Ashley Jämsä trivs utmärkt på Biskops-Arnö folkhögskola. Framtidsplanen är att utbilda sig till maskör.
Till startsidan
Helena Svensson Karhussari, Ashley Jämsä och läraren Niklas Weidenhaijn diskuterar i lektionssalen. Foto: Filippa Ljung
Reportage
På en liten ö mitt i Mälaren mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
– Här kan man korsa ämnesgränser och samarbeta med varandra, säger läraren Niklas Weidenhaijn.
Niklas Weidenhaijn undervisar på allmän kurs på Biskops- Arnö folkhögskola. Han ingår i ett litet arbetslag på fyra lärare med olika yrkeserfarenhet. Han har tidigare varit lärare på universitetet och har arbetat som präst i många år. För ett år sedan kom han hit till Biskops Arnö för att undervisa i matematik och naturkunskap.
– Här kan man korsa ämnesgränser och samarbeta med varandra på ett annat sätt än i vanlig skola. Det är anpassat efter individen där vi kollar på vad just du behöver och vad är viktigt för dig för att nå behörighet, säger Niklas Weidenhaijn.
Biksops Arnö är Niklas Weidenhaijns första arbetsplats som har internat. Det är en egen liten värld, ”nästan som en magisk snökula denna årstid”. Eftersom många av deltagarna bor på ön så stärks studierna i och med att det finns rutiner. Mötet mellan lärare och deltagare är betydelsefullt och lärarnas ambition är att se och stötta individen där den befinner sig.
– Alla människor som jobbar här är så härliga och det skapar den där familjära stämningen. Här är det mycket folkhögskola på ett mycket bra sätt. Det jag tycker mycket om är samarbetet mellan lärare och deltagare. När det fungerar, då är det som bäst.
Niklas Weidenhaijn menar att det är en annan känsla på just Biskops- Arnö än andra skolor han har jobbat. Arbetslaget har stor betydelse för trivseln. Alla kommer med olika kunskap och ingångar. Respekten finns där, berättar Niklas Weidenhaijn. Han har nytta av sina erfarenheter från prästyrket att alltid möta människor med respekt och omsorg.
– En stor erfarenhet jag har funnit är att prata med människor i utsatta situationer eller som har det jobbigt av olika orsaker. Vi har deltagare som har mycket i bagaget och som kämpar med olika saker i sina liv. Så fort det är något så har vi alla i arbetslaget samma syn och försöker hjälpa så gott det går. Här finns också handledning vilket inte finns på alla skolor. Vi följer upp och ser. Varje deltagare har ett unikt hopp och det vill vi lyfta.
Ashley Jämsä trivs utmärkt på Biskops-Arnö folkhögskola. Framtidsplanen är att utbilda sig till maskör.
En av deltagarna på allmän kurs är Ashley Jämsä, 20 år. Han har haft en uppväxt med mycket prestationsångest över betygen. Han känner att han inte har blivit uppbackad av lärare fastän han har haft ett brinnande intresse av att lära sig. I augusti förra året började Ashley Jämsä på Biskops- Arnö för att läsa upp betygen. Han bor på skolans internat.
– En av mina vänner som gått allmän kurs tipsade mig om skolan. Mina betyg var bra innan gymnasiet men min mentala hälsa blev sämre när jag blev deprimerad. Sen kom corona och det ledde till distansundervisning. Då tappade jag både det sociala och undervisningen. Så därför har jag hälften av min gymnasiebehörighet.
För att komma in i rutiner och få tillbaka disciplinen landade Ashley Jämsä i att läsa på en folkhögskola med internat. Och Biskops-Arnö känns rätt. Här har han eget rum men delar kök, dusch och toalett. Rummet imponerar från golv till tak med egengjord konst, skräckfilmstema från 70-talet, olika färger på belysning, pennor, smycken och böcker. Här har han gjort sig hemmastadd.
– Jag ville komma bort ifrån Stockholm. Det finns en stillhet och ett lugn här som jag tycker mycket om. Plus att jag har fått tillbaka det sociala som jag förlorade i och med corona, berättar Ashley Jämsä och blickar ut över den snötäckta gården.
Han uppskattar även de fasta rutinerna. Skoldagen börjar samma tid 09.00 varje morgon och slutar 16.00 med fikapauser och lunchrast inkluderad.
För Ashley Jämsä är det väldigt viktigt att inte stressa fram betygen.
– Innan Biskops var skolan en hets och man skulle plöja igenom varje ämne för att bli klar. Kunskapen fastnar här på ett annat sätt.
– Jag gillar sättet lärarna lär ut på, exempel matten där vi har Niklas. Det är väldigt kul. Jag tycker om hans principer med ett gemensamt lärande. Vi är ofta uppdelade i halvklass vilket gör att lärarna ser en. Men också att lärarna kan sätta sig och snacka med en utan att det blir den här lärar-elevrollen som jag upplevt innan.
Ashley Jämsä har alltid tyckt om de estetiska ämnena och på Biskops Arnö uppskattar han att det finns en bild- och formprofil på allmän kurs.
– Jag är ett stort fan av Skräckfilm så när jag är klar här så vill jag fortsätta plugga vidare till maskör. Jag har möjlighet att hålla på med skapande på bild- och formen, som jag valt utöver mina vanliga ämnen. Där får man jobba med det man själv vill eller finna nya intressen.
Efter att Ashley varit isolerad så är han nu omringad av människor på skolan. Han tycker att det har varit skönt att få tillbaka det sociala livet i och med att det blev distansundervisning i gymnasiet. Och nu är han tydlig med sin identitet:
– Jag var inte ute som trans i början av gymnasiet vilket hämmade det sociala där jag kände mig utanför men förstod inte varför. Det är otroligt skönt att börja här och ha ett konkret grepp om min identitet. På Biskops har jag fått ett sammanhang och gemenskap. Här har jag blivit en gladare och socialare människa och är på en plats där jag mår bra, berättar Ashley Jämsä och ler när dag sakta övergår till kväll på folkhögskolan Biskops- Arnö.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.