Sven Nordqvist har alltid någon bok på gång, i någon fas. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Många verktyg blir det. Sven Nordqvists verkstad innehåller det mesta. Både yxor och gitarrer. Foto: Oskar Omne.
Porträtt Sven Nordqvist vet inte alltid vad det han skapar ska mynna ut i. Han letar sig fram, lite som i livet i stort. Men en sak vet han; Gubben Pettson och Findus ska gå i pension. Nu längtar han efter något nytt, kanske efter att skriva något längre.
Om det arrangerades ett VM i idyll, då hade Sven Nordqvists sommarställe på en ö utanför Norrtälje legat bra till. Det var visserligen på annan ort, på den uppländska landsbygden, som Pettson, Findus och mucklorna kom till, men det är ändå lätt att se dem alla framför sig här. De olika byggnaderna är röda med vita knutar och Sven Nordqvist startar alla dagar på sommarhalvåret med ett dopp från bryggan. I korrespondensen innan vi träffas förklarade han att stigen in till huset är liten, så liten att somliga inte tror att man kan köra in där. Men det går, lovade han. Och det gick. Han som är arkitektutbildad, men som sedan lät tecknandet och illustrerandet ta över, bjuder på kaffe och kakor med choklad på. Mjölken varnar han lite för, sistadatum är passerat, men det stör honom inte.
Sven Nordqvist har alltid någon bok på gång, i någon fas. Foto: Oskar Omne.
Pettsons skapare Sven Nordqvist påminner om tjuren Ferdinand. Han trivs bäst där han kan vara nära naturen, i tystnaden och bara teckna, bygga och skapa. Han talar lågmält, lite långsamt på mjuk halländska. I slutet av meningarna slänger han ibland in ett ”Jaha”, för att visa att nu har han nog inte så mycket mer att säga om just det ämnet.
Som barn drömde han om att bli bonde och den där fascinationen för bondesamhället och livet på landet, den består. I idyllen trivs han bäst, den kärleken ligger djupt inne i honom på något sätt.
– Detta att ha ett hus och en bit mark och att klara sig själv på det, det var min dröm när jag kom upp i tjugoårsåldern. Jag tycker om att läsa gamla skildringar av hur det var på landet, som Ivar Lo-Johansson. Visst var det slitigt och jävligt, men det är något med att leva nära jorden som gör att jag känner mig hemma, säger Sven Nordqvist.
Inte minst Pettson är sprungen ur den andan och alla böcker Sven Nordqvist har ritat utspelar sig på landsbygden i ett landskap där de röda stugorna är vanliga.
Jag är mycket Pettson, det är jag. Han reagerar och gör ungefär som jag själv skulle ha gjort.
När sommarsäsongen tar slut, då kastar han sig in på Bokmässan i Göteborg för att signera böcker. En kontrast han tycker om. Resten av året bor han på Söder, mitt i vimlet, och uppskattar det. Då längtar han inte till mörkret eller kylan i det dåligt isolerade huset.
När tidningen Folkhögskolan besöker honom, arbetar han utan tidspress med illustrationerna till en ny bok om Mamma Mu, en sådan där i grov kartong riktad till de yngsta läsarna. Sven Nordqvist har alltid någon bok på gång, i någon fas. Det kan vara att han funderar, att han skissar eller gör färdigt. Och det finns alltid något på huset som ska göras eller möbler som ska renoveras.
– Och så läser jag och löser korsord. Bara har det skönt. Just nu läser jag Erik Eriksson, en släktkrönika om familjen Nygren. Jag tycker om hans sätt att skriva. Min fru läser väldigt mycket så hon brukar tipsa mig om böcker. Jag försöker också beta av de böcker man bör läsa, klassiker och Nobelpristagare och så, för att se vad det är för något.
Sven Nordqvist har gett ut 17 böcker om Gubben Pettson och Findus. Foto: Oskar Omne.
Fyrtio år har gått sedan den första boken om Pettson och Findus kom ut, ”Pannkakstårtan”. Barnboksskapandet började något år innan, med Agaton Öman och en vinst i en bilderbokstävling, och sedan kom Pettson in i bilden. 1993 blev det julkalender i tv, ”Tomtemaskinen”. En animerad tv-serie, flera långfilmer och så kallade halvanimerade långfilmer, har det också blivit om gubben och hans katt.
