Hon gör upp med överdigitaliseringen av skolan
”Att vi vuxna är beroende och använder prylarna på ett lite olämpligt sätt, är inte ett argument för att vi också ska låta våra barn göra det. Snarare tvärtom. Det blir som att säga att vi ska låta våra barn dricka alkohol för att vi själva har alkoholproblem”, säger Maja Lunde. Foto: Adobe Stock och Oda Berby
Böcker
Den norska författaren och medievetaren Maja Lunde har prisats för sina litterära verk om klimatförändringarna, nu kommer hennes osande debattbok ”Skärmbarnen” på svenska.
– Äntligen vänder det, ett tobaksögonblick! Allt fler inser teknologins skadliga inverkan på barnen.
Maja Lunde har många läsare i Sverige efter sina barnböcker och den uppmärksammade kvartetten romaner om klimatkrisen som inleddes med ”Binas historia”.
Att hon växlat över till att skriva om barnens skärmanvändning handlar inte om att byta spår.
– Frågorna hänger ihop, vi klarar inte klimatomställningen om vi fortsätter att bygga fler elslukande datorhallar för den växande användningen av AI.
Frågorna är kopplade till varandra på ytterligare ett sätt: I bägge fallen kan vi människor bestämma oss för att gå in en annan riktning, välja en annan utveckling. I boken ger hon skolans digitalisering stort utrymme.
– Man har talat om att vi inte skulle ha något val, att eleverna måste få tillgång till skärmar, att det skulle handla om någon typ av determinism. Nej, det är ett val som staten och kommunerna gjort!
”Helt absurt”
Utvecklingen i Norge liknar den i Sverige, det var halleluja-stämning på 2010-talet då skärmarna gjorde sitt intåg i skolan. Ja, i många norska skolor gick man ännu längre, köpte in ipads till varenda elev redan i lågstadiet.
– Det var helt absurt, lagen säger att skolan ska vara reklamfri, och här gav man ett enskilt techbolag fria händer och man gav eleverna öppen tillgång till internet.
Hennes huvudpoäng är att man började i fel ände: man började inte med att undersöka vilka fördelar digitaliseringen skulle ha för elevernas lärande, man utgick från att det skulle vara positivt – och ändrade i efterhand om någon digital enhet eller tjänst skulle vara skadlig. Ingen såg heller till att lagen följdes.
Att barns omfattande användning av skärmar i skolan och på fritiden har negativa konsekvenser, det har ett otal rapporter slagit fast på senare år. Hon tar upp många av effekterna: mer stillasittande, ökad nedstämdhet, minskad koncentrationsförmåga, sämre sociala färdigheter, mer ensamhet, minskad kreativitet.
Enormt genomslag
Så märkligt att vi låtit det ske, skriver hon, samtidigt som vi i så hög grad värnar om barns säkerhet:
”Lekplatser har internationella standarder för att barn inte ska skada sig, barn vadderas och säkras, med hjälmar, bälten och knäskydd. Våra bilar har airbagar … ändå har vi släppt barnen fria i algoritmernas värld.”
Boken kom ut i Norge förra sommaren och fick ett enormt genomslag. Hon har hållit föredrag i ett 50-tal kommuner och fått tala i Stortinget.
Frågan har blivit glödhet.
– Jag har i någon mån bidragit till det, men boken kom också i en tid när allt fler började ifrågasätta utvecklingen, både i Norge och på andra håll.
Skolan borde vara bäst i klassen
Maja Lunde har det gångna året besökt skolor där lärare bara suckat, ja vissa har rentav gråtit, då de frågat sig: ”Vad är det egentligen som vi hållit på med?”
Samtidigt är hon mån om att understryka att hon inte är motståndare till att barnen ska lära sig använda digitala verktyg, snarare tvärtom.
– Studier har visat att barns digitala kompetens minskar trots att de fått så stor tillgång till digitala verktyg. Skolor måste ta tekniken på allvar och bli bättre på att lära ut hur man använder verktygen. Teknik bör vara ett separat ämne när barnen är tillräckligt mogna.
Hur ser du på balansen mellan skolans och föräldrarnas ansvar för att reglera barns skärmanvändning?
– Föräldrar har absolut ett stort ansvar, vi kämpar själva med det därhemma med våra tre söner. Men det måste vara i samarbete med skolan. Och det är skolan som borde vara bäst i klassen!
Sätt press på techbolagen
Vidare vilar ett stort ansvar på kommunerna, som även i Norge har stort inflytande över skolorna. Men också staten bör kliva fram tydligare, menar hon.
– Alltfler länder inför råd och regleringar och åldersgränser, det rör på sig. Men fortfarande går det för långsamt, framför allt på grund av techjättarnas skickliga lobbyarbete. Vi måste sätta mer press på techbolagen och deras användning av beroendeframkallande algoritmer.
Maja Lunde är född 1975, hon växte upp utan skärmar, kunde ha långtråkigt – men fick därmed också mycket tid till egna fantasifulla lekar, vara ensam i sitt huvud och till att drömma sig bort via sagor och berättelser.
– Om jag hade vuxit upp på 2000-talet, med alla skärmar, hade jag troligen inte blivit författare.
LÄS ÄVEN
Hård kritik mot digitaliseringen av skolan
Läraren om när digitala verktyg distraherar
Digitaliseringen försvagar lärarens roll som expert
Debatten om digitaliseringen i skolan är frustrerande onyanserad
