
Jêran Rostam, Sam Lundberg Ahlgren, Tyra Leijström, Suz Södergren och Mats Ljus under dagens uppdrag. Att skapa Orihon-böcker. Foto: Oskar Omne.
Suz Södergren och Mats Ljus är lärare på kursen Livskonsten. Skapande och personlig utveckling är centralt i utbildningen. Foto: Oskar Omne.
Reportage Hämta ny kraft efter en tid av sjukskrivning, satsa på eget skapande eller finn ökad livsglädje. Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Hanna Lafveskrans Edström klistrar in ett litet träd och en bro i vikt papper som hon har tecknat och målat. Det blir de första sidorna i den japanska Orihon-boken, en slags dragspelsbok där man vecklar ut sidorna vid läsning. Handlingen i boken ska anspela på den dikt som hon skrev i går. Den börjar så här:
”Bjöd oss in i skogens doft. Av barkbåt och höst.”
Hanna Lafveskrans Edström har en yrkesbakgrund som arkitekt och sekreterare på Regeringskansliet men har den senaste tiden varit sjukskriven på grund av utmattning.
– Jag sökte hit då jag var sugen på kreativt skapande. Det här är ett mjukt sätt att mentalt hantera sina rädslor och finna det som känns lustfyllt. Jag har väldiga prestationskrav så nu vill jag hitta glädje och lust utan att det är resultatbaserat. Det här är en må-bra-kurs, säger hon och skiner upp i ett leende inne i klassrummet.
Jêran Rostam, Sam Lundberg Ahlgren, Tyra Leijström, Suz Södergren och Mats Ljus under dagens uppdrag. Att skapa Orihon-böcker. Foto: Oskar Omne.
Kursens formella titel är Livskonsten och platsen är Södra Stockholms folkhögskola.
Skapande, personlig utveckling samt natur och kultur är nyckelord, berättar Mats Ljus som är en av lärarna på Livskonsten.
– I de skapande delarna försöker vi slipa bort de jobbiga prestationskraven och föreställningar om att ”jag inte kan”. Vi pratar om prestationslust i stället för prestationsångest. Skapandet blir en väg att upptäcka vad som skulle vara bra att göra framåt i livet. Att finna visioner för framtiden, säger Mats Ljus som har jobbat på skolan sedan 2016.
Kollegan Suz Södergren, som varit folkhögskollärare i 24 år, berättar att tempot är högt men att det går bra när det är lustfyllt.
– Som en deltagare sa: När jag jobbade var jag trött och helt olycklig när jag kom hem. Nu är jag trött när jag kommer hem men är helt lycklig.
Vi pratar om prestationslust i stället för prestationsångest. Skapandet blir en väg att upptäcka vad som skulle vara bra att göra framåt i livet.
Deltagarna får pröva skapande i många olika former: arbeta med lera, måla med akrylfärg, bygga skulpturer med skrot, arbeta med bilder digitalt och skriva texter.
De ska även ta fram en handlingsplan med sina mål. Det momentet kallas för ”kompassen”. Målen kan vara allt från att skapa skulpturer i lera till att bestämma sig för att satsa på ett helt nytt yrke eller utbildning, berättar Suz Södergren, som förutom folkhögskollärare är utbildad Levande verkstadspedagog.
– Vi har haft deltagare utan gymnasieutbildning, arbetsrättsjurister och läkare. Var i samhället möts de om inte på folkhögskola där de också jobbar ihop. Så givetvis skiftar det vilka mål man sätter upp.
Jêran Rostam använder golvet för att få en överblick av text och bild. Foto: Oskar Omne.
Nu har de femton deltagarna arbetat med kompassen och påbörjat sina pilotprojekt där de varje onsdag fördjupar sig inom ett område.
– Några jobbar med lera, någon vill utveckla sin röst och någon vill komma ifrån sina prestationskrav. Det är lustfyllt men ska leda i en riktning. De ska även presentera sina projekt, säger Mats Ljus, som även är konstnär.
Alva Kronstrand, 19 år, använder onsdagarna till utflykter i naturen. Varje gång badar hon på olika platser i Stockholm och för bok om de olika vattentemperaturerna.
– Jag plockar med mig lite material för att skapa och surfar på endorfinkicken som man får av att ha badat, berättar Alva Kronstrand, som nyligen har gått ut gymnasiet.
Maria Palmqvist, 65 år, har arbetat inom hemtjänsten i många år. Inne i klassrummet visar hon sin handlingsplan som är gjord på ett stort ark. I mitten syns ett bokmärke med ett leende lejon och på arket står ord som: Jag är nöjd, måla i akvarell, utveckla gitarrspel, ta surflektioner.
