
På bakre raden står läraren Lars Bolinder och deltagarna Adan Omar och Ahmed Adam Ali. På huk står läraren Carl-Johan Stenlund och deltagaren Johan Lindberg.
Reportage Karlskoga folkhögskola erbjuder vanlig allmän kurs men också en med tillägget: ”Att förstå världen genom fotboll”. På skolan som har herrallsvensk fotboll inpå knuten, i Degerfors, borrar deltagarna ner sig i hur samhället påverkar fotbollen. Och tvärtom.
Rwanda och Arsenal – bistånd och marknad. Det är dagens ämne och målet med lektionen, förklarar läraren Lars Bolinder, är att förstå olika aktörers roll inom internationell ekonomi, med fokus på bistånd. Frågan lyder: Ska den så kallade suveränitetsprincipen, att varje land fattar sina egna interna beslut, gälla också när ett land tar emot bistånd?
Det handlar om att Rwanda, landet med runt tretton miljoner invånare i östra Afrika, sponsrar Londonklubben Arsenal och Paris Saint-Germain med hundratals miljoner varje år. Landet är ett av världens tjugo fattigaste länder och får mycket pengar i bistånd.
Diskussionen i klassrummet cirklar kring IMF och Världsbanken och de för dagen tre deltagarna, Johan Lindberg, Adan Omar och Ahmed Adam Ali plus lärarna Carl-Johan Stenlund och Lars Bolinder, pratar om svenska skattemedel, om rätt och fel, om hur fotbollen är tätt knuten till världspolitiken.
Kursen startade hösten 2021 och längs vägen det första året har några deltagare försvunnit. Så de fyra deltagarna som är kvar har delvis gått tillsammans med skolans internationella inriktning på allmän kurs. Idén kläcktes på en personalresa till Norge försommaren 2019 när Carl-Johan Stenlund och hans kollega, Staffan Dällerud, kom på att de skulle vilja ta in fotbollen i skolan. De ville ta fasta på det stora intresset för fotbollen runt om i världen och hade precis pratat om eventuella nya utbildningar på skolan. Staffan Dällerud blev dock sjuk innan kursen blev verklighet. Han dog i september 2021.
– Det har varit väldigt viktigt att det ska vara en ambitiös kurs. Det kan ju verka som, utifrån: Jaha, ska ni prata fotboll på era lektioner? Såklart kan vi prata fotboll och matcher och diskutera våra lag och deras spelare, men det är sekundärt, säger Carl-Johan Stenlund och fortsätter:
– Vi vill förstå oss själva och andra och samhällen, nationer, genom att använda fotbollen som exempel. Och frågan var från början: Kan det här leda till ett givande lärande och kan vi locka studerande som absolut inte skulle närma sig gymnasiestudier annars? Fotbollen skulle vara bryggan in, minska steget till lärandet, till studierna.
När det här skrivs är tanken att det ska bli en fortsättning hösten 2022, med nya deltagare men det hänger på hur många som söker utbildningen.
Carl-Johan Stenlund med IFK Norrköping som favoritlag hade hoppats på att kunna diskutera med andra lärare som redan gjort något liknande men så vitt han vet är kursen i Karlskoga unik i sitt slag. I alla fall i folkhögskolans värld.
Lars Bolinder hade jobbat som högstadielärare i Kumla och Degerfors i många år när han i höstas sökte sig till Karlskoga folkhögskola. Med sitt stora fotbollsintresse i kombination med lång erfarenhet av samhällskunskapsämnet, föll det sig naturligt att han skulle samarbeta med Carl-Johan Stenlund. Lars Bolinder påpekar att det inte är akademiska studier, att det är gymnasienivå.
– Det har varit en utmaning att hitta material som inte är för akademiskt för de här deltagarna. I svenskan ingår det att de ska skriva personporträtt, då väljer man en fotbollsspelare och så basic får och kan det vara. Men vi vill också vårda de kontakter vi har hunnit skaffa oss för att kunna skapa ett ännu bättre innehåll för kommande deltagare, säger Lars Bolinder.
Han pratar om hur de har avhandlat fotbollens roll i Argentina och Chile och att de hela tiden har fått balansera mellan fotbollskuriosa och det som verkligen berättar något om samhället.
– Det brottas jag mycket med, hur kvalitetssäkrar vi det här, hur lever vi upp till vårt kursinnehåll? Men när vi tittar på vad vi har gjort är vi ändå nöjda, förklarar Lars Bolinder som håller på Degerfors IF.
Eleverna har studerat Ryssland och Qatar och hur politiken påverkar fotbollen. Men de har också tittat närmare på teman som kultur, identitet, klass, lojalitet, rasism och jämställdhet. Deltagarna har fått veta mer om herr- och damfotbollens olika villkor, supporterkultur, sponsring och kommersialiseringen av fotbollen. De har läst många texter, både på svenska och engelska, de har lyssnat på poddar, tittat på dokumentärer och spelfilmer och har gjort studiebesök hos herrlaget Degerfors IF och damlaget Rävåsens IK.
– Jag har spelat fotboll länge men det är så mycket mer än själva spelet som fotbollen handlar om, som politik. Så det är roligt att vi sitter och pratar om vad som händer runt omkring fotbollen. Och om identitet och rasism. Just nu handlar våra diskussioner mycket om kriget i Ukraina och fotbollens roll där och i Ryssland, säger deltagaren och Gif Sundsvall-supportern Johan Lindberg.
På bakre raden står läraren Lars Bolinder och deltagarna Adan Omar och Ahmed Adam Ali. På huk står läraren Carl-Johan Stenlund och deltagaren Johan Lindberg.
Han erkänner att han hade noll koll innan han började på kursen men att exempelvis information om döda byggnadsarbetare i Qatar i samband med byggandet av fotbollsarenor inför vinterns VM, fått honom att se kopplingarna mellan maktens korridorer och fotbollen och hur fotbollen används för att politiker ska bli mer populära och för att ta bort fokus från mer eller mindre ljusskygga aktiviteter.
– Fortfarande älskar jag fotbollen men det är hemskt att så mycket dåligt sker i fotbollens skugga. Jag tänker också mycket numera på identitet och gemenskap, på hur det präglar en att hålla på ett visst lag, berättar Johan Lindberg.
För Chelseasupportern Ahmed Adam Ali spelar kursen en viktig roll när det kommer till hans personliga utveckling och som han säger det, att hitta sig själv.
– Kursen har varit ännu bättre än jag hoppades. Jag har fått lära mig så mycket, jag försöker ta in allt. Jag är ingen skolkille egentligen, eller jag var inte det som ung. Men nu när jag snart är 30 vill jag hjälpa dem som är unga i dag. Fotbollen är ett sätt, menar jag. Min dröm är att bli ett slags vägvisare, en länk, en guide. Jag vill göra livet enklare för nästa generation, som spelare och som människor. Kursen är ett steg mot den drömmen.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.