
Britt-Marie Lindström spelar boll med eleverna i gagarinken.
Barnen rusar ofta fram och kramas när hon kommer till fritidshemmet, berättar Britt-Marie Lindström, som blivit lite av en profil Varberg efter 60 år i läraryrket.
Lärarliv
Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem.
– Det är roligt och inspirerande. Men utvecklingen har tyvärr försämrats med stora grupper och oro bland barnen, säger hon.
”Extra småskollärare” står det i tjänstgöringsintyget från 1965. Det var då som Britt-Marie Lindström fick sitt första jobb i skolvärlden.
Nu, 60 år senare, har hon hunnit fylla 79 år och arbetar fortfarande kvar i skolan. De senaste 40 åren har det varit som lärare i fritidshem, eller fritidspedagog som varit hennes titel merparten av tiden.
– Jag tycker fortfarande att det är roligt att gå till jobbet. Det är ett motto som jag har försökt att följa i yrkeslivet efter att ha tagit examen som fritidspedagog i Borås 1972, säger Britt-Marie Lindström.
Vad har varit det bästa med jobbet?
– Det har varit så oerhört varierande och utvecklande. Jag har försökt att vara en god förebild och tänka på vad de unga behöver få med sig på färden mot vuxenlivet. Det handlar om att föregå med gott exempel, vara trevlig och hälsa på barnen. Jag har svårt för vuxna som säger ”sluta upp med det där”, ”det där förbjudet”, och liknande kommentarer. Det finns andra vägar att gå och förklara varför man vinner på ett bra beteende.
Britt-Marie Lindström spelar boll med eleverna i gagarinken.
Efter totalt 40 år som anställd på i stort sett alla skolor i Varberg har Britt-Marie Lindström blivit lite av en profil i kommunen.
– När jag kommer till jobbet rusar en del barn fram och vill kramas. Jag är ju lite känd och sticker nog ut lite med tanke på min ålder. En del frågar om jag verkligen är nästan 80 år. På ett sätt är det bra att barnen får erfarenhet av att träffa personal i olika åldrar, säger Britt-Marie Lindström, som bor i Göteborg och pendlar till jobbet.
Trots att hon oftast älskat sitt arbete så ser hon utvecklingen generellt sett som negativ när det gäller fritidshemmen.
– När jag började i yrket så hade vi fina intentioner om att vara med och skapa en meningsfull fritid för barnen. Men med stora barngrupper och andra förändringar så har det tyvärr ibland blivit mer av förvaring. Att till exempel sitta och spela Ipad långa stunder tycker jag inte är en verksamhet för fritids.
I mitten av 1980-talet beskriver hon en yrkesvardag med tre utbildade fritidspedagoger och mindre barngrupper jämfört med i dag.
– Vi delade ofta upp i grupper med max tio barn per grupp och vi hade drama, utelek, bild och slöjd. Barnen utvecklades och pratade öppet i ett tillåtande klimat. Det var även språkutvecklande. Då var fritids även mer frikopplat från skolan och barnen längtade efter att få komma dit.
I dag upplever hon att allt fler barn kommer med obearbetade konflikter efter skoldagen.
– De tycker även i dag att det är roligt att vara på fritidshemmet men de kommer ofta med problem som de inte har hunnit lösa. De kan vara jättearga och frustrerade. Då kan det ta lång tid för oss att de få dem att landa.
Hon oroas även över alla larmrapporter om ökande hot och våld i skolan.
– Vi måste göra något åt situationen med barn som misshandlar varandra och slår vuxna. Det har blivit mycket stökigare och oroligare i klasserna. Lågaffektivt bemötande är värdefullt för att få en tryggare miljö, men problemet med oro och våld är så omfattande i samhället att vi på fritidshemmet bara kan vara en liten del i att vända utvecklingen.
Varje dag möts jag av glada barn som ger mig uppskattning, säger Britt-Marie Lindström.
Som 67-åring tog Britt-Marie Lindström ut pension men fortsatte att arbeta heltid ett par år. Sedan flera år ingår hon nu i Varberg kommuns bemanningspool vilket innebär att hon i genomsnitt arbetar på olika fritidshem cirka tre dagar per vecka och fyra timmar per dag.
– Jag har en app där jobben visas, det är smidigt system.
Vad är det som driver dig att fortsätta att jobba?
– Varje dag möts jag av glada barn som ger mig uppskattning och jag känner mig fortfarande pigg. Samtidigt ger det ett bra tillskott för att dryga ut pensionen. En period efter en separation var jag ensamstående med tre barn och då var jag tvungen att vara en del ledig. Det påverkar ekonomin.
År 1983 träffade hon sin nuvarande man.
– Han är 75 år och jobbar fortfarande en del som svetsare, säger Britt-Marie Lindström och skrattar.
LÄS OCKSÅ:
Tre lärare i fritidshem: Därför älskar vi yrket
Därför lämnar lärare i fritidshem yrket
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Vi lärare har liknande utmaningar, oavsett om vi är lågstadielärare, mellanstadielärare, förskollärare eller lärare i fritidshem, skriver Irina Eriksson.
Debatt Systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att fritidshemmets ska kunna stärka elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling över tid, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa och ger förslag på hur SKA kan genomföras.
Fritidshem I Strängnäs har ”läranderonder” blivit en succé.
Debatt Fritidshemmet är en avgörande pedagogisk arena med en enorm, och ofta underskattad, betydelse för våra barns utveckling, skriver Magdalena Bull, ansvarig för de tidiga skolåren (primary years manager) på Internationella engelska skolan, IES.
Debatt Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt När fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.
Debatt Fritidshemmet är fullt av eldsjälar. Vi som brinner för vårt uppdrag, som försöker hitta lösningar där det inte finns resurser, skriver fritidshemssamordnaren Sandra Helgöstam.
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Debatt Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad, skriver Maria Ljung.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Tips Japanska figurer får fart på elevernas syintresse.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”