.

Att hon valde data från just det året beror på att det är enda gången som läsförståelsen hos samma kull elever har testats både digitalt och analogt. När Pirls genomfördes nästa gång, 2021, handlade det i flera länder bara om att testa den digitala läsförståelsen.

– Data från 2016 ger oss en unik möjlighet att studera jämförbarheten mellan pappersbaserade och digitala läsprov inom samma elevgrupp och i flera länder.

Går från pappersprov till digitala prov

Pirls mäter läsförståelse genom tryckta texter och frågor – medan e-Pirls omfattar digitala faktatexter i en simulerad webbmiljö där elever förväntas kunna navigera mellan sidor, värdera länkar och integrera information från flera källor.

– Över hela världen går man alltmer över från pappersbaserade prov till digitala prov, jag ville ta reda på vad en sådan utveckling betyder för läsförståelsen.

I Sverige, och ytterligare några länder, visade det sig att elever med svagare socioekonomisk bakgrund presterar sämre när läsningen också inkluderar navigering och information från olika sajter.

– Skillnaden är inte stor, men den finns där.

Vad kan den bero på?

– Vi vet inte, men möjligen är det kopplat till brist på resurser som sämre tillgång till teknik och kanske mindre stimulerande lärmiljöer i hemmet. Vi vet att dessa elever har färre böcker hemma.

Elever med svag socioekonomisk bakgrund klarar sig också sämre vad gäller läsförståelse på papper – men där är inte skillnaden mot övriga elever lika stor.

Om man ser till samtliga svenska elever i materialet, visar det sig att de presterar bättre i e-Pirls än i Pirls – vilket också var fallet i sex andra av de 14 undersökta länderna.

– Redan 2016 var barn i Sverige uppenbarligen rätt vana vid att ta till sig digitala texter och söka på nätet.

Pirls förutspår framtida betyg

Elpis Grammatikopoulou har också, med hjälp av Skolverkets data, undersökt betygsresultaten för just dessa fjärdeklassare när de sedan nådde årskurs 6 och till sist också årskurs 9.

– Eleverna som presterade väl på läsproven i fyran fick också bra betyg i de högre årskurserna, i synnerhet i svenska, engelska och matematik. Allra bäst gick det för dem som presterat väl i e-Pirls, men skillnaden var rätt liten mot dem som presterat bäst i Pirls.

Vilka slutsatser kan man dra från din studie vad gäller läsning på skärm jämfört med papper?

– Att bägge behövs, att skolan måste odla båda två, för att de delvis gynnar olika färdigheter. Pappersläsning ger ofta djupare kunskaper och tränar förmågan att kunna koncentrera sig längre stunder. Den digitala läsningen å sin sida är en helt central i dagens samhälle, elever måste lära sig att söka och ta till sig information från olika källor på nätet.

Och att elever med svagare socioekonomisk bakgrund klarar det digitala sämre?

– Skolorna måste vara medvetna om detta och ge alla elever samma förutsättningar att lyckas med läsförståelsen.

LÄS ÄVEN

Debatt: NP i svenska mäter skolans brister – inte elevernas

Läsningen som fördjupar historiekunskaperna

Lärarnas egen läsning ger hela skolan ny energi

Så lyfter den tysta läsningen i ”bänkboken”