 
                        Emilia Thomke och kollegorna Moses Melki, lärare i fritidshem och Yazan Zaal, elevassistent.
 Till startsidan
						Till startsidan
					
					 
                                Veckans ”minifröknar” och Emilia Thomke hjälps åt att köra maten till klassrummet.
                        Pedagogiska tips
                        Flytta mellanmålet från matsalen till klassrummet? Njaa, fritidsläraren Emilia Thomke var skeptisk först. Men nu ser hon en rad fördelar.
– Det blir en perfekt start på eftermiddagens pedagogiska verksamhet.
                    
Det var hennes kollega Moses Melki som föreslog flytten av mellanmålet, han hade haft positiva erfarenheter av mellanmål i klassrummet på en annan skola. Även om Emilia Thomke var tveksam såg även hon att måltidsstunden kunde förbättras. På Annebergsskolan i Malmö har årskurserna tre parallellklasser och det är många som ska äta mellanmål samtidigt i den stora matsalen.
– Mycket handlade tidigare om att få barnen att gå i led till matsalen, ibland behövde man skälla på dem för att de var högljudda och sedan gällde det bara att kontrollera att de fick i sig vad de skulle.
Emilia Thomke
Bor: I Malmö.
Ålder: 30 år.
Yrke: Lärare i fritidshem.
Därför älskar jag att vara lärare i fritidshem: Jag får bidra till barns lärande på ett annat sätt än i klassrummet, genom lek, kreativitet och vardagliga situationer.
Kökspersonalen har hjälpt till med att låna ut vagnar som de tre klasserna använder när de hämtar mellanmålet. Varje vecka är några elever ”minifröknar”, de följer med en vuxen till köket och tar sedan hand om serveringen i klassrummet.
– Det är tack vare dem som modellen fungerar.
 
                        Emilia Thomke och kollegorna Moses Melki, lärare i fritidshem och Yazan Zaal, elevassistent.
Den lugna stunden under mellanmålet har de använt på olika sätt. Bland annat till diskussioner om barnens fritidspodcast.
– Tillsammans med några elever spelade vi in ett samtal om chips, med allt från fakta om chips till smarta chipstips. Efteråt fick varje mellanmålsgrupp lyssna på avsnittet, vilket ledde till många roliga och engagerande diskussioner.
Nu har de hållit på i ett och ett halvt år och barnen, som går i tvåan, är nöjda med upplägget.
– De tycker att mellanmålet har blivit lugnare och att det är skönt att slippa ”fem tysta minuter”. Det är roligare att få prata med varandra.
Gör mellanmålet till en språkutvecklande stund. Det är inte alla barn som äter med sina familjer och lär sig att samtala kring ett matbord. Utnyttja tillfället att lära dem ställa frågor och lyssna på varandra. Kanske lyfter samtalet spontant, någon har tagit upp ett spännande ämne – men var också beredd med roliga frågor i en skål, samtalskort eller andra lekar som får igång diskussionerna.
Använd mellanmålet som en tid för reflektion. När mellanmålet ska intas i en stor matsal finns lite utrymme till annat än det rent praktiska, att alla ska hinna få upp energinivåerna med mat och dryck. Men i klassrummet ökar möjligheterna att hinna utvärdera aktiviteter, prata om aktuella händelser och följa upp sånt som engagerar eleverna. Det stärker gemenskapen.
Ge eleverna större ansvar. Även i matsalen får eleverna ofta ansvar, som att torka av borden. Men arbetet med att hämta matvagnarna i köket, se till att allt finns på vagnarna, duka upp i klassrummet – allt detta innebär ett större ansvarstagande. Att följa med till köket leder också till att elever får mer egentid med en vuxen, ett tillfälle för samtal.
LÄS OCKSÅ:
Mellanmålet lyfter när eleverna serverar
Forskaren sågar fem tysta minuter
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
 
                         
					Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
 
					Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
 
						Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
 
						 
                    Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
 
					Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
 
					Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
 
						Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
 
                        Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
 
						 
					Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
 
					Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
 
						Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
 
						 
                    Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
 
					Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
 
					Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
 
						Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
 
                        Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
 
						 
					Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
 
					Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
 
						Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
 
						 
                    Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
 
					Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
 
					Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
 
                        Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
 
						Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
 
						 
                    Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
 
					Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
 
					Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
 
						Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
 
						 
                    Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
 
					Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
 
					Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
 
						Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
 
						 
                    Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
 
					Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
 
					Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
 
						Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
 
						 
                    Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
 
					Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
 
					Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
