Öppna universitet ger gratis fortbildning

Ursprungligen publicerad i tidningen Origo

Du som vill vidareutbilda dig kan lugnt stanna hemma vid datorn. Tack vare öppna nätkurser, så kallade mooc, får du tillgång till utbildning från världens främsta universitet – helt utan kostnad.

Att studera vid Harvard, Stanford och Sorbonne är en dröm för människor från hela världen. Och det är nästan omöjligt att bli antagen vid de här prestigeuniversiteten, även för den som har bra betyg.

Men de senaste åren har något hänt. Flera av världens mest ansedda universitet har öppnat sina dörrar för alla som vill studera där. Hemligheten ligger i att de har kompletterat sina vanliga utbildningar med internetbaserade kurser. Triggerordet är mooc, massive open online courses. På svenska brukar man prata om ”öppna nätkurser” och det här fick sitt genombrott 2011 när Stanforduniversitetet erbjöd en kurs i artificiell intelligens. 160 000 studenter från 190 länder deltog och framgången satte fart på utvecklingen av öppna nätkurser. I dag har miljontals människor gått någon av de tusentals kurser som erbjuds på universitet världen över.

En öppen nätkurs har ett annat upplägg än en vanlig universitetskurs. I stället för att gå till en traditionell föreläsningssal studerar man hemma vid datorn, surfplattan eller mobiltelefonen, och en internetuppkoppling är förstås ett krav. Lektionerna presenteras i form av videofilmer och kursböckerna har ersatts av pdf-filer som vem som helst kan ladda ned.

Uppgifterna är interaktiva – och de korrigeras automatiskt. Men allt sker inte med automatik. Studenterna kan exempelvis diskutera uppgifterna i olika digitala mötesrum, och de kan även ha kontakt med sina lärare via olika chattar. Det blir också allt vanligare att kurserna kompletteras med olika sorters spel och frågesporter som ska underlätta inlärningen.

En stor poäng med den här sortens studier är förstås att studenten själv bestämmer när hen ska plugga – och hur mycket. Det kan handla om allt från några timmar i månaden till fulltidsstudier. Den här flexibiliteten gör att även den som har ett heltidsjobb har en möjlighet att studera vidare.

För en lärare finns det stora möjligheter till fortbildning via en ”mooc”. Det går exempelvis att bli en bättre lärare med kurser som Understanding Classroom Interaction från University of Pennsylvania eller Practical Teaching with Technology från University

of London.

Det kan förstås också handla om att lära sig mer inom sitt eget specialområde. En lärare i matematik kan få inspiration av kursen Math in Sports och biologiläraren kan lära sig mer i Effective Teaching Strategies for Biology. Via länkarna till höger går det att hitta tusentals kurser inom alla ämnen.

Nästan alla mooc-kurser är på engelska, eftersom de vänder sig till studenter i hela världen. Det här gäller även de svenska universitetens kurser. Karolinska institutet, Lunds universitet och Chalmers är några av de skolor som erbjuder öppna nätkurser. Och KTH i Stockholm fick stor uppmärksamhet när man förra året lanserade en öppen nätkurs om rymdresor med astronauten Christer Fuglesang som lärare.

Som regel är det gratis att studera vid en öppen nätkurs. För universiteten blir det här en slags marknadsföring som stärker deras varumärken runt om i världen. Men det finns också många kurser som följer den så kallade freemium-modellen. Det betyder att själva kursen är gratis, men sedan kan deltagarna betala för tilläggstjänster. Det är till exempel vanligt att man måste betala för att få ett kurscertifikat. Dessa går till exempel att dela via Linkedin och infoga på sitt cv. Däremot leder en mooc som regel inte till någon formell examen. Vad det handlar om är i stället att på olika sätt öka sin kunskap.