Käpphästarna fick ett rejält stall.
Till startsidan
Signe Bergqvist, Signe Ljungberg, Laila-Stina Rensberg och Lydia Lindberg gillar att rida, kratsa hovarna och hämta hö till skolgårdshästen på Funäsdalens skola.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst som varken sparkas eller bits.
Idén att någon gång bygga en häst kläcktes när plintarna i idrottshallen i Funäsdalens skola skulle bytas ut och fritidshemmet Pelikanen bad att få behålla en plint på skolgården. Där har den stått i regn och snö i nästan tre år. Men i slutet av årets sommarlov så sjönk barnantalet och nästan all personal var tillbaka – detta frigjorde tid.
Den hästkunniga pedagogen Jenny Högström sa ”Nej, nu bygger vi den där hästen som vi pratat om så länge”. Projektet var igång!
Det var viktigt att hästen var stadig nog för många barn, så det blev rejält virke uppe på plinten. Huvudet byggdes av regelvirke och är förankrat och fastskruvat inuti kroppen. Ofta var barnen ute och lekte samtidigt som läraren i fritidshem Pia Pousette snickrade och barnen hjälpte gärna till som hantlangare. På byggmarknaden finns en spillvirkeshörna, dit blev det många turer ju mer projektet ökade i omfång. Det önskades ett stall till käpphästarna och en sadelkammare till hästutrustningen.
Hela hästprojektet blev mer lyckat och fick större betydelse för både hästvana och hästovana än fritidslärarna någonsin kunnat tro. Det är alltid några barn som kommer släntrande förbi hästen när de kommer från fotbollsplanen. Någon klättrar upp på den i förbifarten, kanske kliar den lite på mulen eller rufsar den i svansen innan de går in.
– Det går inte en rast utan att ett gäng barn är där och leker, och det är olika barn vid olika tillfällen, stora som små, säger Pia Pousette.
Käpphästarna fick ett rejält stall.
1. Grunden till vår häst består av en kasserad plint från skolans idrottshall som vi på fritids fick överta. Vi gjorde en skiss först och löste saker vartefter bygget framskred.
2. Vi har åkt till byggmarknaden, där vi har fått hämta spillvirke fritt till bygget, flera gånger. Skruv, platt stålband och rörisolering (till frambenen) fick vi okej från vår rektor att köpa in. Jenny, som är hästkunnig, ville gärna ha ben med hovar, ”så att vi kan peta in lite skit när de går in från rasten och så kan de komma ut och kratsa hovarna sen”. Så hovarna stod jag med stämjärn och hammare och högg ut ur regelvirke, berättar Pia Pousette.
3. Att göra ett stall till barnen som funkar till hästlekar och käpphästar stod också på önskelistan. Många elever lånar knytsnören i boden och leker häst på rasterna. När vår slitna scen på skolgården revs tog vi lastpallarna den var byggd av och använde som stomme till stallet.
4. Alla skänkta hästgrejer fick omöjligt plats inne i låneboden, så det var bara att åka och hämta mer virke. Nya sadelskåpet står nära hästen och vi låser upp det varje rast och på fritidstiden för de äldre eleverna.
5. Vi fick läder av träslöjdsläraren att göra öron av. Svansen är tillverkad av packsnöre. Nu återstår bara att döpa hästen, så alla elever får lägga namnförslag i en låda. Gnägg, gnägg! Nästa byggprojekt kommer nog röra skotrar, hälsar Pia Pousette på fritidshemmet Pelikanen.
Har du ett tips du vill dela med dig av? Mejla fritidspedagogik@vilarare.se
LÄS ÄVEN
Så vände fritidslärarna det tuffa klimatet på fritidshemmet
Krönika Tänk ändå, när barn själva sätter fingret på det fina och vackra med just fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Tips På Strömsholms fritidshem får barnen ”bokbada” rejält.
Krönika Vad händer när treorna kliver vidare mot mellanstadiet och sedan ännu högre upp i årskurserna? Lever något av det vi byggt kvar? Ja, mer än man kanske tror. Och i veckan fick jag en tydlig påminnelse om det, skriver Andreas Härjefors.
Panelen Så svarar tre lärare om prylar och statussymboler bland eleverna.
Lön Lönen för lärare i fritidshem är i genomsnitt 37 166 kronor i månaden, enligt lönestatistik från 2025. Men variationen är relativt stor beroende på var i landet man arbetar.
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Reportage Barnen växer när leken tas på allvar: ”De vill fatta sina egna beslut”.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.