
Jêran Rostam, Sam Lundberg Ahlgren, Tyra Leijström, Suz Södergren och Mats Ljus under dagens uppdrag. Att skapa Orihon-böcker. Foto: Oskar Omne.
Suz Södergren och Mats Ljus är lärare på kursen Livskonsten. Skapande och personlig utveckling är centralt i utbildningen. Foto: Oskar Omne.
Reportage Hämta ny kraft efter en tid av sjukskrivning, satsa på eget skapande eller finn ökad livsglädje. Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Hanna Lafveskrans Edström klistrar in ett litet träd och en bro i vikt papper som hon har tecknat och målat. Det blir de första sidorna i den japanska Orihon-boken, en slags dragspelsbok där man vecklar ut sidorna vid läsning. Handlingen i boken ska anspela på den dikt som hon skrev i går. Den börjar så här:
”Bjöd oss in i skogens doft. Av barkbåt och höst.”
Hanna Lafveskrans Edström har en yrkesbakgrund som arkitekt och sekreterare på Regeringskansliet men har den senaste tiden varit sjukskriven på grund av utmattning.
– Jag sökte hit då jag var sugen på kreativt skapande. Det här är ett mjukt sätt att mentalt hantera sina rädslor och finna det som känns lustfyllt. Jag har väldiga prestationskrav så nu vill jag hitta glädje och lust utan att det är resultatbaserat. Det här är en må-bra-kurs, säger hon och skiner upp i ett leende inne i klassrummet.
Jêran Rostam, Sam Lundberg Ahlgren, Tyra Leijström, Suz Södergren och Mats Ljus under dagens uppdrag. Att skapa Orihon-böcker. Foto: Oskar Omne.
Kursens formella titel är Livskonsten och platsen är Södra Stockholms folkhögskola.
Skapande, personlig utveckling samt natur och kultur är nyckelord, berättar Mats Ljus som är en av lärarna på Livskonsten.
– I de skapande delarna försöker vi slipa bort de jobbiga prestationskraven och föreställningar om att ”jag inte kan”. Vi pratar om prestationslust i stället för prestationsångest. Skapandet blir en väg att upptäcka vad som skulle vara bra att göra framåt i livet. Att finna visioner för framtiden, säger Mats Ljus som har jobbat på skolan sedan 2016.
Kollegan Suz Södergren, som varit folkhögskollärare i 24 år, berättar att tempot är högt men att det går bra när det är lustfyllt.
– Som en deltagare sa: När jag jobbade var jag trött och helt olycklig när jag kom hem. Nu är jag trött när jag kommer hem men är helt lycklig.
Vi pratar om prestationslust i stället för prestationsångest. Skapandet blir en väg att upptäcka vad som skulle vara bra att göra framåt i livet.
Deltagarna får pröva skapande i många olika former: arbeta med lera, måla med akrylfärg, bygga skulpturer med skrot, arbeta med bilder digitalt och skriva texter.
De ska även ta fram en handlingsplan med sina mål. Det momentet kallas för ”kompassen”. Målen kan vara allt från att skapa skulpturer i lera till att bestämma sig för att satsa på ett helt nytt yrke eller utbildning, berättar Suz Södergren, som förutom folkhögskollärare är utbildad Levande verkstadspedagog.
– Vi har haft deltagare utan gymnasieutbildning, arbetsrättsjurister och läkare. Var i samhället möts de om inte på folkhögskola där de också jobbar ihop. Så givetvis skiftar det vilka mål man sätter upp.
Jêran Rostam använder golvet för att få en överblick av text och bild. Foto: Oskar Omne.
Nu har de femton deltagarna arbetat med kompassen och påbörjat sina pilotprojekt där de varje onsdag fördjupar sig inom ett område.
– Några jobbar med lera, någon vill utveckla sin röst och någon vill komma ifrån sina prestationskrav. Det är lustfyllt men ska leda i en riktning. De ska även presentera sina projekt, säger Mats Ljus, som även är konstnär.
Alva Kronstrand, 19 år, använder onsdagarna till utflykter i naturen. Varje gång badar hon på olika platser i Stockholm och för bok om de olika vattentemperaturerna.
– Jag plockar med mig lite material för att skapa och surfar på endorfinkicken som man får av att ha badat, berättar Alva Kronstrand, som nyligen har gått ut gymnasiet.
