Tre lärare i fritidshem om utvecklande misstag

Marie Estéen

Vad har du slutat att göra i din undervisning i fritidshemmet?

– Det fria skapandet med återbruksmaterial (”skräp”) och limpistol i pysselrummet. Det var alltid samma elever som lade beslag på utrymmet och deras förmågor och kunskaper utvecklades inte, dessutom blev det ingen kvalitet på det som tillverkades.

Vad satsar du på i stället?

– Vi har veckans skapande som alla elever ska genomföra. Då får alla ta del av skapande processer samtidigt som de tränar olika förmågor och får materialkunskap. 

Har du lärt dig något av ett tillfälle då det inte gick som planerat som du haft nytta av?

– När eleverna arbetar och inspireras av varandra leder det ibland till att resultatet inte blir det jag tänkt, ibland till det bättre och ibland till det sämre. Det är viktigt att hela tiden utvärdera och dokumentera så att verksamheten hela tiden utvecklas.

Andréas Nyberg

Vad har du slutat att göra i din undervisning i fritidshemmet?

– Jag har slutat fokusera på aktiviteten i sig och intresserar mig i stället för vad som sker oavsett vad eleven sysselsätter sig med. Fritidspedagogik är för mig vad som sker i och mellan människor, men jag upplever att New Public Management har fått många att lägga fokus på vad barn gör, och utvärdera aktiviteter, i stället för de mellanmänskliga processerna.

Vad satsar du på i stället?

– Jag satsar på att skönja målen för undervisningen i det implicita, i mellanrummet där barnet får möjligheter att utveckla sina förmågor och sin person. Det mellanmänskliga värdet i att bara få befinna sig i en pedagogiskt ordnad miljö är underskattat. Mitt pedagogiska hantverk är att se och skapa förutsättningar för lärande.

Har du lärt dig något av ett tillfälle då det inte gick som planerat som du haft nytta av?

– Jag tänker att det största misstaget är just att förlita sig på planering. Det är, för min del, mest lärorikt när lärandet rör sig utanför pedagogens ramar. Det ger oss möjlighet att vidga våra vyer och våga se lärandet i allt som sker.

Josephine Dahlerus

Vad har du slutat att göra i din undervisning i fritidshemmet?

– Jag har slutat säga nej till eleverna utan att ha en bra förklaring. Förut sa jag nej av bara farten för att ”sådana är reglerna”. Om jag måste neka eleverna något så formulerar jag mig numera på ett sätt så att de kan få en större förståelse för varför jag säger nej.

Vad satsar du på i stället?

– Jag satsar på att synliggöra för eleverna vilka förmågor vi övar på och utvecklar i de styrda aktiviteterna. Det är lika viktigt i vardagliga situationer, som i kön till matsalen eller i samtalet med en elev ute på gungorna. Jag försöker också be eleverna att minnas vad vi har pratat om tidigare för att visa sambanden.  

Har du lärt dig något av ett tillfälle då det inte gick som planerat som du haft nytta av?

– Ibland har vi haft ett stort intresse för exempelvis skapande aktiviteter. Då har det kommit en för stor elevgrupp och blivit kaosartat. Numera låter jag en mindre grupp göra en aktivitet först och sedan får de hålla i samma aktivitet för sina kompisar. Det är ett populärt upplägg.