Eget inflytande viktigt för eleverna på mellanstadiet
En separat avdelning och mer att säga till om kan vara nycklar för att locka äldre till fritidshemmet.
Mellanstadieraset
Vissa fritidshem är extremt lyckosamma med att locka mellanstadiebarn. Vi har talat med tre i Helsingborg, Kalmar och Norrköping. Knepet?
– Lyssna till barnens önskemål. Vi tillåter skärmar, men efter någon månad är de ute och leker i stället, säger fritidsläraren Mikael Andersson.
Han har jobbat tätt ihop med lärarkollegan Johan Fastberg på Maria Parkskolan i Helsingborg, i flera år nu har de haft uppåt hundra inskrivna mellanstadiebarn.
– Framgången beror till stor del på att vi ändrade vårt tankesätt. Det fungerade inte när vi vuxna i så hög grad planerade aktiviteterna, vi behövde ta ett steg tillbaka.
Det viktigaste för barnen, visade enkäterna, var att ha sina kompisar där. Och att själva få avgöra vad de ska göra. Som ett barn formulerade det: ”Jag vill bara vara här, jag har aktiviteter senare på dagen”.
Hemmasittare lockas tillbaka till skolan
Mikael Andersson
Deras önskan om att ha tillgång till mobilen uppfylldes.
– Tar vi mobilen går de hem. Men vår erfarenhet är att de inte använder mobilerna när de har kompisarna här.
Den tillåtande miljön har lett till att även hemmasittare kommit tillbaka till skolan.
– En kille är ofta här nu och bygger Minecraft. Och han har börjat prata med kompisarna.
Att mellanstadiebarnen fick egna lokaler har också ökat intresset att komma. Lärarnas roll blir att fördjupa relationerna med eleverna – och fånga upp deras önskemål.
– Det blir intressedrivet. Johan snappade upp ett intresse att göra en Harry Potter-lek i gymnastiksalen, först var de en handfull, nu går ett 20-tal dit ofta. Aktiviteter får växa fram organiskt utifrån barnens viljor.
Plockar in treorna bland mellanstadiebarnen
I Kalmar finns ett av Sveriges mest omskrivna fritidshem för mellanstadiebarn på Vasaskolan. Forskare vid Linnéuniversitet skrev 2017 tillsammans med fritidspedagogerna boken ”Entreprenöriell fritidspedagogik” med utgångspunkt från deras stora Legobygge.
Peo Friman
En framgångsfaktor genom åren har varit den gamla villa intill skolan där de kunnat husera, Skepprevet, en byggnad som de förlorade i år. Men den erfarna fritidsläraren Peo Friman tror att de kan fortsätta att locka mellanstadiebarnen till sig.
Ett av knepen är att ta in treorna i mellanstadiebarnens gemenskap.
– Vår erfarenhet är att man redan i trean vill göra andra saker än de mindre barnen.
Han listar lite av vad de erbjuder: BMX-cyklar, inlines, kickbikes, skateboard och waveboard.
– Grejer att ta sig fram på som man kanske inte har hemma. Vi har också byggt gupp de kan köra på.
Dagen innan vi talas vid har de haft det årliga ”slaget om Kalmar” intill Kalmar slott. Under hösten har de snickrat träsvärd för ett rollspel där de får spela danskar och svenskar och drömma sig tillbaka till år 1611. Den här gången var de ”49 tappra krigare”.
– Varje år är vi inne i årskurs 2 och marknadsför oss, bland annat just med Kalmarslaget.
Peo Friman understryker att det är upp till barnen själva hur många aktiviteter de vill vara med på.
– Vissa är bara här och hänger en halvtimme i soffan, det är också ok.
Egen lokal och medbestämmande två nycklar till framgång
I Norrköping kom ett påbud från kommunen för att par år sedan, att anordna traditionella fritidshem på mellanstadiet i stället för modellen där mellanstadiebarnen hade samsats med äldre barn på fritidsgårdarna.
Läraren i fritidshem Pontus Axelsson berättar att första året med vanligt fritids blev ett misslyckande:
Pontus Axelsson
– Vi tänkte att de kunde vara i våra vanliga lokaler tillsammans med treorna och med lite andra aktiviteter bara. Vi hade tio inskrivna fyror, till sist var det bara en eller två som kom.
Man tvingades tänka om. Först och främst behövde man en separat avdelning för mellanstadiebarnen med egen lokal, det blev en tidigare syslöjdssal. Och man skulle ge dem mer inflytande än de yngre barnen hade.
– De skulle få bestämma mer, både över aktiviteter och regler. De skulle få en tydligare egen röst. Skärmtid? Ja, det kunde de få, men vi diskuterade med dem hur den kunde användas.
Mycket av tiden går åt till samtal och att skapa en trygg miljö. Och barnen strömmar till, nu har de 55 inskrivna, varav flera i årskurs 5 och 6.
”Nu har vi färre barn som vi är oroliga för”
Skolan ligger i Hageby, ett socialt utsatt område. I fjol skapades Sveriges första visitationszon här efter ett dubbelmord. I början hade fritidshemmet svårt att rekrytera personal, en del var skeptiska till att jobba med de äldre barnen. Men nu har det lossnat.
– Studenter från Linköpings universitet gör sin VFU här och blir inspirerade av vårt arbete. De ser att vi, tillsammans med skolan, kan stötta barn som riskerar att hamna snett. Numera har vi färre barn som vi är oroliga för.