
Eleven lämnar in sin klädnypa när hen lånar en sak i boden.
Den nya låneboden har fått fart på rasterna, berättar läraren i fritidshem Axel Johansson och lågstadieläraren David Isberg.
Pedagogiska tips
Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping. Den nya låneboden erbjuder massor aktiviteter och även de äldre eleverna lockas nu av en aktiv rast.
– Låneboden står mitt på skolgården och är som hjärtat i skolan, säger Axel Johansson, lärare i fritidshem.
Låneboden invigdes den här terminen. Eleverna är engagerade med att låna ut spel, leksaker och andra redskap från boden. Axel Johansson, lärare i fritidshem, och David Isberg, lågstadielärare, som har huvudansvaret för rasterna, säger att låneboden har betytt väldigt mycket för rasterna.
– Konflikterna minskar avsevärt när det finns olika saker att göra. Vi hade vad vi kallade en ”pantbod” tidigare, men den var bara riktad till årskurs 1–3, nu har vi med alla från förskoleklass till årskurs 6. Vi når 600 elever och det har blivit en stor skillnad nu när de är aktiva på rasterna, säger Axel Johansson.
– Det är väldigt häftigt att vi får med de äldre eleverna. Tidigare har de kommit ut på rasterna och undrat vad de ska göra. Fler och fler femmor och sexor lånar pingisracketar eller spel. Låneboden gör det möjligt att leka även som trettonåring, tillägger David Isberg.
På den första rasten mellan klockan 9 och 10 är det Axel Johansson och David Isberg som bemannar boden. Då kommer klasserna ut för sina 20-minutersraster i olika perioder.
Ordning och reda i boden.
Under den långa rasten på lunchen hjälper elever från årskurs tre och fyra till i låneboden.
– Då är det stort tryck så en av oss vuxna är med och stöttar, men vi försöker att inkludera barnen så mycket som möjligt. Det är väldigt bra stämning kring boden och eleverna gillar att hjälpa till med det här. Om de till exempel har haft det lite tufft under en lektion så skiner de upp den här tiden och får lyckas, säger Axel Johansson.
Utbudet är brett. Här finns till exempel schack och andra brädspel, bollar, pingisracketar, spadar och olika leksaker.
– Vi vill nå alla, det får inte bara blir hockey och fotboll. Vi har till exempel Rubiks kub och erbjuder utmaningar som att leta Pokémons på skolgården, säger David Isberg.
– Vi samarbetar även med biblioteken och har köpt in hängmattor som eleverna kan ligga i och läsa, säger Axel Johansson.
Att utrusta en lånebod kostar en del i början i inköp av bollar, lek, spel med mera.
– Men vi har haft en del material sedan tidigare och det är inte mycket som har försvunnit. Vi är också duktiga på att laga saker, oftast tillsammans med barnen, säger Axel Johansson.
Eleven lämnar in sin klädnypa när hen lånar en sak i boden.
Pantsystemet är ordnat med klädnypor. Varje klass har sin färg på klädnyporna och varje elev har sin egen klädnypa med sitt namn.
– Alla klädnypor finns vid låneboden och eleven lämnar sin personliga klädnypa för att låna ett spel eller annat. Då hänger vi den klädnypan på ett snöre i boden. Det är ett smidigt system och vi kan se snabbt om någon elev har glömt att lämna tillbaka något, säger David Isberg.
De båda lärarna kan nu helt koncentrera sig på rasterna vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare.
– Tidigare behövde vi efter rasterna stressa in igen och vara i ett klassrum. Nu får vi en mycket högre nivå på rasterna, säger David Isberg.
– Vi får även mer tid till att kontakta olika föreningar för samarbeten. En idé vi har är även att involvera föräldrar kanske om någon som är polis skulle kunna komma och parkera polisbilen på skolgården och berätta om polisens uppgifter, säger Axel Johansson.
Låneboden har nu blivit så populär att den även används på fritidshemmet, som har nära 350 inskrivna elever.
– De önskade att låneboden skulle vara öppen även på fritids. Jag jobbar med de äldre eleverna upp till årkurs sex och de arbetar i boden under eftermiddagarna tillsammans med en vuxen. Det bidrar till att det blir en härlig stämning även på eftermiddagarna. Det är en häftig förändring som har skett, säger David Isberg.
När vintern kommer finns det en spolad is på skolgården och genom samarbete med Fritidsbanken levereras skridskor, pjäxor, längdskidor och snowracers till Bergvretenskolans lånebod.
LÄS OCKSÅ:
Knepen som får tjejerna att ösa på under rasten
Nicklas digitala lösning fick fart på rasterna
Fritidslärarnas hästbygge blev en succé
Han fyllde rastboden med skänkta saker
Gustav Sundh får fint pris: ”Vi lärare i fritidshem står i frontlinjen”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.