
Käpphästarna fick ett rejält stall.
Signe Bergqvist, Signe Ljungberg, Laila-Stina Rensberg och Lydia Lindberg gillar att rida, kratsa hovarna och hämta hö till skolgårdshästen på Funäsdalens skola.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst som varken sparkas eller bits.
Idén att någon gång bygga en häst kläcktes när plintarna i idrottshallen i Funäsdalens skola skulle bytas ut och fritidshemmet Pelikanen bad att få behålla en plint på skolgården. Där har den stått i regn och snö i nästan tre år. Men i slutet av årets sommarlov så sjönk barnantalet och nästan all personal var tillbaka – detta frigjorde tid.
Den hästkunniga pedagogen Jenny Högström sa ”Nej, nu bygger vi den där hästen som vi pratat om så länge”. Projektet var igång!
Det var viktigt att hästen var stadig nog för många barn, så det blev rejält virke uppe på plinten. Huvudet byggdes av regelvirke och är förankrat och fastskruvat inuti kroppen. Ofta var barnen ute och lekte samtidigt som läraren i fritidshem Pia Pousette snickrade och barnen hjälpte gärna till som hantlangare. På byggmarknaden finns en spillvirkeshörna, dit blev det många turer ju mer projektet ökade i omfång. Det önskades ett stall till käpphästarna och en sadelkammare till hästutrustningen.
Hela hästprojektet blev mer lyckat och fick större betydelse för både hästvana och hästovana än fritidslärarna någonsin kunnat tro. Det är alltid några barn som kommer släntrande förbi hästen när de kommer från fotbollsplanen. Någon klättrar upp på den i förbifarten, kanske kliar den lite på mulen eller rufsar den i svansen innan de går in.
– Det går inte en rast utan att ett gäng barn är där och leker, och det är olika barn vid olika tillfällen, stora som små, säger Pia Pousette.
Käpphästarna fick ett rejält stall.
1. Grunden till vår häst består av en kasserad plint från skolans idrottshall som vi på fritids fick överta. Vi gjorde en skiss först och löste saker vartefter bygget framskred.
2. Vi har åkt till byggmarknaden, där vi har fått hämta spillvirke fritt till bygget, flera gånger. Skruv, platt stålband och rörisolering (till frambenen) fick vi okej från vår rektor att köpa in. Jenny, som är hästkunnig, ville gärna ha ben med hovar, ”så att vi kan peta in lite skit när de går in från rasten och så kan de komma ut och kratsa hovarna sen”. Så hovarna stod jag med stämjärn och hammare och högg ut ur regelvirke, berättar Pia Pousette.
3. Att göra ett stall till barnen som funkar till hästlekar och käpphästar stod också på önskelistan. Många elever lånar knytsnören i boden och leker häst på rasterna. När vår slitna scen på skolgården revs tog vi lastpallarna den var byggd av och använde som stomme till stallet.
4. Alla skänkta hästgrejer fick omöjligt plats inne i låneboden, så det var bara att åka och hämta mer virke. Nya sadelskåpet står nära hästen och vi låser upp det varje rast och på fritidstiden för de äldre eleverna.
5. Vi fick läder av träslöjdsläraren att göra öron av. Svansen är tillverkad av packsnöre. Nu återstår bara att döpa hästen, så alla elever får lägga namnförslag i en låda. Gnägg, gnägg! Nästa byggprojekt kommer nog röra skotrar, hälsar Pia Pousette på fritidshemmet Pelikanen.
Sadeln är ett superfynd – gratis på en köp- & säljsida!
Skolans Syv skänkte sin ryktlåda som hon hade som liten.
En annan lärare kom med träns, bett, sadelhållare, benreflexer och grimmor som
fanns kvar sedan hon var hästägare.
Hästen väckte engagemang både i och utanför skolan.
Har du ett tips du vill dela med dig av? Mejla fritidspedagogik@vilarare.se
LÄS ÄVEN
Så vände fritidslärarna det tuffa klimatet på fritidshemmet
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.