Forskaren: Schemalägg undervisning vid skollunchen
”Flera ämnens centrala innehåll ger stöd för att använda skolmåltiden som pedagogisk resurs”, säger forskaren Cecilia Olsson. Foto: Hans Karlsson och Adobe stock
Forskning
Skolmåltiden bör användas som en pedagogisk resurs och skrivas in i läroplanen. Det föreslås i en ny förstudie vid Umeå universitet.
– Undervisning ska kunna ske i flera ämnen som är kopplade till skolans lunch, säger forskaren Cecilia Olsson.
Den årliga kostnaden för skolmåltider i Sverige uppgår till nära nio miljarder kronor. Det är mer än vad som satsas på läromedel och skolbibliotek tillsammans. Investeringen på skolmåltider bör användas mer effektivt för att stärka folkhälsa, minska klimatpåverkan och bidra till skolans kunskapsuppdrag. Det budskapet förmedlas i en förstudie vid Umeå universitet.
– I dag vet vi att en tredjedel av världens klimatpåverkan är kopplad till matens väg från produktion till konsumtion. Det är ett av flera områden som kan tas upp i samband med skollunchen för att lära elever mer om hållbarhet och klimatsmarta matval. Dagens unga blir ju framtida konsumenter, säger Cecilia Olsson, forskare vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet.
Vill gå vidare med ett upplägg
Genom att skissa på flera scenarier har förstudien kommit fram till att ”matoteket” bör testas i skolan. Det beskrivs som en ämnesövergripande lärmiljö där måltiden kopplas till undervisningen. Förstudien rekommenderar också att skolmåltiden skrivs in som en del i läroplanen.
Matotektet innebär att eleverna en gång i veckan ska ha schemalagd undervisning i samband med måltiden. Några exempel på ämnen som kan ingå är biologi, matematik, samhällskunskap och geografi.
– Flera ämnens centrala innehåll ger stöd för att använda skolmåltiden som pedagogisk resurs. I bildämnet finns det delar om hur bilder påverkar och förmedlar budskap. Det ser vi mycket av i sociala medier med bilder på mat och kroppar. I geografi finns inslag om hur man kan påverka miljön. Skolans menyer behöver inte ändras de här dagarna utan det finns mycket smaker och olika grönsaker i dagens utbud, säger Cecilia Olsson.
Tanken är att olika lärare ska kunna ansvara för undervisningen beroende av vilket skolämne och vilka frågor som ska tas upp i matoteket den dagen.
– Nu söker vi finansiering för att testa det mer vetenskapligt i årskurs 4 till 6 i någon kommun. Men vi utesluter inte att det kan handla om fler årskurser. Vi vill se vilken effekt matoteket kan få på elevernas attityder till hälsa och klimat och om de kanske ändrar sina matvanor och till exempel tar mer grönsaker.
Kostrelaterad ohälsa ökar
Tester av matotek har skett i form av en framtidsberättelse utformad som radioteater. Det väckte nyfikenhet hos elever att till exempel testa andra smaker. Men några säger att de vill ha en paus under måltiden.
– Därför är tanken att ha matoteket en gång i veckan. De andra dagarna är det som vanligt i lunchrestaurangen. Att koppla teori med praktik genom att äta lunch tror vi gör det lättare för eleverna at ta in kunskap.
En förhoppning med att använda skolmåltiden som lärande är att motverka kostrelaterad ohälsa.
– Den kostrelaterade ohälsan ökar och orsakerna är komplexa. I dag är det endast cirka tio procent av befolkningen som följer näringsrekommendationerna. Vi äter för lite frukt och grönt, för lite fisk och för mycket tillsatt socker. Vi blir även exponerade för ohälsosam mat i marknadsföring. Det finns socioekonomiska skillnader i matvanor. Vi måste göra det lättare för fler individer att äta rätt.
”Lärares arbetstid måste regleras”
Ett sätt att få nationell spridning på konceptet med matoteket är att lärarna är positiva till undervisning under lunchen.
– Det är en sak som vi måste studera om det ska ske nationellt. Lärares arbetstid måste regleras och skolorna måste se vilka förutsättningar som finns. Det är inte samma lärare som ska ha undervisning vid lunch en dag varje vecka. Olika lärare och olika ämnen ska ingå.
I november kommer besked att ges om finansiering för att studien ska kunna fortsätta i skarpt läge i någon kommun.
– Om vi får finansiering så kan vi jobba vidare med design av matoteket och kontakter med rektorer och lärare. Så enligt planen blir det först 2028 som vi kan testa matoteket i ett par skolor.
Umeå universitet har stått för den akademiska delen i förstudien andra aktörer har varit, Frisk Mat, Beteendelabbet, Matlust Utvecklingsnod och Livsmedelsakademin.
LÄS ÄVEN
Ny forskning: Skollunchen brister – på flera sätt
Så blir skollunchen trevligare för både lärare och elever
Skolmaten effektivt verktyg för folkhälsan
