Studie: Rektorer vill se fler barn på fritidshemmet

Tre saker utmärker fritidshem i socioekonomiskt utsatta områden: inskrivningsgraden är låg, andelen behöriga lärare är låg – och personaltätheten är hög eftersom det ofta kan vara oroligt både på skolorna och i närområdet. 

Men vilken roll spelar fritidshemmen för barnen i dessa stadsdelar? 

– Det vet vi rätt lite om, det finns knappt några studier på området, säger professor Helena Ackesjö som tillsammans med forskarkollegorna Marina Wernholm och Jens Garde-sten bestämde sig för att få en bättre bild av läget. 

Sammantaget handlar det om 159 skolor i 29 kommuner som ligger i riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden.

– Vi skickade ut en enkät till samtliga rektorer i dessa områden och fick hela 63 procents svarsfrekvens. De tyckte uppenbarligen att det var mycket angeläget att dela med sig av sina erfarenheter. 

Rensar skolgården från vapendelar och kanyler

Den bild forskarna fick var mörkare än de hade befarat. 

– 78 procent svarar att de under det senaste året upplevt grov brottslighet i skolans närområde. Flera beskriver hur personalen vissa morgnar tvingas städa bort vapendelar och kanylrester från skolgården. 

Vidare berättar rektorerna hur de ibland får skydda barn från drogpåverkade föräldrar, får hjälpa mammor som flyr från sina män eller stötta flickor som annars kanske får spendera sin fria tid i hemmet.

– Flera understryker att fritidshemmet har stor betydelse, trots att de bara når ett fåtal av de barn som skulle behöva det. ”Vi kan göra skillnad”, säger de. Maten är något man återkommer till, barnen som är inskrivna på fritidshemmen får tillgång till mer mat. Vissa barn lever under fattiga förhållanden, och får inte alltid tillräckligt med mat och omsorg därhemma. 

Gängen rekryterar nioåringar

Utöver enkäten har de två forskarna också intervjuat 13 av rektorerna. 

– Flera av dem beskriver fritidshemmet som en viktig plats, en fristad från en tuff situation i hemmet och i närområdet. Dagens diskussion om fritids handlar ju mycket om undervisningen, i de här skolorna betonar man snarare den andra delen, omsorgen och tillsynen. 

Men självfallet finns också den undervisande delen med som ett centralt argument för att få fler barn att komma till fritids.

– Om barnen får delta i fritidshemmets verksamhet skulle det innebära ytterligare några timmar då de får bada i svenska, många av barnen hör ingen svenska efter den obligatoriska skoldagens slut. 

Rektorerna lyfter också barnens behov av att få delta i organiserade aktiviteter.

– I dessa områden lyser idrottsklubbar och andra föreningar med sin frånvaro, vilket bidrar till att barnen drar runt i kvarteren efter skolans slut. Det ökar förstås risken för barns utsatthet och att vissa dras in i kriminalitet, vi vet ju att så unga som nioåringar har sugits upp av gängen. 

De med störst behov står utanför

Så varför är inte fler barn inskrivna på fritids? En förklaring är ekonomisk, för dessa familjer är en tusenlapp i månaden mycket pengar. En annan är att familjerna föredrar att själva ta hand om barnen. Därtill handlar det om bristande kunskaper om vad som görs på fritidshemmet.

Men det beror också på att de inte har rätt till fritids då vårdnadshavarna vare sig jobbar eller studerar. 

– Det känns inte bra att de som är i allra störst behov av en plats på fritidshemmet är uteslutna, säger Helena Ackesjö och tillägger:

– Några av rektorerna berättar öppet att de trotsar reglerna och ger plats till barn som egentligen inte har rätt av vara där. Men de inser hur viktig platsen är för dem.