– Jag har länge haft lust att skapa och här på skolan har jag fått en skjuts. Hemma hade jag svårt att komma igång och blev ofta trött efter mitt jobb, säger hon.
Att lära sig se framtida möjligheter och hitta en riktning mot nya eller tidigare pausade mål är ett av flera syften med Livskonsten.
Söktrycket är högt till de 15 platserna och åldersspannet är från 19 år till 65 plus. Många vill finna en ny riktning i livet och kanske byta yrke, några har blivit pensionärer och vill göra något kreativt, andra har varit sjukskriva och längtar efter att få ny energi.
– Vi blir allt äldre i dag och då vill en del hitta en ny mening i livet. Ta sig vidare efter att ha suttit på kontor i ett helt arbetsliv, exempelvis. De yngre vill ibland ha förändring och kanske byta jobb. I dag får inte deltagarna vara sjukskrivna, men några har varit det tidigare, berättar Mats Ljus.
Den här hösten är det inga män på kursen.
– Våra utvärderingar visar att skapande i kombination med personlig utveckling är det som många uppskattar mest med kursen. Kanske lockar det inte män i lika hög grad, om man ska generalisera. De kanske vill satsa mer på karriär, säger Suz Södergren.
Mats Ljus och Suz Södergren använder sig lite av en slags överraskningspedagogik. Det innebär att deltagarna inte får veta i förväg vad planen är för nästkommande dag.
– Vi vill inte måla upp en bild i huvudet för deltagarna om hur slutresultatet ska bli. Det motverkar farhågor och kontrollbehov. De får sitta still i båten och vara med på resan. Men vi är inte stenhårda. Om någon absolut har behov av att veta planen för nästa dag så berättar vi det, säger Mats Ljus.
Hare i lera av Ing-Marie Eriksson, deltagare på kursen Livskonsten.
De jobbar även mycket med tillit och att alla ska trivas i gruppen och ta hänsyn till varandra. Ett sätt är att det varje lunch är tyst klassrum för de som behöver vila. Ett övergripande syfte är att återfå sin kraft och hitta sin förmåga, berättar Suz Södergren.
– Vi vill inte bara att de ska ha ett härligt halvår här. Det ska leda vidare till studier, arbete eller att man har återhämtat sig. Många kommer hit för att de inte längre får vara sjukskrivna. Då kan de gå tillbaka till något hållbart yrke eller hitta en annan lösning.
Varje torsdag är det utflykter till stadens kulturutbud eller ut i naturen. De passen förbereds en del i förväg.
– Nästa gång ska vi till Thielska galleriet och se en utställning om gryning och skymning. En del i kursen är att upptäcka sin stad. Tanken är att man ska få med sig historia och ett bildningsperspektiv på våra utflykter, säger Mats Ljus.
Det här är ett mjukt sätt att mentalt hantera sina rädslor och finna det som känns lustfyllt.
Förra hösten var det premiär för kursen Livskonsten på Södra Stockholms folkhögskola. Något som bidrog till att kursen blev av var att både Mats Ljus och Suz Södergren var sjukskrivna en period på grund av hjärntrötthet. När de pratade med varandra om vad de hade gjort under sjukskrivningen så visade det sig att båda hade mått bra av att vara kreativt aktiva.
– Jag gick på mina fotopromenader och Suz arbetade med ”remakes” inom hantverk. Det gjorde att vi fick energi tillbaka. Och så föddes idén till att starta kursen, berättar Mats Ljus.
Först försökte de och skolans ledning ansöka om bidrag från Europeiska socialfonden med Försäkringskassan eller annan myndighet som partner.
– Men vi kom fram till att det skulle bli för byråkratiskt. Så vi valde att starta en vanlig folkhögskolekurs.
En av alla deltagare som gläds över beslutet är Karin Rickard. Hon har gått i pension sedan ett halvår. Varje onsdag arbetar hon med ett fotoprojekt.
– Den här kursen ger näring till min kreativitet. Våra lärare är helt otroliga. Det kan jag säga, efter ett yrkesliv som speciallärare, säger hon och viker sin Orihon-bok.
LÄS MER:
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.
Annat På Nordiska folkhögskolan i Kungälv har man utformat en kurs för personer med utmattningssyndrom, upplevelser av social fobi eller annan psykisk ohälsa.
Samhällsutveckling Samhället blir starkare och viktigare när fler får höra till, skriver författaren Daniel Mathisen.