Härjefors: ”Utan de unga vikarierna stannar fritids”
Inhopp på ett fritidshem kan bli första steget in i yrket, som det blev för mig, skriver Andreas Härjefors.
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna. Det här är min hyllning till dem, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Det är välkänt att det inte finns tillräckligt många behöriga lärare på landets fritidshem. I stället fylls personalgruppen ofta ut av personer med annan utbildning eller av unga människor utan eftergymnasial utbildning. Nu är det dags att de får sin hyllning.
Det kan låta som en motsägelsefull ståndpunkt. Självklart är det viktigt att vi har utbildade fritidshemslärare som ansvarar och driver undervisning och utveckling på landets fritidshem. Det är också viktigt att all personal har utbildning för sitt uppdrag och att vi ökar andelen utbildade hela tiden. Men man kan faktiskt ha flera tankar i huvudet samtidigt här. Just nu är det inte möjligt att ha en optimal bemanning på varje enskilt fritidshem i vårt land, där samtliga har rätt utbildning för uppdraget.
Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i många fall inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna.
Jag började själv som en av dem. Ung, outbildad och helt ny i en verksamhet som jag inte visste mycket om. Jag hade påbörjat studier för att bli lågstadielärare, men efter att ha hamnat på en vikarielista till ett fritidshem så blev det paus i studierna och jag hittade mitt nya yrke framöver.
Skapar snabbt relationer till barnen
Under mina femton år har jag mött många yngre som klivit in när bemanningen gapat tom. I en ideal värld hade vi aldrig behövt rekrytera med kort varsel. Vi ska inte jobba för att ”släcka bränder” genom att hetsrekrytera. Men ibland kommer det att behöva ske av olika anledningar. Det kan handla om en kollega som har blivit sjukskriven, att någon kommer att plugga efter jul eller att man, som tyvärr är vanligt, inte haft en optimal bemanning från början som täcker elevgruppens behov.
Jag brukar lite raljant säga att vi ibland nästan rekryterar från busshållplatsen utanför skolan:
– Hej, är det någon som vill jobba på fritids i några veckor?
Så illa är det inte, oftast är det någon som känner någon, eller en uppskattad vikarie som kan komma tillbaka. Många gånger kommer de här yngre in med en härlig energi och öppet sinne för yrket. De knyter ofta snabbt relationer med barnen.
Självklart behöver de styrning, kunskap och mentorskap för att kunna lyckas och utvecklas i sitt arbete. De måste få växa i yrkesrollen och pröva sig fram inom trygga ramar. Det är inte alla som faktiskt kommer att vara lämpade eller vilja stanna på fritidshemmet. Oftast är uppdraget på fritidshemmet vägen till något annat – ett annat jobb eller studier. Men ibland upptäcker vissa att fritidshemmet är världens roligaste uppdrag och bestämmer sig för att plugga till fritidshemslärare.
Jag vill därför slå ett slag för de yngre och outbildade, de som kommer in och räddar vardagen och ibland blir framtidens utbildade kollegor. Kanske är det just då som nästa fritidshemslärare tar sina första steg in i yrket.
Andreas Härjefors har 15 års erfarenhet av arbete i fritidshem och studerar nu till lärare i fritidshem.
LÄS OCKSÅ:
Härjefors: Jag vill inte tysta ner barnen under lunchen
Grimm: Får vem som helst arbeta på fritidshemmet?