Maria Palmqvist, 65 år, har arbetat inom hemtjänsten i många år. Inne i klassrummet visar hon sin handlingsplan som är gjord på ett stort ark. I mitten syns ett bokmärke med ett leende lejon och på arket står ord som: Jag är nöjd, måla i akvarell, utveckla gitarrspel, ta surflektioner.
– Jag har länge haft lust att skapa och här på skolan har jag fått en skjuts. Hemma hade jag svårt att komma igång och blev ofta trött efter mitt jobb, säger hon.
Att lära sig se framtida möjligheter och hitta en riktning mot nya eller tidigare pausade mål är ett av flera syften med Livskonsten.
Söktrycket är högt till de 15 platserna och åldersspannet är från 19 år till 65 plus. Många vill finna en ny riktning i livet och kanske byta yrke, några har blivit pensionärer och vill göra något kreativt, andra har varit sjukskriva och längtar efter att få ny energi.
– Vi blir allt äldre i dag och då vill en del hitta en ny mening i livet. Ta sig vidare efter att ha suttit på kontor i ett helt arbetsliv, exempelvis. De yngre vill ibland ha förändring och kanske byta jobb. I dag får inte deltagarna vara sjukskrivna, men några har varit det tidigare, berättar Mats Ljus.
Den här hösten är det inga män på kursen.
– Våra utvärderingar visar att skapande i kombination med personlig utveckling är det som många uppskattar mest med kursen. Kanske lockar det inte män i lika hög grad, om man ska generalisera. De kanske vill satsa mer på karriär, säger Suz Södergren.
Mats Ljus och Suz Södergren använder sig lite av en slags överraskningspedagogik. Det innebär att deltagarna inte får veta i förväg vad planen är för nästkommande dag.
– Vi vill inte måla upp en bild i huvudet för deltagarna om hur slutresultatet ska bli. Det motverkar farhågor och kontrollbehov. De får sitta still i båten och vara med på resan. Men vi är inte stenhårda. Om någon absolut har behov av att veta planen för nästa dag så berättar vi det, säger Mats Ljus.
Hare i lera av Ing-Marie Eriksson, deltagare på kursen Livskonsten.
De jobbar även mycket med tillit och att alla ska trivas i gruppen och ta hänsyn till varandra. Ett sätt är att det varje lunch är tyst klassrum för de som behöver vila. Ett övergripande syfte är att återfå sin kraft och hitta sin förmåga, berättar Suz Södergren.
– Vi vill inte bara att de ska ha ett härligt halvår här. Det ska leda vidare till studier, arbete eller att man har återhämtat sig. Många kommer hit för att de inte längre får vara sjukskrivna. Då kan de gå tillbaka till något hållbart yrke eller hitta en annan lösning.
Varje torsdag är det utflykter till stadens kulturutbud eller ut i naturen. De passen förbereds en del i förväg.
– Nästa gång ska vi till Thielska galleriet och se en utställning om gryning och skymning. En del i kursen är att upptäcka sin stad. Tanken är att man ska få med sig historia och ett bildningsperspektiv på våra utflykter, säger Mats Ljus.
Det här är ett mjukt sätt att mentalt hantera sina rädslor och finna det som känns lustfyllt.
Förra hösten var det premiär för kursen Livskonsten på Södra Stockholms folkhögskola. Något som bidrog till att kursen blev av var att både Mats Ljus och Suz Södergren var sjukskrivna en period på grund av hjärntrötthet. När de pratade med varandra om vad de hade gjort under sjukskrivningen så visade det sig att båda hade mått bra av att vara kreativt aktiva.
– Jag gick på mina fotopromenader och Suz arbetade med ”remakes” inom hantverk. Det gjorde att vi fick energi tillbaka. Och så föddes idén till att starta kursen, berättar Mats Ljus.
Först försökte de och skolans ledning ansöka om bidrag från Europeiska socialfonden med Försäkringskassan eller annan myndighet som partner.
– Men vi kom fram till att det skulle bli för byråkratiskt. Så vi valde att starta en vanlig folkhögskolekurs.
En av alla deltagare som gläds över beslutet är Karin Rickard. Hon har gått i pension sedan ett halvår. Varje onsdag arbetar hon med ett fotoprojekt.
– Den här kursen ger näring till min kreativitet. Våra lärare är helt otroliga. Det kan jag säga, efter ett yrkesliv som speciallärare, säger hon och viker sin Orihon-bok.
LÄS MER:
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.