– Det skulle vara roligt att försöka sig på något annat. Du vet, när man börjar göra något nytt, så får man den där nybörjarglädjen. Man lyckas ganska bra och man blir entusiastisk. Det har jag känt i olika sammanhang, säger Sven Nordqvist som aldrig gör sina bilder i datorn, han tecknar allt för hand. Han tycker om hantverket.
– Jag är en händig person som tycker om att göra saker med händerna. Bygga och fixa.
Ibland har han funderat på att skriva, för funderar mycket det gör han, om han skulle klara av det. Han bedyrar att han inte känner sig som en författare alls. Han är tecknare, men en tecknare som skriver text till många av sina bilder.
Jag trivs allra bäst med att sitta med mina teckningar.
Men när han hör andra författare prata om att de själva inte vet vad det ska bli av det de gör, att det är en upptäcktsresa även för dem, då tycker Sven Nordqvist att det låter spännande. Det där med att börja på något för att se vad det blir av det.
– Jag trivs allra bäst med att sitta med mina teckningar och det jag tycker är allra roligast, det är att hålla på med de här stora bilderna som jag har gjort i ”Var är min syster?” och ”Hundpromenaden”.
Just ”Var är min syster?”, från 2007, är en konstupplevelse, lika mycket som en bok. Den är spännande, vacker och lite sorglig, men den är också så detaljrik, så lekfull, så galen, att det går att hitta nya saker, nya blinkningar, varje gång man läser, eller tittar i den. Den är speciell även för Sven Nordqvist, den bok han tycker blev bäst.
– Den är gjord just på det sättet jag pratade om nyss. Jag visste inte riktigt vad det skulle bli av den. Jag började skissa på den för länge sedan och då ritade jag bara det som föll mig in. Det var roligt att inte ha några planer för annars har jag alltid ett manus att utgå ifrån, eller en bestämd idé från början till slut. Det är ett mer konstnärligt sätt att arbeta på. Man får leta sig fram. Jag var inställd på att det skulle ta lång tid, att jag skulle få sitta länge med varje bild.
Sven Nordqvist trivs med att snickra, bygga och klura ut lösningar. Men de riktigt stora byggprojekten har han inte längre energi nog att dra igång. Foto: Oskar Omne.
Resonemanget här och nu kring vad han vill göra började med en fråga om framtiden för Pettson och Findus, det är nog så att det inte blir fler böcker om dem.
– Tänk att det skulle gå så bra, säger Sven Nordqvist innan han klurar högt kring vad det är som har gjort gubben och hans katt så omtyckta.
– Findus har en vuxen omkring sig hela tiden, en vuxen som tycker om honom och alltid finns till hands. Ändå lever han ganska fritt, han springer runt där på gården och kan göra lite vad han vill. Men han känner sig alltid trygg.
Naturen är viktig för Findus som visserligen inte har några kompisar, eller ja, han har hönorna som han kan leka med. Och gubben.
– Jag tänker mig ett förhållande mellan en pappa eller en morfar och ett barn, det är nog alltid detsamma. Det är samma behov man har, var man än är någonstans i världen.
Sven Nordqvist bor i Stockholms innerstad och vid Yxlan utanför Norrtälje.
Teckningarna, alla detaljerna, har förstås också varit betydelsefulla för framgångarna. Sonen Jesper var nyfödd när Sven Nordqvist skrev ”Pannkakstårtan” och åren därefter tillbringade de mycket tid tillsammans eftersom både han och hans fru har arbetat hemifrån.
– Det inspirerade mig att se hur Jesper tänkte, reagerade och uppförde sig, det kan återkomma i Findus och det han gör. Men när Jesper och Petter hans bror blev äldre, var det svårare att hitta den sortens inspiration, ler Sven Nordqvist och fortsätter:
– Jag är mycket Pettson, det är jag. Jag ansträngde mig inte för att hitta på något speciellt om den gubben. Han fick reagera och göra ungefär som jag själv skulle ha gjort. Lite överdrivet ibland, men i princip är det samma figur som jag.
Att han skulle hålla på med sin sista bok, eller att den till och med kanske redan är skriven, så tänker han aldrig. Det finns
alltid något nytt inom honom, den kreativiteten har inte mattats. När Sven Nordqvist säger det, blickar han upp mot rummet där han brukar sitta och teckna. Han tycker ju så mycket om det, att rita och måla sina bilder.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.