
Eleverna hjälps åt att tömma hinkarna med sättpotatis.
Hållbarhet Eleverna på Hemsjö fritidshem sår, skördar och smakar sina egna grödor. Grönsakerna äter de till lunch och mellis, eller tillagar själva på fritidshemmet. I odlingsprojektet får fritidshemmet in sina mål om hållbarhet, kost och rekreation.
Bakom en fristående villa på skolgården döljer sig en trädgård med ett växthus, några pallkragar och en odlingsbädd. Solrosor, brytbönor och majsplantor har vuxit sig höga längs med husväggen och i växthuset står utblommade tomatplantor och sallad. Nio elever i årskurs två och tre på fritidshemmet i Hemsjö utanför Alingsås har velat följa med till trädgården den här varma septemberdagen. De ska skörda grönsaker och smaka ätbara blommor.
Signe, Hugo och Lukas plockar en varsin majskolv.
– Ska vi göra popcorn av dem till mellomyset? frågar Lise-Lott Lindberg, lärare i fritidshem.
– Jaaa! ropar Hugo.
– Kan vi odla ananas? undrar Lukas.
Lise-Lott Lindberg svarar att de kan pröva.
Potatis, tomater, majs och bönor – det odlas massvis av grönsaker på Hemsjö fritidshem.
Eleverna har deltagit i det här odlingsprojektet sedan i början av året. De har planerat och förodlat inomhus, planterat och sått i trädgården. Ett par eftermiddagar i veckan under våren har intresserade elever skött om odlingen, rensat ogräs och vattnat.
– Att så och skörda de första grönsakerna på våren är nästan det roligaste. De flesta gillar tomater, säger Lise-Lott Lindberg.
Men att smaka på grönsakerna som mognat på hösten hör också till höjdpunkterna. Eleverna plockar brytbönor och alla vill testa lakritstagetes i en kruka. Det smakar verkligen lakrits, konstaterar de.
I odlingsprojektet får fritidshemmet in sitt övergripande mål om att ”må bra”, där hållbarhet, kost och rekreation ingår.
Vi diskuterar också hur vi ska leva för att hålla och må bra.
– Vi har i år jobbat med hållbarhet i det lilla, på individnivå. Mångfald i naturen och växtcykeln, som blir väldigt påtaglig för barnen. De pillar ur frön till nästa år, sår dem och ser grödorna växa för att slutligen äta dem. Vi diskuterar också hur vi ska leva för att hålla och må bra. Att vara i trädgården är en rekreation i sig. En del barn säger att det är det skönaste stället på skolan, säger Lise-Lott Lindberg.
Det händer flera saker medan barnen är där. De upptäcker en gräshoppa och en elev studerar en groda som kryper in under växthuset. Några skakar ner äpplen från äppelträdet.
Grönsakerna serveras till lunch och mellanmål genom ett samarbete med matsalspersonalen, som ställer upp skyltar på buffén när exempelvis gurka och persilja kommer från trädgården. Eleverna tillagar även själva det de odlat på fritidshemmet och har bland annat torkat majskorn som de poppat till Melodifestivalen i februari, gjort potatis- och grönkålschips, aroniabärsaft och maskrossirap. Förra säsongen räckte champinjonerna till svampsoppa till hela skolan. Fritidshemmet har dock ingen ambition att bli självförsörjande. Odlingen skapar däremot en förståelse för var maten kommer ifrån, säger Lise-Lott Lindberg.
När man sett det hela vägen från frö till grönsak, då blir det gott.
– När man sett det hela vägen från frö till grönsak, då blir det gott. Alla tyckte att grönkålschipsen var goda, de saltade och oljade in, och förundrades över att de blev krispiga. Jag lovar, lägger man till ordet ”chips” så älskar barnen grönkål!
Hon hämtar några hinkar med odlingspotatis, som eleverna hjälps åt att hälla ut i en skottkärra. De gräver fram några nävar småpotatisar.
– Vad tycker ni vi ska göra med dem? frågar Lise-Lott Lindberg.
– Chips! svarar barnen.
Försöket att odla vattenmelon, som var elevernas önskemål, fungerade däremot inte.
– Då diskuterade vi varför det inte gick. Det blir också en lärdom, säger Lise-Lott Lindberg.
Odlingsprojektet har smittat av sig på barnens egna lekar. Inspirerade av arbetet i trädgården startade några elever i våras en egen odling i skogskanten vid skolan. Utan inblandning av vuxna tog de med sig fröer hemifrån, grävde odlingsbäddar och sådde.
Eleverna hjälps åt att tömma hinkarna med sättpotatis.
– Vi bidrog med några fröpåsar, men i övrigt lade vi oss inte i. Vi ville observera vad de tagit med sig från odlingsprojektet. Det var magiskt att följa deras samarbete, hur de räknade och mätte och skrev lappar som visade vad de odlade. Det blev konflikter och förhandlingar kring vad de skulle odla, som de löste på egen hand.
Det fina med projektet har också varit samarbetet med föräldrar. De har hjälpt till med att vattna i trädgården under sommaren och bidragit med fröer och plantor.
I oktober är det i odlingsprojektets årshjul tid att ”ta avsked”, men fritidshemmet fortsätter i stället att odla inomhus i liten skala. I fönsterbrädan står redan mikroblad med bland annat rädisor, krasse och purjolök. Till våren planerar Lise-Lott Lindberg och hennes kollegor att få in det digitala i projektet. Då ska eleverna få göra filmer av sin odling.
– Det går att få in jättemycket från läroplanen. Vi har jobbat med estetiska uttrycksformer, eleverna har ritat och målat saker från trädgården, och sambandet med naturen. Barnen lär sig mer än vad man tror.
LÄS ÄVEN
Krönika Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet, skriver Andreas Härjefors.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Undervisning Vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Tre lärare i fritidshem svarar.
Debatt Om vi vill ha trygga och väl omhändertagna elever från första dagen, särskilt de yngsta, krävs att fritidshemmet är genomtänkt, strukturerat och startklart, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.