Förslagen som ska lyfta undervisningen

Foto: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Den statliga utredningen ”Stärkt kvalitet och lik­värdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg” lämnades till regeringen i juni. Efter två års arbete presenterade utredarna ett antal förslag som ska förbättra fritidshemmet. Vi lät några experter – lärare i fritidshem och forskare – välja ut de viktigaste.

Lokalerna ska vara anpassade

– Förslaget om att fritids ska ha ändamålsenliga lokaler låter lysande. Barn har rätt att befinna sig i en miljö som främjar ett upplevelsebaserat och fritt lärande, som också ska få breda ut sig. Det som barnen bygger upp ska kunna finnas så länge leken eller processen pågår, och inte behöva städas bort till nästa dag. Fritids behöver egna lokaler. Det är en mycket stor del av det fritidspedagogiska lärandet.

/Maria Nilsdotter Müller, lärare i fritidshem och rektor, Lund.

Specialpedagogiskt stöd och utbildning

– Ett viktigt förslag är att öka det specialpedagogiska stödet. Elever som har resurser under skoltid behöver det också under fritidstiden. Vi behöver också kunna utbilda alla som arbetar på fritids. Ett förslag är att de som arbetat i fritidshem i åtta år ska kunna vidareutbilda sig genom att läsa 30 poäng på högskola och bli legitimerade lärare. Det vore toppen. Då kan vi äntligen få rätt förutsättningar att bedriva undervisning även på fritidstiden.

/Nina Berg, lärare i fritidshem, Vaxholm.

Uppdraget ska bli tydligare

– Jag vill lyfta förslaget om att återigen förtydliga fritidshemmets uppdrag. Min forskning visar att barns meningsfulla fritid och rutinsituationer blivit försummat med de revideringar som skett av läroplanen de senaste 20 åren. Lärare i fritidshem måste ges stöd i att prioritera meningsfullhet och omsorg i fritidshemmet så att rutiner som öppning, stängning, mellanmål och utevistelse präglas av barns perspektiv, pedagogik och omsorg. Jag ser i min forskning stora strukturella och pedagogiska brister inom dessa områden.

/Karin Lager, universitetslektor, Högskolan Väst.

Alla barn har rätt att gå på fritids

– En jätteviktig fråga är barns rättighet att gå på fritids. Men utredarna vågar inte ge ett skarpt förslag, eftersom det är en så stor reform, fast de lyfter att det på sikt ska vara en rättighet för alla elever. För mig är det en ideologisk och barnrättslig fråga. Vi har haft samma debatt om förskolan, men i dag är det självklart att alla barn får gå i förskolan. Det är också bra att man vill införa ett statsbidrag för fritidshemssamordnare.

/Helene Elvstrand, universitetslektor, Linköpings universitet.

Riktmärken för elevgruppernas storlek

– Utredarna har gjort ett bra jobb och lyft fram många av de saker som behöver åtgärdas för att kvaliteten i fritidshemmet ska uppnå läroplanens intentioner. Yrkesmässigt tycker jag att det är jätteviktigt att det görs något kring elevgruppernas storlek. Man kan inte ha pedagogisk undervisning i fritidshem med mellan 40 och 50 eller uppemot 100 barn. Jag hoppas verkligen att det blir verkstad av förslaget.

/Line Isaksson, lärare i fritidshem och ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse